Tag - temperatur

I höjd med sportloven och Vasaloppet brukar spekulationerna om våren komma igång. Vän av ordningen undrar även jag om dagens kramsnö, sol och ljumma vindar är inledningen av en töperioden. Det är lite tidigt redan i slutet av februari, men oundvikligen är det på gång. Frågan är om det verkligen är dags redan nu.

Fortfarande vinter. (Jämtland 15 februari, 2016)

Först något om snöläget och den normala (1961-90) tidpunkten för vårens ankomst. Vi har snö, eller i alla fall fläckar av snö, över i stort sett hela landet. Jag skulle, utan att ha djupdykt i statistiken, säga att det är lite mindre snö än normalt på de flesta platser, men å andra sidan så är det ju snö i alla fall. Något man får vara tacksam på och uppmärksamma i dessa tider av klimatförändringar.

Normalt sett så skulle våren ha gjort entré i södra Skåne så här års och därefter vandra norrut. Men det är fortfarande flera månader kvar innan det, normalt sett, blir vår i norra Norrbotten.

Snödjup den 21 januari 2016 samt normal ankomsttid för våren. Data och grafik från SMHI.

För att det skall bli vår så krävs att dygnsmedeltemperaturen håller sig över noll grader, 7 dygn i sträck. Det är lite längre än när vi passerar över gränserna till de andra årstiderna (5 dygn) och anledningen till det är att våren är lite mer nyckfull vad gäller temperaturerna. Det hoppar rätt ordentligt mellan ytterligheterna så det krävs en längre period för att vara över på andra sidan. Tidpunkten för vårens ankomst räknas från det första av dessa dygn. Och när det blivit vår så är det vår enligt definitionen, även om temperaturerna skulle falla tillbaka.

Under helgen som gick så var det över noll grader under hela dygnet på många orter i Götaland och en del i Svealand. Vi säger då att det var vårtemperaturer. Men det blev (blir) inte vår på bred front än för det. Prognoserna för kommande dagar vittnar nämligen om nordvästliga vindar och att det blir lite kallare.

Ser vi på temperaturerna ur ett globalt perspektiv går det inte annat än att bli förskräckt. Januari slog ytterligare värmerekord. Och som ett av de få platserna på hela jorden så sticker Skandinavien ut med lägre temperaturer än normalt.

Temperaturavvikelse januari 2016 jämfört med 1951-1980. Data ovh grafik från NASA.

Det onormala har blivit det nya normala. Det är värme i stort sett över allt. I synnerhet är det mycket varmare än normalt i Arktis, men även resten av världen har som synes ett ordentligt temperaturöverskott.

Hmm, vi håller den frågan i tanken ett tag till (det lär bli svårt att undvika).

Men nu åter till den svenska våren. När kommer den egentligen? Ja så fort som syd-sydvästvindarna lyckas bryta igenom så kommer mildluften upp till Sverige. Men med nordvästvindar så är det fortsatt vinter.

Ensembleprognos för Östersund. Vintern fortsätter in i mars. Grafik från Vädercentralen.

Och det skall vi vara glada för. Det är nu som vintern är som bäst. Tjäle i marken, snö på marken och allt längre dagar. Kan det bli bättre vinter?

På Vädercentralens sajt så kan ni se prognoser för orter över hela världen, men det som jag verkligen vill trycka på är ensembleprognoserna.

En ensemble är en uppsättning med prognoser och genom att lägga dem parallellt så får man dels en bild av vartåt det barkar, dels en bild av hur säkra prognoserna är. Om de är spridda så är det svårt att göra prognoser, om de är samlade så har modellerna lättare att fånga vädersituationen.

Vi har lagt upp ensembler för 14 väl valda orter. Från Göteborg till San Fransisco. Vi visar fyra parametrar: temperatur, molnighet, vindar och nederbörd. Den gröna linjen är medelvärdet av ensemblerna.

Hur som helst så blir det något kallare i Skandinavien kommande dagar. Våren kommer trots detta troligen att göra sig gällande på en del kustnära platser i tex Skåne, men på det hela taget så behåller vintern sitt grepp om Sverige, Norge, Finland och Island ännu ett par dagar.

