Tag - stormar

Namngivna stormar

Milt, blåsigt och vindstilla

Av Martin Hedberg

Kommande vecka får vi milt och tidvis blåsigt väder. Men det riktigt blåsiga vädret återfinner vi på Atlanten. Där utvecklas rader av lågtryck som rör sig in mot Skandinavien och därefter på en nordostlig bana längs med Norska kusten där de fylls ut.

Ett av lågtrycken som utvecklas under torsdagsdygnet kommer att nå 940 hPa i sitt centrum. Det skall jämföras med normalt lufttryck som är 1013 hPa. Lågtrycket ser i skrivande stund ut att röra sig på en bana strax söder om Island. Trots att det går ganska nära Island så är det inte där som det blir blåsigast, de kraftigaste vindarna återfinner vi på södra sidan om lågtrycket.

Och söder om lågtrycket har vi bland annat Färöarna. Där kommer man att få både omväxlande och intensivt väder kommande vecka. Mellan lågtrycken kommer en kortvarig högtrycksrygg med svaga vindar och troligen även klart väder. Men det som Färöingarna kommer att känna av mest är de kraftiga vindarna som sveper in under torsdagen och fredagen. Det blir blåsigt över stora delar av östra Atlanten, det kommer även att kännas av i Storbritannien.

Jag har en personlig relation till väder och Färöarna. År 2000 deltog jag i Ola Skinnarmo och Torkel Ideströms Grönlandsexpedition. Vi (åtta personer) seglade med Jesper Weissglas segelbåt Seventh Wave från Göteborg mot Grönland. Vi sökte skydd på både Shetlandsöarna och Färöarna för att komma undan oväder under seglatsen. (Jespers senaste projekt är för övrigt en helt ny båttyp, Journeyman. Journeyman är bland annat ett resultat av erfarenheter efter seglingarna med Seventh Wave).

Kommer då något av dessa oväder som till veckan föds på Atlanten att dra in över oss i Sverige? Än så länge ser det ut som om de håller sig på Atlanten. Det blir i och för sig blåsigt ett par dagar till veckan, men det är till största delen orsakat av en tryckgradient (tryckskillnad per avstånd) mellan lägre tryck i norr och högre i söder, inte ett enskilt lågtryck. Detta främst i södra Sverige.

Men även om vi inte har en ny Gudrun/Per/? i annalkande just kommande dagar så medför i alla fall lågtrycken på Atlanten att mild luft pressas in över Skandinavien och temperaturerna blir över de normala. Och lite blåsigt blir det också, men inte så mycket som lite längre västerut. Och man kan inte utesluta möjligheten att något av lågtrycken drar in över oss, nu eller nästa vecka.

Det är verkligen ett helt annat väder nu än för tidigare i vintras. Europavädret under december och halva november präglades av kyla och snö. Januari var förhållandevis mild. Skall februari bli blåsig?

/Martin

Snöfall i södra USA

Av Martin Hedberg

Södra USA (Texas, Arkansas, Mississippi, Tennessee, Alabama, Georgia, South Carolina…) upplevde den 9-10 januari ett besvärande snöfall.

Det var inte bara det att det faktiskt snöade i dessa delstater som sällan upplever snö, det kom mycket snö på kort tid. Ett omfattande område (berörde flera delstater) fick omkring 10-20 cm och på en del platser kom nederbörden i form av underkylt regn.

Satellitbild från NASA Earthobservatory som visar snötäckt mark 13 januari 2011 (obs, det vita området i södra Texas, över havet och stråken över södra Georgia är moln)

Sex av delstaterna deklarerade katastroftillstånd, tusentals flyg ställdes in, skolor, arbetsplatser och myndigheter fick hållas stängda till följd av köldgrader, snö och underkylt regn.

Nederbörden fortsatte norrut och slogs samman med ett annat snöoväder. Den 12-13 januari berördes istället de nordöstra delstaterna i USA av kraftigt snöfall.

/Martin

Ett ”Herrans oväder”

Av John Pohlman

Nu i dessa dagar för ett par hundra år sedan skedde en väderhändelse som är värt att notera ur historiskt-musikaliskt perspektiv. Året är 1791, platsen är Wien och det handlar om den kanske mest musikaliskt begåvade av de stora klassiska kompositörerna, Wolfgang Amadeus Mozart.

Han var bara 35 år gammal när han efter flera år av sjukdom på hösten 1791 blev allvarligt sämre och avled natten till den 5 december. Mozart hade inte många vänner och det var bara ett fåtal som bevistade begravningsakten i kyrkan dagen därpå

Efter mässan begav sig det lilla sällskapet till fots bakom likvagnen med kistan mot kyrkogården. Men under färden bröt ett oväder ut. De beskrivningar som finns talar om så kraftig blåst att det var omöjligt att gå upprätt mot vinden samtidigt som det åskade och blixtrade och regnet vräkte ner. Det finns en annan uppgift om att de råkade ut för en snöstorm och en ogenomtränglig snöyra. Det var i alla fall ett ”Herrans oväder” så att de medföljande sörjande skingrades och likvagnen med kistan och dödgrävaren fortsatte ensam. Framme vid kyrkogården lade dödgrävaren kistan i en gemensamhetsgrav för Wiens allra fattigaste.

