Namngivna stormar
Av Martin Hedberg
Den tropiska orkanen Nalgae rör sig rakt västerut mot Filippinerna. Den kommer på lördag in över den norra delen av huvudön. Det sker i form av en kategori 1 eller 2 orkan.
Det har då bara gått ett par dagar sedan orkanen Nesat passerade.
/Martin
Av Martin Hedberg
Den tropiska orkanen Nesat beräknas komma in över den Filippinska ön Luzon på tisdag svensk tid.
Nesat är just i skrivande stund av kategori-1, dvs med vindstyrkor på 32 till 42 m/s. Men Nesat ökar i styrka och kommer då den kommer in över fastlandet att vara en kategori-3 tyfon med vindstyrkor upp emot 58 m/s.
Tyfonen Nesat 26 september 2011. Från http://www.tropicalstormrisk.com/
Det kommer att vara blåsigt med stormvindar och orkan i byarna över hela den norra ön. De riktigt kraftiga vindarna med stadig orkanstyrka kommer dock att vara begränsade till ett område på omkring tio mil av kustremsan kring staden Casiguran på öns östra sida.
Förutom kraftiga vindar väntas jordskred orsakas av kraftiga skyfall. Givetvis kommer möjligheterna till räddningsarbete för att undsätta utsatta att vara begränsat medan tyfonen härjar. Kommunikationer, såväl tele/internet som fysiska med vägar och flyg, kommer att störas eller delvis förstöras av såväl vindar som regn och jordskred.
/Martin
Av Martin Hedberg
Under sommaren har såväl meteorologer som datormodeller för att göra väderprognoser kritiserats en del. Bland annat konstaterade DN att SMHI, DMI, Yr.no och Foreca (som vi på Klart.se köper data från) bara hade omkring 40% rätt i sina prognoser.
DN får det att låta som om man skulle få mer rätt om man singlade slant. Men så är det inte. När man singlar slant så blir resultatet som bekant antingen krona eller klave. Sannolikheten är 50% för vardera. Sannolikheten att man får rätt prognos genom att singla slant är betydligt mindre.
Så här skriver DN om hur de bedömt prognoserna:
”Kvaliteten på prognosen har bedömts utifrån temperatur, nederbörd och molnighet. För temperatur har vi godkänt fel på två grader, upp och ner. För nederbörd har vi inte tagit hänsyn till antalet millimeter utan endast om det förekommit nederbörd eller inte. Gällande molnigheten har vi hellre gett rätt än fel. Om prognosen säger ”Lätt molnighet” och vädret blir ”Klart väder” har vi bedömt det som korrekt. Däremot blir prognosen ”Lätt molnighet” fel om det är mulet.”
De har undersökt tre parametrar, inte en (som när man singlar slant). Dessutom har dessa parametrar fler möjliga slutresultat än två. För att man skall få rätt enligt DN:s undersökning så krävs att alla dessa tre parametrar är rätt.
Låt oss anta att vi gjorde prognoserna genom att singla slant. För det första så är det inte en slant, utan tre, som vi skall singla. Alla skall vara rätt.
Dessutom har inte slantarna bara två sidor utan fler, det är mer att jämföra med en tärning där sannolikheten är 1/6-del för att en given sida skall komma upp.
Temperaturen kan som bekant variera rätt stort. Men låt oss i detta fall tala om en tärning med tre sidor: Antingen gissar man för kallt, eller rätt (+/- 2 grader), eller för varmt. Sannolikheten att gissa rätt är 33%.
Nederbörd: Här är det ja eller nej, sannolikheten är 50%
Molnighet: Här framgår det inte riktigt hur många positioner svaret har. Rimligtvis är det tre (klart, växlande molnighet och mulet), men låt oss tolka det till DN:s fördel och ge det två positioner (inte moln eller moln), dvs 50% sannolikhet.
Sannolikheten för att man skall få rätt svar på alla tre parametrarna genom att singla slant får man genom att multiplicera sannolikheterna för var och en av dem, dvs 33% x 50% x 50%, (eller 1/3 x 1/2 x 1/2). Detta blir 8,3%.
Sett i det perspektivet så är en träffsäkerhet på 40% avsevärt mycket bättre än att singla slant där man bara får rätt i 8,3% av fallen.
Det finns ytterligare skäl att ifrågasätta DN:s metod för att bedöma prognoskvalitén. Tex har man inte med vare sig vindhastighet, vindriktning, åska eller luftfuktighet. Inte heller har man med hur mycket nederbörd som beräknas eller om den är stratiform (från frontmoln) eller cumuliform (konvektiv nederbörd). Detta är parametrar som man får svar på genom att göra väderprognoser. Tog man med dem skulle sannolikheten för att få rätt genom ”singla slant/kasta tärning” bli ännu mindre än 8,3%.