Danmark ligger på gränsen, men kanske mer anmärkningsvärt är att det blir kallare i såväl London som Paris och New York om ett par dagar.

/Martin

Det är kallt, kan det kompensera december?

7 januari 2016

12 Comments

Det är ordentligt kallt i hela landet och topp (botten) noteringen av köld hittills i år innehals av Naimakka med -42,6 grader.

Men hur står sig det i jämförelse med den milda hösten och vinter fram till idag? Kan det vara så att det nu har ”jämnat ut” sig?

-Inte en chans! Jag har sammanställt en animering som visar temperaturavvikelserna, dag för dag, mellan 1 december 2015 och 6 januari 2016 (igår). Det är kallt idag, men det måste vara kallt länge för att kompensera värmen under fjolåret.

Och hur blir det kommande dagar? Ta en titt på lokala prognoser eller ensembleprognoser för utvalda orter på vår sajt vadercentralen.se.

I synnerhet ensembleprognoserna från ECMWF är illustrativa och visar femtio lika sannolika väderutvecklingar. Den röda linjen är medianen (den mittersta prognosen). När det efter ett par dagar blir stor spridning på prognoserna så illustrerar det en tilltagande prognososäkerhet, men det går fortfarande att dra slutsatser om kommande väder.

/Martin

NASA visar nya värmerekord i november

19 december 2015

17 Comments

I måndags presenterade NASA sin senaste månadsrapport över globala temperaturer. Det var ingen munter läsning. För andra månaden i rad noteras över en grad högre temperaturer än referensperioden 1951-1980.

Även enligt Europeiska Centret ECMWF blev det ett ännu en varm månad.

Löpande tolv-månaders medelvärde av globala medeltemperaturen globalt respektive över Europa jämfört med 1981-2010. De mörkare linjerna är respektive års medelvärde. Källa Copernicus.

Därtill kan man nu med 99.999% sannolikhet slå fast att 2015 kommer att bli ett ännu varmare år än rekordåret 2014.

Hallå alla tvivlare som för något år sedan skrek sig hesa över att temperaturen hade ”planat ut”, ”att det hade slutat bli varmare” och annat humbug. Var är ni nu? Ni kanske gömmer huvudet i den varma sanden och hoppas på en kall fläck någonstans, en snöboll till i senaten eller något annat halmstrå som till slut bara kommer att vara bleka löjliga minnen.

Jag gjorde en liten animering av NASA:s månadskartor mellan december 2014 och november 2015 som kan ses i videon nedan.

Förutom att det är rekordvarmt så vill jag poängtera två saker som syns på kartorna, dels den väl utvecklade El Nino över östra Stilla havet, dels den blå fläcken på norra Atlanten, söder om Grönland.

El Niño är den kraftigaste man uppmätt hittills. Den blå fläcken söder om Grönland är till stor del smältvatten från Grönlandsisen som rinner ut och lägger som som ett lager över det salta Atlantvattnet. Skall vi ta och fundera lite på hur det kan påverka golfströmmen…

Globala temperaturavvikelser i november 2015 jämfört med referensperioden 1951-80. Källa: NASA.

Det här är inte bra.

Men förhandlingarna i Paris gick ju vägen. (lite ironi där). Jo det gick bra givet hur det hade kunnat gå, men det är inte så att vi har löst klimatproblemen eller kommer att kunna undvika översvämningar, skogsbränder, värmeböljor, försurning, havsnivhöjningar, missväxt och annat för att vi ”lyckades” på COP21 i Paris. Men det är en början på en lång resa som kommer att kantas av dispyter och katastrofer.

För Europa lite mer specifikt så blev det ett temperaturöverskott på ett par grader.

Temperaturavvikelse enligt ECMWF för november 2015 relativt perioden 1981-2010

Temperaturavvikelse enligt ECMWF för november 2015 relativt genomsnittet för november månad under perioden 1981-2010. Källa Copernicus.

