Archive - september 2012

Hur fungerar varma högtryck?

Av Anders Persson

Eftersom jag varit borta från Sverige i flera år är det ju naturligt att jag försöker ”hinna ifatt”. Bland annat så lyssnar jag på nätet på gamla upplagor av det populära väderprogrammet ”Cirrus” i P1 där de folkkära SMHI-meteorologerna i Malmö svarar på allmänhetens frågor. Den 31 juli 2011 ställdes min gamle kompis från Sturup, Mats Andersson, inför en knepig fråga: varför har vi varma högtryck? Den som undrade, Ricky Eriksson i Skärholmen, påpekade, helt riktigt, att varm luft innehåller färre molekyler per volymenhet varför den borde vara förknippad med lågt lufttryck.

Kartan visar väderläget den 27 juli 21011, kanske den dag Ricky Eriksson skickade in sin fråga till ”Cirrus”: ett lågtryck har rört sig västerifrån mot Island och håller på att försvagas, men delar av dess energi har gått över i ett mindre högtryck nerströms som under loppet av ett dygn förstärkts från 1015 till 1020 hPa (från Wetterzentrales arkiv).

Mats trevliga och lättsamma svar kan ni lyssna på här
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3188&grupp=5147

I mitt tycke var Mats kanske alltför respektfull; frågan är svår men inte “enormt” svår. En svårighet är att vi i svenska språket använder ”tryck” om två olika saker: trycket i en uppblåst ballong och (luft)trycket i samband med väderkartor där ju som bekant linjer för lika lufttryck kallas isobarer.

Trycket i en uppblåst ballong beror på molekylernas r ö r e l s e r, de ”bombarderar” gummihöljet och håller det därmed utspänt. Ju hastigare rörelser, ju varmare luft och högre tryck – i denna mening. Men det ”andra” lufttrycket beror på något helt annat, nämligen tyngden av all luft ovanför oss. Om denna luft är varm eller kall spelar ingen roll (i stort inte heller om den rör sig uppåt eller neråt) – det är nu m ä n g d e n av molekyler som räknas. Så när det är högt eller lågt lufttryck har vi alltså ovanligt mycket eller lite luftmolekyler över oss (räknat upp till där atmosfären tar slut).

Isobarkartor kan man också rita för högre höjder i atmosfären. Då märker man att lågt lufttryck på en viss höjd är kopplad till kall luft och högt lufttryck till varm luft. Detta beror på att lufttrycket avtar hastigare uppåt i kall luft än i varm. Vinden blåser därför ofta med kall luft på vänster sida och varm luft på höger. Detta, kommer det att visa sig, är betydelsefullt för att förstå varför 90% av alla högtryck är varma.

När luften är kall och tung (tätt packade molekyler) är det lätt att förstå att de skapar en effektiv tyngd, men svårare att förstå när luften är varm – tills vi inser att temperaturen spelar en underordnad roll. Det viktiga är att förstå vilken mekanism som åstadkommer att en massa luft samlas i jättelika ”luftberg” ovanför oss.

Högt däruppe finner vi jetströmmarna med hastigheter på 40-80 m/s. De rör sig i stort sett parallellt med isobarerna. Men skulle vindhastigheten öka styrs vinden mot högre tryck. Detta beror på jordens rotation (”corioliseffekten”) och är den verkligt knepiga biten att förklara, så det tar vi en annan gång. När vinden i jetströmmen rör sig mot högre tryck transporteras luft mot högre tryck, dvs i uppförsbacke i det förut omtalade ”luftberget” som således blir än högre och mäktigare. Eftersom detta ”luftberg” ligger till höger om vindriktningen innehåller den, som sagts ovan, varm luft.

Alla ni som gillar att kolla på väderkartorna på nätet, t.ex. www.wetterzentrale.de kan lägga märka till att många högtryck utvecklas nerströms från och efter en kraftig lågtrycksfördjupning. Eftersom lågtryck omvandlar potentiell energi till kinetisk, eller på svenska, lägesenergi till rörelseenergi, så har ni fått svaret varifrån den energi kommer som förstärker högtryck, det är den del av den frigjorde rörelseenergin som underhåller och förstärker jetströmmarna.

