Lågtrycksområdet över Yucatánhalvön ligger kvar. Sannolikheten för att det skall uppstå en tropisk cyklon ur det inom 48 timmar är nu 40%.
Att det har stigit från 30 till 40% är givetvis en trend, men skall inte ses som att det automatiskt kommer att öka ytterligare till i morgon. Sannolikheten är fortfarande störst (60%) att det inte blir en tropisk cyklon. Att spekulera i hur sannolikheten för att sannolikheten skall förändras är …inte meningsfullt om man inte känner till de metoder och modeller som ligger bakom hur man beräknar sannolikheter för tropiska cykloner.
Newton hörde ett äpple falla och kopplade ihop det med månens ständigt falande rörelse kring jorden.
Att göra extrapolering av några få siffervärden, är gångbart i mycket, men inte i allt. Att använda ”persistens” av ett värde eller en trend kan vara vanskligt. Persistens kan översättas med ”ihållande”, ”envis” eller ”ständig”.
Några exempel:
– Om det varit växlande molnighet tre dagar i rad, vad är då sannolikheten för att det skall vara det även den fjärde dagen?
– Om temperaturen på måndag är 21 grader, på tisdag, 22, på onsdag 23… vad är temperaturen då på lördag?
– Om förra svenska sommaren var sval och vinterna kall, hur blir då kommande sommar?
Vi kan även ta några exempel från vardagslivet:
– Antag att din telefon ringer och personen som ringde heter något på A, tex Adam. En stund senare ringer någon vars namn börjar på B, tex Bruno. Personen som därpå ringer visar sig heta Charlie (du känner inte alla, den här personen råkade vara en telefonförsäljare). Skulle det inte vara lite lockande att tänka sig att den fjärde personen heter något på D?
– Du är på väg till kassorna i mataffären. Vilken kö går snabbast? Hur skall man värdera fulla matvagnar i den ena kön mot många personer med få varor i den andra kön? Och hur lång tid tar det för olika folk att betala?
Vi människor, vår hjärna, letar efter mönster. Det har med stor sannolikhet (!) bidragit till att vi kommit dit vi är nu, att vi med forskning, samhällsutveckling mm lyckats tolka och använda resurser i vår omgivning för att skapa den värld vi lever i.
Newton hörde ett äpple falla och insåg att alla kroppar såväl äpplen som månen, lyder under samma tyngdlagar. En hund som gör samma observation kopplar nog inte ihop äpplet och månen på det geniala sättet.
Till vår fördel kan även läggas att våra händer är bättre lämpade än hundens tassar för att konstruera system utifrån dessa och andra insikter, tex en farkost som kan övervinna jordens gravitation. (Och eftersom vår hjärna förmår göra hyfsat avancerade analyser av risk, skickar vi hellre upp en hund före en människa i rymden. Utifall att det inte skulle gå så bra.)
Nåväl, lite långt från ämnet kan tyckas. Vad är min poäng? Jo att det ligger i människans natur att leta efter mönster och göra extrapoleringar, dvs prognoser av vår omgivning. Extrapoleringar fungerar ibland, men inte alltid. Det visar om inte annat exemplen ovan. Det är faktiskt rätt sällan linjär extrapolation fungerar bra, i synnerhet med det system och tidsspann vi är vana att röra oss med i samhället.
Det är därför vi har utvecklat systemförståelse och modeller som kan göra avancerade projiceringar av framtiden. Man kan inte veta exakt vad som skall ske. Men man kan göra scenarier och beräkna sannolikheter. Och man blir ödmjuk när man inser att världen inte är som ett stort mekaniskt urverk.
Framtiden är inte förutbestämd.
/Martin