När Mozarts hustru Konstanze någon dag senare besökte kyrkogården fick hon inte tag på dödgrävaren och ingen annan visste något om någon Mozart. Än idag verkar det som man trots undersökningar inte har kunnat fastställa just det ställe på kyrkogården där Österrikes store son ligger begraven.

/John

Vad betyder de olika varningarna?

Av Martin Hedberg

Vad betyder varningarna? Så här i oväderstider så florerar många varningar. Hur var det nu, är en klass 1 varning värre eller mindre farlig än en klass 3? (3 är farligast). Och vilka definitioner gäller för de olika väderfenomen som kan kopplas till risker för liv, egendom och samhällsfunktioner?

Beskrivning av de olika nivåerna på varningar i korthet:
Klass 1
: Väderutveckling väntas som innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner. Väder, men inget ovanligt väderfenomen, som innebär fara, skador eller störningar för vissa aktiviteter.

Klass 2: Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Klass 3: Mycket extremt väder väntas som kan innebära stor fara för allmänheten och mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Detaljerad beskrivning av innebörden av de olika nivåerna:

Klass 1 (den lägsta nivån av varningar):

Typ och Konsekvens till LANDS:

  • Mycket hårda vindbyar: >21 m/s. Grenar och enstaka träd knäcks, problem för höga fordon.
  • Snöfall: I regel när det väntas minst 5 mm på 6 timmar omräknat till smält form. Tidigt eller sent på säsongen kan varning skickas vid mindre mängder. Risk för halka på vägar.
  • Isbeläggning: Väder som medför ishalka. Exempel regn som följs av snabbt fallande temperatur till 0˚C eller kallare på vägbanan.
  • Rikligt regn: > 35 mm på 12 timmar över större område. Risk för stora vattensamlingar, risk för översvämning i källare, dagvattenledningar. I övrigt se eventuella hydrologiska varningar.
  • Kraftig åska: Omfattande och frekvent åska som medför stora störningar i el och telefontrafiken. Kan lokalt även innebära mycket kraftiga vindbyar och skyfallsliknande regn.
  • Höga flöden: Kan medföra mindre översvämningsproblem. Uppkommer i snitt vart annat år.
  • Högt vattenstånd i sjöar: Kan medföra mindre översvämningsproblem. Uppkommer i snitt vart annat år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
  • Stor Gräsbrandsfara: Gäller under våren när risken är stor att bränder uppstår och lätt sprids i torrt fjolårsgräs.
  • Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus.
  • Skogsbrandsfara Stor/Mycket Stor: Innebär stor/mycket stor antändningsrisk och att eld sprids lätt/mycket lätt i skogsmark. Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus, ofta gäller eldningsförbud.

Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:

  • Frisk vind med stark kyleffekt: Vid vind 10 m/s eller mer som ger en kyleffket på -28 grader eller lägre. Stor risk för förfrysning.
  • Hård vind: Medelvind >14 m/s. Medför vid lös snö dålig sikt med snödrev och problem att orientera sig. Varnas endast 1/10-30/4.
  • Mycket hård vind: Medelvind > 18 m/s. Svårt att förflytta sig och medför vid lös snö högt snödrev och stora problem att orientera sig. Varnas endast 1/10-30/4.

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

  • Kulingvarning: Medelvind > 14 m/s. Farligt för fritidsbåtar, mindre båtar.
  • Nedisning: Lätt, måttlig eller svår Isbildning på fartyg med risk för haveri för främst mindre fartyg. Fartygets stabilitet påverkas starkt av den ackumulerade isens tyngd.
  • Högt vattenstånd: Bottenviken: ≥ 80 cm över medelvatten. Ostkusten utom Bottenviken: ≥ 65 cm. Väst och Sydkusten: ≥ 80 cm. Risk att småbåtsbryggor och vissa kajer översvämmas.
  • Lågt vattenstånd: Öresund, Bälten, Sydvästra och Södra Östersjön: Lägre än 60cm under medelvatten. Risk för grundstötning på utsatta platser.