Hur som helst så kan man roa sig med att vi som upplyst generation får vara med om en riktigt stor show på en planetär skala så omfattande att den kan observeras från yttre rymden. Jo, det syns faktiskt från rymden, i och med förändringar av den långvågiga värmestrålningen från jorden, att vi håller på att gå igenom omfattande klimatförändringar här på planeten.

God och glad grön jul på er alla.

/Martin

Ny asfalt skapar lokal värme på Arlanda?

4 augusti 2015

10 Comments

Idag har det varit varmt i Västra Götaland. Men inte riktigt lika varmt som på Stockholm Arlanda igår (3 aug). Eller var det en felmätning? 29,8° sticker ut rätt mycket i relation till nr 2 på listan.

Skärmdump från Vädercentralen som visar gårdagens, dagens och morgondagens högsta noteringar. Stockholm Arlanda noterar onormalt hög maxtemperatur till följd av asfaltsarbetet. (Idag är det 4 aug 2015 och följaktligen är ”igår” 3 augusti.) Skärmdump från vadercentralen.se.

Enligt kollegan Bengt Lindström på SMHI så har mätstationen på Arlanda noterat för hög temperatur de senaste dagarna till följd av att man lägger ny asfalt på en del av landningsbanorna. Det är stora ytor och mycket energi. Och när vinden ligger på från ”rätt” håll så påverkar det den lokal mätutrustningen av väder på flygplatsen.

Det här är kontrollerade data från SMHI, dvs observationen har gjort en korrekt avläsning av de lokala förhållandena. Dvs data är inte fel tex till följd av att utrustningen varit trasig eller kommunikationen skapat felaktiga data. Det kan man väl hålla med om, men jag ställer mig frågande till om det verkligen skall noteras som en adekvat temperaturuppgift i de historiska arkiven.

/Martin

15 grader är för kallt. Tycker jag.

19 juni 2015

4 Comments

Låt mig först slå fast att 15 grader är för kallt. I alla fall på Midsommar.

Men det kan vara så att alla inte håller med mig. Det går nog att finna någon som tycker att det är lagom med 15 grader (av någon anledning) och då kan man väl inte trumpeta ut att ”15 grader är för kallt”, eller?

Vädret är ett ständigt samtalsämne och intresset för det blommar upp extra mycket i sommartider. ”Alla” bryr sig och har en åsikt. Så även jag.

Min åsikt, såväl privat som väderproffs, är att alla har rätt till sin åsikt.

Låter det självklart? Visst, men det är inte det. Kruxet är att många presenterar sin privata åsikt som om den vore allmängiltigt. Ibland som vore den fakta, ibland som om man är avvikande om man inte håller med.

Lite som att diskutera vilken storlek på sandkornen på en strand. Det finns allt från finkornig sand till stenar eller klippblock. Hur stora de är kan man mäta. Vad man tycker om är däremot en helt annan sak. Men det blir fel om man säger att något som är 5 mm istället är 2 cm. Det låter absurt att göra såna misstag när man talar om stenar, men är förhållandevis vanligt när man talar om temperaturer.

Storleken på sandkornen, att jämföra med temperaturen, går att mäta med en gemensam referens. Vad man däremot tycker bäst om är en åsikt. Åsikten är personlig.

Det handlar givetvis om vad som är lagom, eller önskvärd, temperatur. Många, alltför många, resonerar som om ”ju varmare, desto bättre”. Och det retar mig. Det följer en trivial logik: ”Om det är sommar och 15 grader så fryser jag. Om det är 20 så är det bättre, men inte bra. Då måste 25, 30 eller kanske 35 grader vara ännu bättre… Hurra för 35-40 grader!”. Not.

Men det finns fler grunder för obra påståenden. En vanlig är att man inte riktigt vet vad temperatur är eller hur den mäts. Jo givetvis mäter man det med en termometer. Men om den placeras på fel plats så är den inte representativ för det man upplever. Och det slår vanligtvis åt det varma hållet, dvs termometern visar en högre temperatur än det i verkligheten är.

