Prognoser i fotboll och väder

2 april 2011
Martin Hedberg
Allmänt, Klimat
4 Comments

Av Martin Hedberg

Så är då helgen här pch med den också den förväntade våren.

Eller?

Hur blev det nu egentligen? Jorå, det är ett skifte i temperaturen, men det är, och blir, också en hel del moln. Och inte nog med det, det kommer att regna/snöa en del också.

Stämmer prognoserna? Nja, det visade sig att det blir 12 istället för 15 grader i Götaland men också 8 (någon timme) istället för 6 på vissa platser i södra Norrland. Solen visar sig mer i Norrland och mindre i östra Götaland och Svealand.

Nej det är inte exakt som prognoserna visades i början av veckan, men det som sades i början av veckan var ändå ett relativt bra underlag.

Hur som helst. Nu avancerar våren norrut i landet. Det betyder bland annat att det kommer regn istället för snö (som det till många i södra Sveriges förvåning gjorde i början av veckan). Det betyder också att naturen vaknar än mer ur sin vinterdvala.

Och så börjar fotbollsallsvenskan.

Är det någon som kan göra en prognos på vem som gör första målet, när det sker och var alla spelarna står i det ögonblicket?

Det är troligt att det sker idag, men först efter kl 16 och att spelarna kommer från Halmstad BK eller Kalmar FF. Men matchen kan även bli mållös eller tom ställas in… Se där lite ramvilkor eller så kallade ”boundary conditions” som finns i alla sammanhang där man vill sia något om framtiden.

Man kan inte veta exakt, men man kan skapa ett ramverk inom vilket saker kommer att ske. I fotboll, väder eller klimat. Jag passar på fotbollen och håller mig till de andra två.

Våren har kommit och den rör sig norrut. Detaljerna får ni bland väderkartor och diagram här på sajten.

/Martin

Marsexpedition för att rädda klimatet

1 april 2011
Martin Hedberg
Uncategorized
11 Comments

Av Martin Hedberg

I det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Lunatic beskriver forskare sambandet mellan kosmiskt stoft och globalt klimat. Vi bombarderas ständigt av detta stoft, men de brinner upp vid inträdet i atmosfären.

Vår egen måne, som ju saknar atmosfär, är däremot mottaglig för detta kosmiska stoft. Där ligger det inaktivt i tusentals eller miljontals år. Det kan närmast beskrivas som en reaktiv form av joniserat mångrus. Om det släpps ut i en planets atmosfär så kan det mutera och bilda så kallade värmekapacitanser. Dessa påverkar såväl strålningsbalans som magnetfät. Detta skulle kunna förklara förekomsten av såväl global uppvärmning som jordbävningar och att GPS-mottagare ibland navigerar fel.

I samband med de amerikanska månlandningarna på 60- och 70-talet fick man med sig mycket små mängder av detta stoft till Jorden. Det mesta finns nerkylt i specialbyggda cisterner, men en liten del tros ha följt med i månlandarnas stabiliseringspontoner.

Som bekant förlorade man en av rymdkapslarna i Stilla havet (en av astronauterna fick panik efter landningen och sprängde upp en nödlucka varvid kapseln sjönk innan man han fixera den. Astronauten räddades dock). Forskare befarar nu att rester av detta reaktiva joniserade mångruset spridits med havsströmmarna.

Jorden och Mars

Forskarna ser nu två utvägar. Antingen att man försöker bilda antijoniserade kallkapacitanser från det lagrade mångruset eller att man påskyndar arbetet med en expeditionen till Mars. ”Att mixtra med varm- och kallkapacitanser innebär för stora risker” säger en högt uppsatt stoftolog som vi talat med ”Vi ser större möjligheter att lyckas med en marsexpedition”.

Expeditionen, som kallas Mars Ipulami, behövs för att hämta marsstoft. Med dess hjälp skulle man kunna kontrollera och balansera vårt klimat här på jorden samt stabilisera magnetfält. Det kan via kaskadeffekter troligen även ha en lugnande effekt på finansmarknaden. Men även en sådan expedition är förknippad med stora risker. Det gäller att inte få med sig för mycket marsstoft tillbaka. Det kan skapa obalanser såväl här på jorden som på Mars.