/Anders

Det avgör framtida klimat

Av Martin Hedberg

Vanligen brukar man säga att klimatet är statistik på väder. Tex hur ofta det regnar, medeltemperaturen, vindar, hur ofta och stora olika extremvärden är osv.

Men om man inte vet något om vädret om ett år, hur an man då säga något om klimatet om tio år?

Jo, det som styr vädret är alla intrikata och komplicerade relationer i naturen. Från hur mycket solenergi som kommer till planeten till plankton till havsströmmar, glaciärer, pollen, sandstormar, växthusgaser, skogsbränder, jetvindar och allt annat som utgör det biologiska, kemiska, fysikaliska och geologiska system vi lever i.

Men man kan även titta på klimatet ur en annan, mer övergripande, synvinkel. Genom att jämföra hur mycket energi som kommer in till planeten med hur mycket som lämnar den så får man en bild av nettoskillnaden. Och den skillnaden, om det är någon, blir kvar på planeten och manifesteras på något av de sätt som energi kan beskrivas (värme, rörelse, kemiska bindningar…). Detta sammanfattas i något som kallas ”strålningsbalans”.

Om det netto blir kvar energi på planeten så kommer det att märkas i vädret. Det blir, i medeltal, varmare, blåsigare osv. Det måste inte bli det på alla platser hela tiden, men just i medeltal. Summan av alla förändringar utgör skillnaden i energi.

Det som avgör framtida klimatet är främst hur olika så kallade ”forcings” utvecklas. Dessa ”forcings”, eller krafter, driver strålningsbalansen. Kommer planeten att stråla ut energi mer energi än den tar emot eller tvärtom? Eller är det lika? De nu viktigaste ”forcings” utgörs av växthusgaser och aerosoler. Det här gör att man kan säga något om klimatet om tio och hundra år, trots att man inte vet hur vädret blir nästa sommar.

Mer växthusgaser gör att mindre energi strålar ut i rymden, dvs planeten blir varmare. (inkommande strålning påverkas bara i begränsad utsträckning eftersom växthusgaserna har ett fönster, är mer eller mindre genomskinliga, för det synliga ljuset där den mesta av solenergin är).  Och hittills har vi människor kraftigt ökat halten växthusgaser i atmosfären. Inte mycket tyder på att vi kommer att minska halten.

Aerosoler, eller partiklar, kan såväl värma som kyla. De påverkar såväl inkommande strålning som utgående. Aerosolerna är en joker. De kan utgöra kondensationskärnor som gör att det bildas mer moln. Detta kan i sin tur göra att det såväl regnar mer som mindre. Spontant tycker man kanske att mer moln borde ge mer regn, men många små molndroppar kan verka hämmande på bildandet av regn, tex kan de hindra solinstrålningen så att det inte bildas konvektion och regnskurar. Men på andra platser kan de vara det som gör att det faktiskt faller ut regn/snö.

Aerosolerna påverkar själva även strålningen. De kan vara vita och reflektera ljus eller mörka och absorbera. De ligger på olika nivåer i atmosfären. De är stora och de är små. Vissa absorberar vatten, andra stöter bort vatten. De påverkar förutom strålningen även såväl våra egen som djurs hälsa. De påverkar även växters tillväxtförmåga.

Hastigheten på klimatförändringarna beror även på hur olika former av återkopplingar (”feedbacks”) i naturen utvecklas. Det gäller såväl glaciärer som utsläpp av metan och koldioxid från naturen själv, tex från töande permafrost och metanhydrater (metan infruset i iskristaller på havsbotten) i havet. Även utsläpp av koldioxid från ett allt varmare hav påverkar halten koldioxid i luften.

Från att ha varit en fråga om hur vi skall minska våra individuella utsläpp, bli effektivare mm, så kommer fokus alltmer att handla om hur vi skall anpassa oss till klimatet som förändras.