Luftens temperatur är något man skall mäta i skuggan. Men om man mäter den i solen, eller i närheten av något som belyses av solen, så kan man få fram allt från luftens verkliga temperatur till omkring 6000 grader (temperaturen på solens yta).

Och här kommer missförståndet: Låt oss anta att det är 25 grader i luften. Någon vistas i solen och tycker att det känns behagligt. Med sig har personen en termometer. Den visar kanske 40 grader. Om den här personen tror att 40 grader är en behaglig temperatur så gör hen ett stort misstag. Vad termometern har registrerat är inte bara luftens temperatur utan även hur solens strålar har värmt plasten runt termometern, sanden och annat som kommer i kontakt med sensorn, antingen genom direkt kontakt eller genom att i sin tur stråla ut energi som registreras.

Spelar det här någon roll? Ja, för när vi meteorologer, meteorologisk väderstationer eller prognoser, talar om temperaturen så menar vi den i skuggan. Och problemet är inte att man tror att vi gjort en felprognos, problemet är att man har en felaktigt referens över vad temperaturen är. Prova tex att lägga tre olika termometrar i solen, eller likadana, men sätt på en bit svart eltejp på den ena sensorn och linda lite aluminiumfolie kring en annan: Du kommer att få tre helt olika temperaturer. Vilken är korrekt?

Hur varmt är det egentligen vid stranden?

En tredje källa till missförstånd är att man har gjort en korrekt mätning av temperaturen, men befinner sig å en annan plats. Tex om det är 35 grader i en stad eller på en parkeringsplats och man beger sig till stranden. Där är det i verkligheten 25 grader och man tycker det är skönt, men/och utbrister ”oh, vad härligt det är med 35 grader”.

Sedan handlar det givetvis inte bara om temperatur, utan upplevelsen är en kombination av temperatur, luftfuktighet, solstrålning och vind. Det gör det hela lite rörigt eftersom man sällan har koll på detaljerna av alla parametrarna. Men det är inte helt obegripligt. Alla dessa saker går att mäta med precision. Och gör man det så får alla som mäter på samma plats och tidpunkt samma svar. Men vilken kombination som just du gillar, det är upp till dig.

Vad temperaturen är handlar om fakta, om att mäta och mäta korrekt. Fakta är inte olika för olika personer. Men din uppfattning, åsikt, om vad som är en behaglig temperatur är kan mycket väl vara annorlunda än min.

Jag vill ha varmare än 15 grader på Midsommar.

/Martin

Så mycket varmare blir det på Frösön kommande dagar

28 december 2014

16 Comments

Det är lika bra jag säger det på en gång: Jag sticker ut hakan, jag gör en prognos och följer upp den med verkliga observationer. Eftersom jag publicerar prognosen nu så har jag ingen möjlighet att i efterhand välja ”rätt” situation. Jag gör ungefär som jag gjort tidigare år ungefär vid den här tiden.

Den här gången väljer jag temperaturen på Frösön/Östersund.

Jag väljer en tidpunkt när jag vet att det kommer ett markant skifte i vädret: Det blir liksom lite mer intressant då än när vädret är lika från en dag till en annan. Som ni ser så förväntar jag mig att temperaturen skall stiga raskt kommande dagar, plana ut och sedan falla tillbaka något under nyårsdagen.

Jag skall redan nu också poängtera att det inte är Jag som gjort prognosen. Det är det Europeiska vädercentret ECMWF (European Centre for Medium-Range Weather Forecasts) som har gjort prognoserna. Jag har däremot valt situation och skapat grafiken. Jag har utgått från modellkörningen kl 00 utc den 28 dec 2014.

Prognoserna är en samling av många (ca 50) prognoser, en ensemble. Prognoserna visar alla på lite olika utveckling av temperaturen. Det jag illustrerat är dels medelvärdet var 12:e timme (den orange linjen), dels ett spann som fångar 9 av 10 av prognoserna (det lila/blå/gröna fältet).