Klass 2 (näst högsta nivå av varningar)

Typ och Konsekvens till LANDS:

  • Stormbyar: > 25 m/s. Skador på byggnader med risk för kringflygande föremål. Större skador på skog med risk för störningar i trafik samt el och teleförsörjning.
  • Mycket stora regnmängder: > 70 mm på 24 timmar över större områden. Mycket stor risk för översvämningar i dagvattensystem och mindre vattendrag. Risk för stora vattensamlingar speciellt i källare och sänkor som kan innebära oframkomliga vägar mm. I övrigt se eventuella hydrologiska varningar.
  • Stora snömängder/ drivbildning: Vid snömängder motsvarande ca 20 mm eller mer i smält form på 12 timmar, vid frisk vind ca 12 mm eller mer på 12 timmar. Medför stora trafikproblem, kan speciellt vid temperaturer nära 0 även ge störningar i el och teleförsörjningen.
  • Mycket kraftig åska: Mycket omfattande och frekvent åska som medför mycket stora störningar i el och telefontrafiken. Kan även innebära mycket kraftiga vindbyar och skyfallsliknande regn.
  • Mycket höga flöden: Översvämningsproblem på utsatta ställen. Uppkommer i snitt en gång var tionde år.
  • Mycket högt vattenstånd i sjöar: Översvämningsproblem på utsatta ställen. Uppkommer i snitt en gång var tionde år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
  • Isbeläggning: Underkylt regn > 3mm på 6 timmar. Ger svår halka som dessutom är svår att åtgärda.
  • Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:
    Storm/Orkan: Medelvind >25 m/s. Omöjligt att förflytta sig gående. Vid lös snö obefintlig sikt.

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

  • Högt vattenstånd: Bottenviken: ≥ 120cm över medelvatten. Ostkusten utom Bottenviken ≥ 100 cm
  • Väst och sydkusten: ≥ 120 cm. Risk att kustvägar och hamnar översvämmas.
  • Lågt vattenstånd: Hela svenska kusten: Lägre än 100 cm under medelvatten. Problem att angöra vissa hamnar. Risk för grundstötning.
  • Stormvarning: Medelvind: > 25 m/s. Problem för all sjöfart.

Klass 3 (mest extremt väder, högsta nivå av varningar)

Typ och Konsekvens till LANDS:

  • Stormbyar eller orkanbyar: >30 m/s. Farligt att vistas ute. Omfattande skador på skog och byggnader med mycket stora störningar i trafik och elförsörjning.
  • Extremt höga flöden: Medför allvarliga översvämningsproblem. Uppkommer i snitt en gång var femtionde år.
  • Extremt högt vattenstånd i sjöar: Medför allvarliga översvämningsproblem. Uppkommer i snitt en gång var femtionde år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
  • Mycket stora snömängder/drivbildning: Vid snömängder motsvarande ca 35 mm eller mer i smält form på 12 timmar, vid frisk vind ca 25 mm eller mer på 12 timmar. Medför mycket stora störningar i trafiken, vägar kan bli helt oframkomliga. Risk för stora störningar i el- och teleförsörjningen.

Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:

ingen definition (Martins kommentar: det är inte så att det inte förekommer hårt väder i fjällen. Bara för att man inte kan se eller förflytta sig gående så betyder inte det att man inte kan befinna sig, eller överleva, i fjällen när det är väder utöver klass2.)

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

  • Svår storm eller orkan: Medelvind >30 m/s: Även större fartyg bör överväga att stanna i hamn.

(Från smhi.se 2010-11-08)

Varningar är ett sätt att beskriva förväntat extremväder. Hur farligt och stora skador det sedan blir är beroende av många faktorer, tex systemets sårbarhet, dess resliliens samt om vädret utvecklade sig som väderprognosen förutspådde. Man kan minska sin sårbarhet och öka resiliensen genom övning, förberedelser och aktsamhet. Varningarna är till för att minska skador och konsekvenser av skador.

/Martin

Rekordstorm över USA

Martin Hedberg

I veckan registrerades det hittills kraftigaste lågtrycket som uppmätts över USA. Det skedde i samband med ett mycket omfattande lågtrycksområde svepte fram över mellersta/östra USA.

Storm över USA 26 oktober, 2010

Storm över USA 26 oktober, 2010

Stormen hade ett lågtryck som annars bara återfinns i Kategori-3 orkaner ute till havs, 955,2 hPa (27 okt). Vindarna var så kraftiga att många, som inte hade överblicken, trodde det handlade om tornados, dvs lokala mycket kraftiga vindfenomen. Det förekom visserligen 61 tornados i samband med lågtrycket, men de vindar som de flesta upplevde skapade direkt av tryckgradienterna kring det ovanligt stora lågtrycket.

Lågtrycket bildades på samma sätt som våra egna lågtryck här hemma i Skandinavien. Det sker genom kontraster mellan kall luft i norr och varmare luft i söder. Det var alltså inte fråga om en tropisk orkan. (Tropisk orkaner bildas till havs genom frigörande av latent värme från det varma havet).