Missförstå mig inte, många beslutsfattare har på goda grunder ambitioner att minska utsläppen. Men det var länge sedan som sådana åtgärder skulle kunnat medföra att vi undvek stora klimatförändringar utöver de naturliga som hela tiden pågår. Vi människor har sparkat igång stora processer som kommer att förändra planeten Jorden, och livet på Jorden, i grunden. Sett til våra dagliga liv kan det tyckas gå långsamt, men geologiskt är det en explosion vi bevittnar.

Parallellt med att minska utsläppen pågår ett omfattande arbete med att räkna på olika konsekvensscenarier och hur vi kan/bör förhålla oss till de risker som de medför. Det får konsekvenser på allt ifrån energisystem till livsmedelsförsörjning, extremväder, infrastruktur och försäkringar. mm.

/Martin

Lågtryck över England skickar regn över Sverige

Av Martin Hedberg

Över Storbritannien ligger ett omfattande lågtryck och det berör även Sverige. Kopplat till lågtrycket finns fronter med nederbörd. En del av dem kommer under kommande dagar att ge regn, i högre terräng i Jämtlands- och Lapplandsfjällen snö, i Sverige.

Nu under tisdagen berörs främst Götaland och Svealand av regn. I morgon onsdag kommer nya regnområden in och då blir det även lite snö i Norrlandsfjällen.

Men trots att prognosen innehåller snö så skall man veta att det faktiskt är lite mildare luft som kommer in över landet i samband med nederbörden. Det kommer främst att märkas i Götaland och Svealand.

/Martin

Regnskurar i Götaland och Svealand

Av Martin Hedberg

Lågtrycket som på gav riktigt med regn under lördagen tar lite längre tid på sig än beräknat att dra vidare österut. Det gör att det fortsätter att vara ostadigt väder med regnskurar i Götaland och Svealand även under söndagen. I Norrland däremot väntas mestadels uppehållsväder.

I morgon måndag blir det mest uppehåll, men/och på tisdag är det dags för nästa nederbördsområde att dra in från sydväst.

Hösten har nu kommit så långt att det var och varannan dag är ett par minusgrader nattetid i framför allt västra Norrland.

/Martin

Regn i söder

Av Martin Hedberg

Ett område med regn kommer under dagen att beröra stora delar av Götaland och efterhand även Svealand. Även under lördagen blir det molnigt och regn i söder, i stort sett upp till och med Dalarna och Gästrikland.

Norrland får överlag annars mest uppehåll, både under fredagen och lördagen.

På söndag har vi en sadelpunkt i lufttrycket över Sverige. Det ger svaga vinder, troligen en hel del dimma och frost om morgonen. Men å andra sidan även sol på dagen, om den förmår bränna igenom dimmolnen.

/Martin

Infrastrukturministern vill ha snö

Av Martin Hedberg

SvD skriver att ”Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd hoppas på en kall vinter med mycket snö”. Saken är den att man efter de senaste årens besvärliga vintrar har rustat sig till tänderna. Nu känner man sig starka och vill mäta sig mot naturen vinterkrafter.

På Näringsdepartementet har man samlat Trafikverket, SJ, Veolia, Arlanda Express, Jernhusen, Västtrafik och Green Cargo för att utbyta information och diskutera olika lösningar. Arbetet har pågått under lång tid och nu känner man sig redo.

Det hela får mig att tänka på Disneys saga om Matadoren som skall möta tjuren Ferdinand.

Tänk om det inte blir någon vargavinter? Tänk om de två (av tre) senaste vintrarna bara var temporära händelser på samma sätt som när Ferdinand satte sig på sin humla (geting?).

Men vad skall man dimensionera efter? Det sannolika eller det extrema? I fallet med tjuren Ferdinand så hade han ju faktiskt visat att han kunde leverera ett #&!! humör. Ingen skulle väl efter den uppvisningen föreslå att man skickar in skolungar på arenan? Bäst lämpad är den skickligaste matadoren.