Jag har använt modelldata/prognoser för var 12:e timme och helt enkelt dragit en rät linje mellan dessa. Jag vill poängtera att den verkliga temperaturen inte rör sig linjärt mellan 12-timmarsstegen. Man kan tex förvänta sig att den lägsta temperaturen inträffar någon timme efter soluppgång, något som varken fångas av modelldata kl 01 eller 13. Jag har trots detta gjort en linjär interpolation, detta för att göra grafiken lite tydligare. Vid uppföljningen bör man därför fästa mer vikt vid temperaturerna kl 01 och 13 än på mellanliggande tidssteg.

Jag kommer att följa upp prognosen genom att fylla i den faktiska temperaturen på Frösö flygplats (svarta cirklar) var tredje timme. Om ensembleprognoserna håller så skall 9 av 10 punkter ligga innanför fältet.

I detta exempel förväntar jag dock mig att minst 8 av 10 gör det. Anledningen till något lägre krav/förväntningar är främst förenklingen att interpolera temperaturerna mellan kl 01 och kl 13 med en rät linje.

Som synes så börjar vi i uppförsbacke med två datapunkter utanför prognosen redan från start. 😉

Nu är ju dessutom väder så mycket mer än Temperaturen på en ort. Man kan göra motsvarande för vindar, nederbörd och molnighet. Men jag väljer temperatur för att den är lätt att verifiera och för att de flesta berörs av den på ett eller annat sätt.

/Martin

PS. Själv är jag lite bekymrad över att värmepumpen i stugan inte levererar den värme som den skall. Men det är fantastiskt bra dels att kunna övervaka temperaturen i stugan med sensorer och telefon/internet, dels att man har trevliga grannar som man kan be åka över och se över värme/vattensystemet. 🙂 DS.

Kan man blanda en kall sommar med global uppvärmning?

4 augusti 2012

Samtidigt som vi i Sverige har haft en regnig och i vissa avseenden sval sommar så har det slagits värmerekord på många andra platser runt om på Jorden. Ändå har media inte lyckats beskriva det nyckfulla vädret i relation till de pågående klimatförändringarna.

I USA har den extrema värmen och bristen på vatten fått allt fler att fråga sig om det trots allt inte ligger något i forskarnas enträgna talande om global uppvärmning. Detta i ett land som präglas av såväl några av de mest framstående klimatforskarna som beslutsfattare som förnekar vetenskapliga resultat.

Här i Sverige har vi under flera år haft en betydligt mer öppen och ödmjuk hållning till klimatfrågorna. Men trots att det ofta poängterats att det är skillnader mellan väder och klimat så har den ”usla” svenska sommaren gjort att en och annan kanske tvivlar på att det pågår en global uppvärmning med klimatförändringar som följd. ”Det skulle ju bli varmare, hur kan det då vara så kall sommar?”.

Bild 1. Normalfördelning av temperaturavvikelser för juni-juli-augusti landmassan på norra halvklotet relativt medelvärdet mellan 1951-1981. I denna sammanställning visar det sig att 50-, 60- och 70 talet hade i stort sett samma fördelning av temperaturer (även illustrerat med svart linje). Men under 80-, 90- och 00-talet har det skett en förändring av fördelningen av temperaturer. Det som på 1950-70-talet var osannolikt varmt har nu blivit betydligt mer sannolikt. Kurvorna har också blivit mer tillplattade, det är fortfarande inte osannolikt med kalla somrar, trots att förekomsten av de varma har blivit väsentligt vanligare. Från Hansen et al 2012.

Det förefaller osannolikt att allmänheten skulle kräva minskade utsläpp av växthusgaser om man dels inte ser tydliga orsakssammanhang och dels inte upplever konsekvenserna som skrämmande nog för att vilka undvika. Det är också tydligt att vi människor tar till oss av fakta främst när vi kan verifiera dem med egna observationer, helst upplevelsebaserade.

Men kan man verkligen koppla enskilda händelser och extremväder som stormar, översvämningar, torka och värmeböljor till klimatförändringarna? Frågan har ställts många gånger i media och så gott som konsekvent har forskare och andra experter svarat något i stil med ”…man kan inte koppla en enskild händelse till klimatförändringarna…”

Men hur blir det om det dyker upp väldigt många enskilda händelser? Kan inte de kopplas till klimatförändringar? Jo de kan det, men den frågan får sällan forskaren och experten i media, för där behandlas enskilda händelser som enskilda händelser, inte som delar i ett sammanhang.