DN:s utredning ger jag inte mycket för. Jag ställer mig även lite frågande till att deras facit har utgjorts av ”Nästa dygn har uppgifterna jämförts med beräknad observationsdata som SMHI tillhandahåller”. Det kan givetvis bli korrekt, men varför jämföra med ”beräknade observationsdata” istället för att jämföra med riktiga observationer? Det skulle kunna finnas en bias till SMHI:s fördel om man använder en modell (samma som man gör prognosen med?) för att beräkna observationen.
Jag tycker vidare att det är dåligt att DN inte redovisat vare sig vad sannolikheten för att få rätt med slumpens hjälp (ungefär som jag visat ovan), eller hur SMHI och andra seriösa väderinstitut gör sina kvalitetsberäkningar (där de får korrekta prognoser i 80-90% av fallen).
Att Foreca var sämst i väderinstitutens inbördes ranking tycker jag är genant. Jag har krävt att de skall utreda varför det var så samt vidta åtgärder för att förbättra situationen om det visar sig föreligga sakliga fel. Det skulle vara värdefullt att se hur de ligger till vid en lite mer grundlig jämförelse.
Så vill jag säga något om nyttan av prognoser och hur svårt det är att göra prognoser genom att singla slant: För fem dagar sedan, den 8 september, återgav jag i en blogg hur amerikanska kollegor och Europeiska centret (ECMWF) beräknade, dvs gjorde en prognos, hur den tropiska orkanen/stormen Katia skulle dra in över Europa i dagarna.
Den prognosen stämde mycket bra. Inte bara den storskaliga bilden av tryckfördelning var korrekt, även detaljer som tex vindhastigheterna i Götaland/Svealand idag är var jag skrev att de skulle vara för fem dagar sedan.
Samma sak gällde i samband med tropiska orkanen Irene där vi skrev om vad som skulle ske en hel vecka i förväg. På liknande sätt är det med våra egna låg- och högtryck. Vädermodellerna fångar de storskaliga förändringarna i atmosfären och utifrån det tecknar man en bild med allt mer detaljer. Det är mer än vad man kan säga om tärningar och mynt.
Men även om man fångar det storskaliga så kan man ha ”fel” i detaljerna. Vi vet att det skall bli kallare, men inte om det blir tolv eller tio grader på fredag, vi vet att det blir blåsigt, men inte exakt när varje vindby kommer.
Var det någon som provade att kasta tärning eller singlat slant för fem dagar sedan och fick fram rätt prognos för idag?
/Martin
Av Martin Hedberg
Den tropiska orkanen Katia går något längre norrut, men annars på i stort sett planenlig tidtabell.
Norra Storbritannien får orkanvindar på måndag (12 september). För vår del så blir det visserligen blåsigt, men Katia tappar en hel del av styrkan över Nordsjön. Det, relativt sett, kalla vattnet frigör inte lika mycket energi som varmt havsvatten.
Det kan dock blir rätt stökigt väder här hemma trots det, både med regn och blåst.
Götaland, Svealand och sydöstra Norrland får vindar på omkring 20 m/s under tisdagen.
Framför Katia pressas en portion varm/mild luft. Den kommer upp till södra Skandinavien i morgon söndag.
/Martin
Av Martin Hedberg
Just nu håller en tropisk orkan (kategori 1 på den 5-gradiga skalan) att ladda upp utanför Västindien. Den gör ungefär samma resa som orkanen Irene för ett par dagar sedan, men med två undantag:
1. Katia håller sig ordentligt ute till havs och kommer inte in mot vare sig Västindien eller USA.
2. Katia svänger österut och kommer över till Europa relativt ograverad.
Det senare kan ju bli lite intressant. Nu är det mest Storbritannien som ser ut att komma att beröras av stadigvarande orkanvindar. Men lite känningar av en försvagad tropisk storm kanske vi kan få även här i Sverige. Det blir i så fall den 13 eller 14:e, dvs tisdag eller onsdag nästa vecka.
Det blir mest Götaland och möjligen lite av Svealand. Vindstyrkorna ser ut att hamna på 20-25 m/s vilket nätt och jämt är storm. Möjligen att det i byvindarna skulle kunna nå orkanstyrka (33 m/s).
Jag väljer att i rubriken kalla ovädret för ”storm”, även om det kanske blir orkanvindar över Skottland och i synnerhet över havet kring Storbritannien.
/Martin
Av Martin Hedberg
Irene är inte längre en orkan, men gott och väl en storm. Stormen Irene har nu gjort sitt i USA och fortsätter in över östra Kanada. Därefter fortsätter lågtryckt till Grönland.