Men det är riktigt bråttom. Skiften av det här slaget har inträffat förr och historien lär oss att alla inte är medvetna över vad som egentligen sker. ”Har vi otur så kan hela Mars tippa över och bilda en ny måne”, avslutar stoftologen. Då får vi lägga Mars till handlingarna och istället blicka framåt.

/Martin

Rekordtunt ozonskikt över oss

30 mars 2011
Martin Hedberg
Allmänt
6 Comments

Av Martin Hedberg

Ozonskiktet, dvs ozon uppe i stratosfären, skyddar oss från merparten av de skadliga UV-strålarna från solen. Men samtidigt har vi människor skapat och släppt ut freoner som är skadliga för ozonskiktet. Och freonerna stannar kvar lång tid i atmosfären.

Förbudet mot kemikalier som bryter ner ozonskiktet i stratosfären, Montrealprotokollet, brukar anges som ett av mänsklighetens stora bedrifter och framsteg när det gäller att hantera globala miljöproblem.

Men återbildande av stratosfäriskt ozon är ingen rak process med ett tydligt mål eller slutpunkt. Det är en fluktuerande och böljande process och vi kan inte luta oss tillbaka och betrakta saken som avgjord.

Just nu är det lägre ozonhalt över Arktis (dvs över oss här i norr) än vad som någonsin registrerats med instrument tidigare. Det rapporterar NASA. Vad det betyder för framtida ozonskikt är osäkert, men det finns i alla fall anledning till reflektion.

Ozonskiktet 19 mars 2010 respektive 2011 (NASA).

Bilden ovan visar situationen den 19 mars i år jämfört med år 2010. Länken nedan leder till en animering som jämför ozonskiktet mellan den 1 januari och 23 mars år 2010 respektive 2011.

Länk till animering hos NASA Earthobservatory.

Forskare från Alfred Wegener Institute rapporterar att ozonskiktet just nu bara är hälften så tjockt som det brukar vara så här års, detta uppmätt med 30 olika mätstationer. Dessa data bekräftar situationen som observeras med NASA:s satellit Aura.

Ozonskiktets dynamik är inte samma över Arktis som Antarktis. Hör i norr är det vanligt med stora variationer från år till år.

Globalt sett så håller ozonskiktet på att återväxa, men det kan trots det vara stora variationer från plats till annan och år till år. Det gör att UV-strålningen kan vara stor även här i Sverige.

/Martin

Riktig vårvärme till helgen

28 mars 2011
Martin Hedberg
Allmänt
9 Comments

Av Martin Hedberg

Nej, jag har inte missat att våren redan kommit till stora delar av landet. Men trots att till och med vårfloden har kulminerat i sydligaste delen av landet så tror jag att det är många som går och längtar efter den där riktiga vårvärmen. Samtidigt finns det de som gärna har kvar snön ett tag till.

På lördag sker det. Ja, det blir faktiskt lite smygpremiär redan på fredagen. Den lite svala luften som nu täcker Skandinavien ersätts av varmare luft och skiftet sker på fredag-lördag.

I samband med det kommer det tidvis att vara moln och något regn, men varmare blir det i alla fall. Jag väntar mig från nollgradigt öster om fjällen i Lappland samt i Norrbotten upp till en 10-15 grader på en del platser i Götaland.

Man kunde ju till detta önska sig strålande sol för att förgylla helgen, men det ser alltså ut att bli lite blandad kompott avseende om himlen är vit eller blå. Eventuellt regn kommer att tära rätt ordentligt på snötäcket, kanske till och med mer än vad solen gör på motsvarande tid (om det sedan är bra eller dåligt att snön minskar kommer det att råda delade åsikter om).

Hur som helt så blir det ett markant skifte i väderleken till helgen.

/Martin

Är elpriset högt på goda grunder?

25 mars 2011
Martin Hedberg
Uncategorized
22 Comments

Av Martin Hedberg

Priset på el här i Sverige sätts som resultat av balansen mellan utbud och efterfrågan. De påverkas i sin tur av flera faktorer så som temperatur, nederbörd, avsmältning och magasinfyllnadsgrad.

Jag fick en fråga tidigare av Christophe om det verkligen var så att vattenmagasinen var snudd på tomma vilket kraftbolagen påstår är anledningen till att elpriset är högt.