Men när man sammanställer enskilda händelser i ett sammanhang, t.ex. alla temperaturer i form av temperaturavvikelser från ett medelvärde i ett diagram (se bild 1) så framträder en tydlig förändring. Det som var osannolikt i fråga om värmeböljor på 1950-, 60- och 70-talet har nu blivit betydligt mer sannolikt!

Hela intervallet av temperaturer har skiftat till höger, dvs till det varmare. Vi har tidigare talat om att jordens medeltemperatur stiger, men här ser vi mer konkret vad det kan innebära. I diagrammet visas hur medeltemperaturen för juni-juli-augusti för norra halvklotets landmassa har varit i relation till tidigare år. Man jämför block om 11 år (t.ex. 2001-2011) med varandra. Som synes så var det relativt lika under 1951-1981, men därefter blir det varmare.

Normalfördelningskurvan kan ses som en beskrivning av sannolikheter för att sommarens temperaturer skall avvika från medelvärdet. Det som tidigare var behäftat med liten sannolikhet, t.ex. 3 grader varmare än normalt, har på 2000-talet blivit om inte vanligt så i alla fall betydligt mer sannolikt.

Bild 2. Principdiagram över normalfördelning och standardavvikelse. Från Wikipedia.

I statistiska sammanhang har man definierat begreppet standardavvikelse (σ). Den är ett mått på hur mycket de enskilda värdena i en population avviker från medelvärdet (μ). Inom +/-1 standardavvikelse finner man 68,2% av de enskilda fallen. Det kan även beskrivas som att det är 68,2% sannolikhet att ett slumpvis tal i hela mätserien faller inom en standardavvikelse.

Som synes i bild 2 så minskar sannolikheten för händelser med ökad standardavvikelse. Sannolikheten för att något skall vara över (eller under) tre standardavvikelser (3σ) i en normalfördelning är 0,13%. Dvs om klimatet hade varit normalt (i det här fallet definierat som det var under perioden 1951-1981) så skulle bara 0,13% av alla mätstationer över norra halvklotet registrera den typen av extremvärme.

Men eftersom normalfördelningen har förskjutits sedan 80-talet (se bild 1) så har det som tidigare var tänkbart men ovanligt (temperaturer över 3σ) ökat i sannolikhet från 0,13% till omkring 10% sannolikhet! Sannolikheter för värmeböljor har alltså ökat från några promille till ca tio procent.

Det är därför inte förvånande att det varit flera omfattande värmeböljor och torrperioder de senaste åren. T.ex. Europa 2003, Ryssland 2010, Mexico och södra USA 2011 samt USA 2012.

I media har anledningen till dessa värmeböljor ofta varit i form av väderförklaringar: ”blockerande högtryck…”, ”kraftig La Niña…” ”sydliga vindar” osv. Det må stämma ur ett meteorologiskt perspektiv, men anledningen till att värmeböljorna blir så kraftiga, uppträder så ofta, täcker så stora områden och varar så länge är beroende av att klimatet har förändrats. Det har blivit varmare och normalfördelningskurvan över temperaturer har förändrats.

Bild 3a och b. Det har skett en omfördelning av vad som är vanligt. De tre ytorna med blå, vit och röd färg i bild 3a är alla lika stora och representerar 33,3% av temperaturmätningarnas avvikelse från medelvärdet under juni-aug 1951-1980 för norra halvklotet. I bilden till vänster (3b) syns hur antalet varma sommardagar (rött) har ökat markant om man jämför 2001-2011 med 1951-1980. Därtill har det börjat uppträda situationer med extrem värme (mörkrött) vilket var mycket sällan förekommande tidigare. Från Hansen et al 2012.