Den kalla luften har högre densitet än den varma. Det uppstår tryckskillnader. Det gör att kalluften kilar in sig under den varma som lägger sig över den kalla. Eftersom Jorden roterar så böjs rörelserna av. Det är en effekt av den så kallade Coriolikraften. Det gör att låg- och högtryck inte utjämnar sig direkt utan att luften roterar moturs kring lågtryck och medurs kring högtryck. (På södra halvklotet är rörelseriktningarna de omvända.)

Lågtrycket, sett från rymden, är mycket vackert. Men från marken var det nog en betydligt mer skrämmande än vacker upplevelse.

/Martin

Tropiska orkanen Chaba mot Japan

Av Martin Hedberg

En tropiska orkan som fått namnet Chaba har nu nått kategori 3 (vindar på 96-113 knop, ca 49,5-58 m/s). Den finns för närvarande till havs utanför Filippinerna och Taiwan och rör sig norrut mot Japan.

Tropiska orkanen Chaba 27 oktober 2010

Tropiska orkanen Chaba 27 oktober 2010. Från Earthobservatory.nasa.gov

På sin resa norrut kommer den successivt att komma in över lite svalare vatten vilket gör att den tappar något i styrka. När den når fram till södra Japan omkring den 30 oktober så beräknas det vara som en tropisk orkan kategori-1.

När Chaba når upp till Tokyo är det troligen i form av en tropisk storm med vindar på 34-63 knop (18-33 m/s), ungefär som Gudrun.

/Martin

Tyfonen Megi

Av Martin Hedberg

Tyfonen (tropiska orkanen) Megi (den heter ”Juan” på Filippinerna) har nu dragit in över norra Filippinerna. När Megi gjorde angjorde (landfall) Filippinerna var det som en kategori 5 orkan. Det innebär vindstyrkor över 70 m/s.

Över land så tappar den lite fart, dels på grund av friktion mot marken, dels pga frånvaro av latent energi från det varma havet. Det gär att Megi nu är en kategori-4 orkan. (Men det är illa nog, vår egen storm Gudrun hade byvindar på nivå som kategori-1.)

Snart drar Megi ut över Sydkinesiska havet. Där kommer den åter att kunna hämta eller i alla fall bibehålla kraft. Den kommer troligen att dra in sydväst om Hong Kong som en kategori 3 eller 4 orkan på onsdag-torsdag.

/Martin

Igor, en praktfull orkan

Av Martin Hedberg

Igor skapades över östra Atlanten, strax sydost om Kap Verde öarna. Då, den 8 september, var det bara ett mindre oväder. Efter att ha rört sig västerut samlade den kraft över det varma Atlantvattnet.

Tre dagar senare, den 11 september, hade den blivit en fullvuxen orkan.

Den 13:e hade Igor vuxit till en orkan kategori 4 med vindhastigheter kring 240 km/h.

Orkanen Igor

Orkanen har ett karaktäristiskt ”öga” i centrum, 20-30 km i diameter. Molnen formar spiralarmar som sträcker sig fler hundra kilometer ut från centrum.

Igor rör sig nu åt nordväst mot Bermuda. Därefter kommer den troligen att inta en mer nordlig bana vilket skulle göra att den stannar ute till havs och inte når det amerikanska fastlandet.

/Martin

ISS bild på orkanen Earl

Orkanen Earl fortsätter sin bana åt nordväst.

Austronaten Douglas Wheelock fotograferade orkanen Earl från rymdstationen ISS den 31 augusti. (originalbild på http://www.msnbc.msn.com/id/38877306/ns/weather/)

Orkanen Earl från rymdstationen ISS 31 aug 2010.

Orkanen Earl från rymdstationen ISS 31 aug 2010.

Senare i veckan, torsdag-fredag-lördag, kommer orkanen att svänga upp längs med amerikanska östkusten. Centrum på orkanen kommer att hålla sig till havs, men kraftiga vindar, regn och havsvatten kommer att ställa till med problem i kuststaterna.

Orkanen Earl

Av Martin Hedberg

Orkanen Earl har under natten dragit in över Karibien med vindstyrkor kring 60 m/s. Earl är en kategori 4-orkan på den femgradiga skalan.

Prognos för orkanen Earl 31 aug -01. Från tropicalstormrisk.com

Boende i Puerto Rico varnas för stora regnmängder i kombinatione med de kraftiga vindarna.

”Earl” håller sig troligen till havs under onsdagen för att under torsdag-fredag och lördag röra sig upp längs med USA:s ostkust. själva centrum för orkanen väntas dock vara ute till havs under denna resa. Det hindrar dock inte orkanen för att skapa stor oreda både i Karibien och längs med USA:s ostkust.

Förutom höga vindhastigheter och kraftigt regn så pressar orkanen upp Atlantvatten mot kusten.

Ytterligare en orkan, Fiona, har bildats på Atlanten och kommer de kommande dagarna att följa i Earls kölvatten.

/Martin