Nu visar det sig att det inte bara är väder och efterfrågan i Sverige som påverkar elpriset, även händelser i omvärlden har en rätt så konkret inverkan, tex kärnkraftolyckan i Japan.

Men, säger någon, hur skall brist på energi i Japan påverka oss, vi sitter ju inte på samma elmarknad? Men händelserna i Fukushima fick en omedelbar inverkan på tysk energipolitik. I Tyskland stängde man i stort sett omedelbart ner de äldsta kärnkraftverken och minskningen på tillgångssidan i Europa fick genomslag på nordiska elpriser som steg, både på spot- och terminsmarknaden.

Dessutom ökade efterfrågan på gas och kol (för att täcka energibortfallet). För att få elda de fossila bränslena behövde man även köpa in utsläppsrätter vilket gjorde att även de steg i pris.

Och enligt Energimarknadsinspektionen (tillsynsmyndighet för el, naturgas och fjärrvärme) så är därtill nivåerna i vattenmagasinen rekordlåga. För drygt en vecka sedan skrev man i ett pressmeddelande:

”Just nu ligger nivåerna 49 procent under det normala, vilket motsvarar ett underskott på omkring 29 TWh.
– Vi riskerar att hamna i ett ansträngt läge. De låga nivåerna innebär att oförutsedda produktionsbortfall eller tillfälligt kallare väder kan få negativa konsekvenser för konsumenterna i form av höjda elpriser, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen.
För att minska risken för stigande priser krävs nu ett varmare och blötare väder än normalt fram till att vårfloden kommer igång, vilket brukar ske runt vecka 17.
Den nuvarande situationen i vattenmagasinen bidrar just nu till att hålla upp priset, trots att vädret blivit varmare och att den svenska kärnkraften producerar med nästintill full kapacitet. Tillgängligheten i kärnkraftverken är i dagsläget kring 98 procent.”

Så, hur ser det då ut framöver? Man kan spekulera i politiska beslut och kärnkraftens förmåga såväl i Sverige som i Tyskland eller Japan. Men jag börjar med att sia om vädret…

Kommande dagar, över helgen och lite till, så består det lite kyliga och torra vädret (undantaget västra sidan av Skandinaviska fjällkedjan som får rikligt med nederbörd). Men samtidigt som vi skiftar till april månad så ökar såväl temperaturerna som sannolikheten för nederbörd.

Men det är inte så att pendeln svänger över hårt på andra sidan. Det blir lite mer normala förhållanden. Nederbörden kommer inte att räcka för att signifikant höja nivåerna i vattenmagasinen, men ökningen av temperaturen kommer i alla fall att minska behovet av el.

Renovering och lite driftstörningar i den svenska kärnkraften kan ytterligare spä på priset, tex tar man en av Forsmarks reaktorer ur drift en vecka i slutet av april och Oskarshamn 3 fick ett turbinventilfel i förra veckan vilket gjorde att man fick dra ner dess produktion.

Min bedömning av priset på el blir det att det kommer att vara högt även i april. Och ja, det är historiskt låga nivåer i vattenmagasinen. Men det är mer än det som påverkar priset.

/Martin

Vindarna vänder i Japan

25 mars 2011
Martin Hedberg
Allmänt
Add comment

Av Martin Hedberg

Enligt TT så uppmanade under fredagen den japanska regeringen människor som bor inom tre mils radie från kärnkraftverket Fukushima att lämna sina hem. Tidigare har uppmaning har varit att de ska hålla sig inomhus.

Media resonerar nu i om detta kan ha att göra med ett försämrat läge i reaktor tre. Hur som helst så undra man givetvis hur eventuella utsläpp kan komma att spridas. Därvid är det givetvis intressant att veta hur vindarna blåser.

Jag har gjort en beräkning med amerikanska väderdata i form av GFS och en spridningsmodell från NOAA. Den visar att vindarna från midnatt (svensk tid) har varit syd till sydost. Eventuella utsläpp till luften har drivit in över fastlandet i riktning åt NNV.

Beräkningarna är gjorda utifrån ett teoretiskt utsläpp på 300 meters höjd och trajektorierna visar intervaller om en timme från kl 00 utc till 24 idag.