Normalfördelningskurvan har också blivit mer ”tillplattad”. Sannolikheten för ”kallare än normalt” har förvisso minskat, men den har inte minskat lika mycket som ”mycket varmare än normalt” har ökat. Man skall därför inte vara förvånad om det dyker upp en säsong med kallare väder som t.ex. den svenska sommaren 2012.

Klimatförändringarna har hittills medfört att sannolikheten för en sommar som är kallare än normalt har minskat från 33% till ca 15%. Sannolikheten för att sommaren skall bli varmare än normalt har ökat från 33 till ca 50%. Och/men mest skrämmande av allt är att sannolikheten för extremt varma somrar har ökat från blygsamma 0,13% till storleksordningen 10%.

Vårt klimat uppvisar nu mer extremer än det gjorde för bara en generation sedan!

Ovanstående resonemang leder inte bara till slutsatsen att sannolikheten för att värmeböljor skall uppstå har ökat. Den är ett krasst konstaterande av att det redan har skett ett större antal värmeböljor, såväl som vanliga varma dagar, än för en generation sedan.

Och klimatet kommer att fortsätta att förändras i samma riktning som hittills. Det blir varmare och sannolikheten för extrem värme kommer att öka. Detta beroende på att planetens energibudget är ur balans. Planeten strålar inte ut lika mycket energi som vi tar emot. Det leder till en ackumulation av energi vilket i sin tur leder till att temperaturerna stiger.

Bli inte förvånad om det oftare än förr blir missväxt, skogsbränder och sinande vattenreservoarerna. På global skala. Det händer redan i större utsträckning än det hade gjort om det inte var för den globala uppvärmningen vi nu bevittnar. Och klimatet har inte kommit för att stanna, det fortsätter att förändras -åt det varma hållet.

/Martin

PS. Till uppvärmningen hör även att det hydrologiska kretsloppet, dvs avdunstning och nederbörd, ökar. Det betyder i korta drag att vi även kan förvänta oss att det blir torrare på en del ställen och blötare på andra. DS.

Ett index för både värme och kyla

12 juli 2012

44 Comments

Av Martin Hedberg

Diskussonen fortsätter. Så fort det dyker upp stormar, värmeböljor, torka och översvämningar så ropar ”miljönissar” på klimatförändringar och att vi måste minska utsläpp av både det ena och andra.

Men när det vräker ner snö och är kallt så att vattenledningarna spricker, då är de tysta och istället är det ”klimatförnekare” som skriker glåpord över såväl forskare som miljöskatter och incitament som betraktas som verkningslösa förutom att de förhindrar individens frihet.

Är det verkligen så svårt att hålla rätt på om det blir varmare eller kallare? Tänk om man kunde hitta någon form av index där man sammanställde temperaturer, hur stora områden de representerar och hur länge de varar.

Indexet, om det var heltäckande, skulle kompensera för hur vädret utvecklas över tiden och på olika platser. En mild vinter på ett ställe skulle kanske kompenseras av en kall sommar på ett annat ställe. Men en kall sommar på ett ställe kanske å andra sidan inte kompenserade en inte lika varm, men större till ytan, höst på ett annat ställe.

Om man hade ett sådant index och följde upp det över tiden, då skulle man ju få koll på förändringarna!

Hur skulle ett sådant index se ut? Det måste givetvis vara oberoende av mänskligt godtycke, det kan t ex inte vara baserat på antalet feta tidningsrubriker. Nej det skall vara objektivt och baserat på fakta.

Ett sådant index skulle t ex kunna vara om man tar medelvärdet av temperaturerna över hela jorden. Om man gör det år för år och jämför dem så får man ju dels en kompensation för olika årstider, dels en utslätning av vädret.

Land-ocean temperature 1880-2011. Från NOAA.

Som med alla bra idéer så kan man inte förvänta sig att man själv var först med att tänka ut dem. Man har samlat temperaturdata från många tusen olika väderstationer över hela jorden, land som över hav, under lång tid. Som synes finns en viss form av trend. Diagrammet börjar 1880 och går fram till och med 2011.