Samma sak är det med den svenska vintern. Även om den blir lika mild som i fjol så måste man rusta för snökaos och isbark. Det har bevisligen inträffat och kan därmed inträffa igen.

Den stora frågan är väl snarare hur man rustar sig för det osannolika men inte otänkbara. Det som man med modeller, statistik och sannolikhetsberäkningar kan visa skulle kunna inträffa, men som trots detta inte satt sig i medvetandet som sannolik risk. ”Known unknowns”.

Och ännu svårare: Kan man överhuvudtaget rusta sig mot riktiga överraskningar? ”Unknown unknown” för att citera USA:s förre försvarsminister Donald Rumsfeld:

There are known knowns; there are things we know that we know.
There are known unknowns; that is to say there are things that, we now know we don’t know.
But there are also unknown unknowns – there are things we do not know, we don’t know.
(Wikipedia)

Se där något att bita i. När det gäller ”unknown unknown” så kan vi ju inte veta om dem, per definition.

Det gäller att förpassa så mycket till området ovanför, dvs till ”known unknowns”, eller ännu hellre ”known knowns”. Det är det man gör genom forskning. Då går de att hantera.

Ordleken utgör en matris med fyra kvadrater: Det borde rimligen även finnas ”unknown knowns”. Vad är det?

Personligen hoppas jag på en vanlig vinter. En vinter som den var på 70-talet. Snö, men inte överdrivet mycket. Så att man åka skidor i större delen av landet. Skridskoisar, men inte bottenfruset. Och att det när det väl blivit vinter fortsätter att vara det till dess det blir vår -inget hattande hit och dit genom nollan.

Och det vore skulle förstås även intressant att se om myndigheternas strategi för att bibehålla kommunikationerna öppna i Sverige håller.

/Martin

Kraftigt regn i södra Norrland

Av Martin Hedberg

Ett område med kraftigt regn rör sig under måndagen över nordvästra Svealand och framför allt Norrland. Mest regn väntas i Dalarna norr om Siljan, Jämtland, Härjedalen, Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. På en del av dessa platser kan det bli upp till 30 mm. I norra Lapplandsfjällen faller nederbörden ut som snö.

I södra Sverige kan det  för all del komma lite regn, men då handlar det inte om samma mängder som beskrivet ovan.

I morgon tisdag är det lite av tvärtom: Regn i söder (dock inte lika mycket), och mest uppehåll i norr.

Vad gäller temperatur så har vi en sjunkande trend fram till och med kommande helg. Därefter ser temperaturen ut att stiga något igen.

/Martin

Mest uppehåll i helgen, sedan regn

Av Martin Hedberg

Efter fredagens regn så kommer en liten paus i form av en högtrycksrygg nu under helgen. Den ger mestadels uppehållsväder på de flesta platser. Undantaget, dvs de som får nederbörd, är Jämtlands- och Lapplandsfjällen. Det kan även bli lite lätt regn i västra Götaland.

Men i övrigt blir det alltså mest uppehåll och tidvis kommer även solen att visa sig. Vindarna blir överlag beskedliga och temperaturen kan, från Dalarna och söderut, stiga till mellan 15 och 20 grader idag och i morgon söndag. Även i östra Norrland kommer det att bli temperaturer kring 15 grader. I övriga Norrland mellan 10 och 15. Det ser ut att bli lite varmare på söndagen än idag lördag.

Måndagen börjar vi med att ett nytt område med regn drar in med västliga vindar. Lite repris på det som drog i torsdags-fredags. Det blir dock inte lika blåsigt.

/Martin

Hösten i fas

Av Martin Hedberg

Så här års är det tydligt att sommaren är över och att vi är på väg mot allt kyligare väder. Men fortfarande så kan det bli en och annan dag med såväl solsken och sommartemperaturer som frost och snö.