Klockan 15 svensk tid vänder vinden rätt så tvärt. Luften norr om kärnkraftverket driver då österut, eventuella nya utsläpp driver åt sydost. I bägge fallen ut till havs relativt snabbt.

/Martin

Mycket hårda vindar i fjällen

24 mars 2011
Martin Hedberg
Allmänt
6 Comments

Av Martin Hedberg

Denna vecka blev/är blåsig. Framför allt blåer det kraftigt i Jämtlands- och Lapplandsfjällen. 15-20 meter per sekund och snöfall av och till, främst i lovart, dvs på de nordvästra sidorna av den kuperade terrängen.

Vädret präglas fortfarande av kontrasterna mellan högtrycket över Centraleuropa och lågtrycken som sveper förbi norra Skandinavien.

Även om vindarna avtar något så består vädertypen kommande dagar, dvs nordvästliga vindar. Det gäller även övriga landet, om än inte lika kraftiga vindar som i fjällen. Solen visar sig och luften är hög och klar. Det är vår södra halvan av landet och vårvinter den norra.

/Martin

Fortsatt blåsigt, elpris och lävågor

22 mars 2011
Martin Hedberg
Allmänt
3 Comments

Av Martin Hedberg

Vädret i Sverige präglas just nu av att det driver förbi lågtryck över norra Skandinavien samtidigt som det ligger ett rätt så omfattande högtryck över Centraleuropa.

Det gör att vi får väst- och nordvästliga vindar. Det snöar och regnar på många platser i samband med att luften hävs över fjällen innan den strömmar vidare österut. Dvs Norge får en hel del nederbörd, västra Norrland en del, medan det är klart väder på många platser i övrigt.

Det är ganska stora tryckskillnader mellan norr och söder vilket gör att det är och fortsätter att vara rätt blåsigt. Det här tär en hel del på snötäcket, då vattnet avdunstar direkt från snö till vattenånga.

Det stämmer bra överens med de långtidsprognoser som talar om att Norge kommer att få mer vatten i sina vattenmagasin, medan Sverige bara får ett mindre tillskott till de våra redan låga nivåer. Frågan är hur mycket av snön som kommer att komma vattenkraften till del och hur detta kommer att påverka elpriset kommande månad.

I samband med att det blåser över Skandinaviska bergskedjan så bildas det en speciell typ av moln, lenticularis eller linsmoln. De kallas även lävågsmoln. De bildas när det bildas stående vågor i luften nedströms en bergskedja.

Alla som bor i våra västra landskap, säg tio-tjugo mil från fjällen ser dem ofta. Men nu kan de synas även femtio-sextio mil från fjällen.

Det är fascinerande moln. Som namnet antyder så ser de ut som linser eller tallrikar. Ibland är det bara en lins, ibland är de som staplade på varandra i en hög. De uppträder ibland som flera staplar på rad efter varandra.

Molnen är stationära, de står still på stället, trots att det blåser kraftigt igenom dem. De bildas som resultat av att luften kondenserar i toppen av en stående våg. Molndropparna avdunstar sedan när de går ur molnet och sjunker.

Alla som segelflyger vet att när det finns lenticularis så kan man hålla sig uppe i flera timmar, även sedan solen gått ner. I vanliga fall flyger man på termik, cumulus, och de uppvindarna upphör när solen går ner.

Stationära lävågor kan jämföras med de vågor som bildas i en bäck eller fors nedströms ett hinder, tex en större sten. I varje topp kondenserar vattenångan, i varje dalgång avdunstar den.

Det krävs också att det är lagom fuktighet. Om det är för hög luftfuktighet så bildas det kompakta moln. Om det är för torr luftfuktighet så bildas inga moln alls. Men i bägge fallen kan det finnas lävågor, bara att man inte ser de moln som bildas i vågrörelsen av att luften sätts i gungning nedströms ett hinder.

/Martin

Mer vindar över fastlandet

21 mars 2011
Martin Hedberg
Allmänt
Add comment

Av Martin Hedberg

Japan: Utsläpp från kärnkraftverken i Fukushima fram till kl 12 på måndag (svensk tid) kommer att röra sig åt sydväst och möjligen passera Tokyo.