Men nu säger någon att haven innehåller så otroligt mycket mer energi än luften. Tänk om det bara skett en omfördelning av värme från haven till luften? Då skulle en till synes global temperaturökning i luften kunnat kompenseras av en minskning av samma energimängd i haven!

Nåväl, nedan ser ni förändringen av energi i haven, från ytan ner till ett djup av 700 meter. Som synes så har den energin ökat, inte minskat!

Ocean-heat-content 1955-2009. Från NOAA.

Att det blir varmare i luften betyder att luften innehåller mer energi. Samma sak med haven (och här är enheten redovisad i Joule direkt, dvs energi). Det absorberas även energi i mark och i glaciärer.

Om man summerar den totala förändringen av energi (dvs 100%) så ligger 93% i haven och bara ca 2,3% i luften. Även om man mest talar om temperaturen i luften så är det med andra ord kanske viktigare att titta på vad som händer i haven.

Var kommer all energi ifrån? Jo anledningen till att jorden inte är djupfryst är förstås att Solen lyser. Men lyser den kraftigare? Har det blivit mer energi?

Solar energy 1978-2009. Från NOAA.

År 1978 fick man upp de första satelliterna som på ett tillförlitligt sätt kunde mäta solstrålning (energi), därför börjar ovanstående diagram 1978. När det gäller solfläckar så finns det data som sträcker sig tillbaka till 1700-talets mitt. (Det finns en koppling mellan solfläckar, solfacklor och energi. Jag skrev om det i en tidigare blogg.)

Med reservation för att det skulle kunna vara variationer mellan olika våglängder så har nettoflödet från solen inte förändrats. Sedan slutet av 70-talet har det varit i stort sett lika sett över den 11-åriga solcykelperioden.

Och tittar man på de senaste åren så ser man att effekten från solen faktiskt har minskat. Att den senaste nedgången av solcykeln varat lite längre än de tidigare. Trots att det kommit mindre energi från solen till Jorden så har inte temperaturen på Jorden minskat i samma utsträckning. Inte heller mängden energi i haven.

Det finns en liten korrelation mellan mängden energi från solen till jorden och temperaturen i luften. Om man tittar på 5-års medelvärdet av temperaturen i luften så ser man att det svänger i paritet med solenergin.

Men överlagrat på detta finns en trend av stigande temperatur, från 1900 till 1940 och från 1970 fram till idag. Eller om man så vill från 1880 fram till idag.

Solen strålar ungefär som tidigare. Det som skapar uppvärmning är att planeten Jorden inte strålar ut lika mycket energi som tidigare. Om det är en skillnad mellan inkommande mängd energi och utgående, så blir det uppvärmning eller avkylning av planeten.

Så summa summarum:

Det finns ett index som beskriver hur temperaturen, globalt sett, har förändrats. Den kallas ”global medeltemperatur” och den har uppenbarligen stigit.
Andra stora reservoarer som lagrar energi, t ex haven, har också blivit varmare.
Samtidigt som det blivit varmare på Jorden så har strålningen från solen varit i stort sett konstant (1978-2009).
Under en period när energin från solen har minskat (från 2002) så har temperaturen i luften varit i stort sett oförändrad. Mängden energi i haven steg dock samtidigt.

Observera att jag i denna blogg, förutom i denna mening, vare sig nämnt växthuseffekt, koldioxid, metan, lustgas, ozon, vattenånga, aerosoler eller albedo. Jag har inte heller nämnt vulkanutbrott, kosmisk strålning, Saturnus, Venus eller Pluto.

Jag har inte förklarat i detalj varför det blivit varmare. Bara att det blivit varmare och att det inte bara har med solen att göra. Indexet som man använder sig för att avgöra det heter ”medeltemperatur”. För att den skall ha någon vettig mening behöver man beräkna den på global skala.

En ytterligare slutsats man kan dra av denna blogg i kombination med de två tidigare är att det uppenbarligen kan vara värmerekord i USA, regnrekord i hela Sverige, köldrekord på (minst) en plats i Lappland en dag samtidigt som det blivit en global uppvärmning de senaste hundra åren.

/Martin

Därför har man 1961-1990 som referensperiod

11 april 2012