Eftersom jordytan är krökt och atmosfären har en vertikal utsträckning så ankommer höst och vinter tidigare i de norra delarna av landet än i de södra. Enkelt uttryckt: Solen står inte lika högt på himlen i norr som i söder. Det gör att en vågrät kvadratmeter i norr träffas av mindre solenergi än motsvarande kvadratmeter i söder.

Därtill så har solenergin transporterats genom lite tjockare atmosfär innan den träffar marken i norr än i söder. Det blir helt enkelt en längre sträcka för solens strålar att gå med en flack vinkel genom atmosfären i norr än i söder. Det absorberar energi och lite mindre kommer fram till Kiruna än till Kalmar.

Sedan har vi hur länge solen är över horisonten att ta hänsyn till. Det har med jordaxelns lutning i förhållande till rotationsplanet kring solen. Eller kort och gott: Har det blivit höstdagjämningen än? Vi är nära (22 sept), men det är fortfarande lite längre soltid i norr än i söder.

Något vi inte behöver ta hänsyn till i sammanhanget (men som många spontant tar med) är avståndet till solen. Förvisso är Kiruna längre från solen (mitt på dagen) än vad Kalmar är, men detta gör i sammanhanget ingen praktiskt skillnad för hur intensivt solljuset är.

Sammantaget så är det, i genomsnitt, lägre temperaturen i norra Sverige än i södra. Det gör även att hösten kommer tidigare. I alla fall om Sverige var helt platt och dessutom inte var omgivet av hav och annat som krånglar till bilden som tex att vi oftast, men långt ifrån alltid, har västliga vindar.

Sverige är kuperat och temperaturen sjunker ju högre upp man kommer i atmosfären (i snitt 0,65 grader per 100 meter). Det gör Åre får höst tidigare än Umeå. Eller för den delen att Malung (300 meter över havet och inlandsklimat) i Dalarna får höst ungefär samtidigt som Luleå (15 meter över havet) i Norrbotten.

Sådärja. Hur ligger det nu till med hösten? Jo den är i stort sett  i fas med statistiken. I stort sett halva Sverige, nordväst om en linje från Älvdalen till Pajala, har man fått höst. Jag går inte igenom ort-för-ort, utan konstaterar att den hittills har varit i stort sett i tid. Lite tidigare på en del platser, lite senare på andra. Överlag inom en vecka från det man kan förvänta sig sett till medelvärdet 1961-1990.

Det betyder i och för sig inte att den måste fortsätta hålla tidtabellen. Jag tippar höstens ankomst blir sen i södra Sverige. Men för all del så kommer vintern att kunna göra tidig entré i delar av fjällen, men den stannar upp där. Överlag tror jag att Sverige får temperaturer över det normala kommande tre månader.

/Martin

Sista klippningen?

Av Martin Hedberg

Gräset har i alla fall växt den här sommaren. Den ytan mellan äppelträden och muren till grannen som i våras bara var en vision, blev med ett kilo gräsfrö och en fantastisk sommar en mycket fin gräsmatta.

Fantastisk och fantastisk… Om man var på jakt efter bad och solbränna så blev man besviken. Men många som odlade saker tyckte att det var en bra sommar. I alla fall avseende själva odlandet. Fast det är klart, på en del ställen var det lite väl mycket av den blöta. Alla är inte helt nöjda med allt väderutfall.

Inte nog med att vi snabbt fick en bra gräsmatta, jag har klippt den lite oftare än en gång i veckan.

Nu undrar jag ju bara hur många gånger till jag kommer att (behöva) klippa gräsmattan. Det ni ser på bilden är tillväxten sedan den 31 augusti, dvs 11 dagar.

Nu var det lite gula strån som framträdde efter klippningen. Det känns som om det är ett tecken på att gräset fått kläm på att det inte längre är sommar.

Och kollar man prognoserna för kommande dagar så ser man att det visserligen kommer att regna, men att temperaturerna blir beskedliga.

Men även om det blir kallt någon dag, och framför allt natt, så är det ett bra tag kvar innan det blir vinter.

Jag tror att gräsmattan kan växa någon decimeter till.

/Martin