Från ett utsläpp tar det ungefär 6 timmar för vindarna att föra partiklar från Fukushima till Tokyo.

Men från måndag eftermiddag så blåser vindarna åter ut ev utsläpp till havs i Japan.

Sverige: Här hemma blir det blåsigt om måndagen. För de allra flesta platser gäller att det är rätt så tydliga västliga vindar.

Snöfall och regn drar in över fjällkedjan. Ett sammanhänga moln område med blötsnö passerar också södra och mellersta Norrland österut under måndagen.

/Martin

Nu driver vindarna in över Japan

20 mars 2011
Martin Hedberg
Allmänt
6 Comments

Av Martin Hedberg

Utsläpp från kärnkraftverken i Fukushima som skett under natten och fram till kl 14 (svensk tid) blåser inte längre ut till havs.

Det är nu sydostliga vindar vilket medför att eventuella utsläpp i eftermiddag har drivit/driver in över det japanska fastlandet väster och norr om kärnkraftverket.

Det väntas lätt nederbörd i form av regn och snö. Temperaturen i Fukushima är mellan 5 och 10 grader, medan den i bergen i väster är ett par minusgrader.

Jag har gjort modellberäkningar över hur vindarna driver luften under söndagen och 24 timmar framåt i en-timmas steg. Utsläppet har jag lagt på tre olika nivåer, 100, 500 och 1500 meter över kärnkraftverket i Fukushima.

Trajektorier över vindar för utsläpp över Fukushima på 100 (röd), 500 (blå) och 1500 (grön) meters höjd. De fyllda punkterna visar positionen för eventuella utsläpp som skett idag fram till klockan 14 (svensk tid).

Sedan vrider vindarna.

Utsläpp från och med klockan 19 i kväll fram till klockan 01 i morgon bitti (måndag svensk tid) kommer att driva åt sydväst. Det medför att de kan komma in över Tokyo. En del av denna luften har då varit ute över havet en sväng innan den åter kommer in över fastlandet.

Det tar mellan 7 och 15 timmar för luften att nå fram till Tokyo efter ett utsläpp.

Trajektorier för utsläpp under söndagen. De fyllda punkterna visar var eventuella utsläpp som skett under söndagen och natten till måndagen befinner sig klockan 06 måndag morgon (svensk tid).

Nu vill jag åter påpeka att det krävs nederbörd och ett par faktorer till för att det skall bli något nedfall av jonisernade strålning från något ”radioaktivt moln”.

För att det skall komma fram partiklar med jonisernande strålning med ursprung i Fukushima till tex Tokyo (det finns många miljonstäder i Japan…) så måste det dels
-ske ett utsläpp i Fukushima
-blåsa på ett sätt som för utsläppet mot Tokyo
-inte regna eller snöa längs med vägen
-regna eller snöa när utsläppet nått fram till Tokyo.

Man måste även fråga sig hur utsläppet sker. Om det är utsläpp av ånga, en explosion eller en brand.

Riskerna med utsläppet är beroende på vad som släpps ut, om det är uran, plutonium (tunga partiklar) eller jod, cesium (lättflyktiga ämnen).

Olika källor har olika halveringstid och det är olika former av strålning, partikelstrålning eller gammastrålning.

Riskerna är dels relaterade till direkt strålning, tex om man får partiklar på kroppen, dels till intag genom livsmedel, tex om nedfallet sker i naturen och man får i sig det genom livsmedel.

Det är alltså rätt så många om-och-men. Det är inte enkelt att avgöra om det föreligger någon risk (eller om man behöver känna oro) bara för att vindarna blåser från kärnkraftverket. Man kanske skall vara orolig även om vindarna inte blåser från kärnkraftverket?

Men något som alla verkar vara överens om är att de som verkligen utsätter sig för risker är de som vistas i kärnkraftverkens omedelbara närhet, i synnerhet de som försöker få kontroll situationen rent praktiskt inom några hundra meters avstånd. Även jordbrukare inom ett par mils radie från kärnkraftverket har anledning att oroa sig.

/Martin

PS. Jag hörde en av journalisterna på SR Dagens Eko i veckan ställa en oavsiktligt (?) retorisk fråga: ”Kan man säga att kärnkraften blir säkrare för varje olycka som sker?” DS.