Ibland får vi över dessa orkaner till oss i Sverige, men nu ser Irene ut att blandas ut till oigenkännlighet med andra lågtryck över norra Atlanten kommande dagar.
/Martin
Av Martin Hedberg
New York Times har en snygg grafik som visar var orkanen Irene befinner sig för tillfället. Se mer på:
http://www.nytimes.com/projects/hurricanes/#!/2011/Irene?hp
/Martin
Av Martin Hedberg
Jag följer amerikansk media nu när orkanen Irene närmar sig New York. Hittills (kl 02 svens tid) har åtta amerikaner omkommit till följd av orkanen längs med amerikanska ostkusten.
Det är för närvarande en kategori-1 orkan. Inte den kraftigaste, men nog så illavarslande. Det man oroar sig mest för är dock inte vindarna utan översvämningar. Man talar om 1,2 till 2,5 meters höjning av havsvattenet runt NY. Detta kommer att påverka många platser, tex nedre Manhattan. Det regnar förvisso, men det är havsvatten som, under omkring nio timmar, pressas in av vindarna som skapar det stigande vattnet.
Man stängde av kollektivtrafiken, bland annat tunnelbanan vid lunchtid lördag. En vanlig vardag transporterar den omkring 5 miljoner människor. Man har fått kritik för att man stängde trafiken 6-7 timmar tidigare än nödvändigt, men ansvariga påpekar att man måste transportera undan alla tåg till platser där de dels inte kommer att skadas av stigande vattennivåer, dels inte utgör hinder för röjningsarbete.
Som bekant går tunnelbanan till stor del i tunnlar under jord. Man är nu orolog för att vatten skall tränga in i det oerhört komplicerade tunnelnätet. Det är såväl tunnelbana som kulvertar för vatten, el och avlopp som korsar varandra i ett i det närmaste oöverskådligt nät. Men vattnet hittar vägar.
/Martin
Av Martin Hedberg.
Den senaste prognosen för New York talar om ännu högre vindhastigheter än tidigare.
Journalister har vittnat om att New Yorkborna tidigare inte riktigt tagit hoten på allvar. Man har lullat på som vanligt. Och storstadsbo som man än har man konstateraat att man inte berörs av sånt som händer i södern och på landsbyggden. I staden skyddas man av… tja hus. Nåväl detta är förstårs en grov förenkling och kategorisering.
Men hu börjar det hända saker. Man stänger ner kollektivtrtafiken och genomför åtgärder som man aldig tidigare genomfört, tex massevakuering av folk (omkring 370.000 personer).
Prognosen från NOAA/NWS (utfärdad lördag 27 aug kl 07:43 svensk tid) lyder:
Saturday Night: Tropical storm conditions expected, with hurricane conditions possible. Rain. The rain could be heavy at times. Low around 67. East wind 40 to 50 mph increasing to between 45 and 55 mph. Winds could gust as high as 65 mph. Chance of precipitation is 100%. New rainfall amounts in excess of 4 inches possible.
Sunday: Hurricane conditions expected. Rain, mainly before 4pm. The rain could be heavy at times. High near 77. North wind 55 to 75 mph decreasing to between 45 and 55 mph. Winds could gust as high as 90 mph. Chance of precipitation is 100%. New rainfall amounts in excess of 4 inches possible.
Sunday Night: A slight chance of showers before 9pm. Partly cloudy, with a low around 60. Breezy, with a northwest wind 21 to 24 mph decreasing to between 9 and 12 mph. Winds could gust as high as 37 mph. Chance of precipitation is 20%.
Monday: Sunny, with a high near 82.
75 mph = 33,5 m/s = 121 km/h. Dvs, orkanvindar inne i en stad. Man varnar för byvindar på 90 mph, dvs 40 m/s.
Det är bara att hoppas att den inte slår in med full kraft samt att folk har förstått allvaret i situationen.
På måndag kommer vi att få se massor av bilder på ”efter orkanen”. Då återsår att summera skadade och omkomna, att summera kostnadena och att städa/rensa. Vi kommer också att se förhöjda halter av miljögifter, bensin, diesel mm i naturen kring New York. När katastrofer drabbar städer så är det viktigt att få bort avfall och få in energi och livsmedel.
/Martin
Av Martin Hedberg
Nu har orkanen Irene även hamnat på våra svenska löpsedlar. Dramatiken bygger på att staden New York skall drabbas. Men Irene är givetvis inte någon målsökande robot som bara drabbar just New York, men sett från vår horisont så krävs det riktig dramatik för att det skall räknas.
Infraröd satellitbild från NOAA. Bilden visar orkanen Irenes läge utanför Florida 26 aug kl 09.45 svensk tid. Färgskalan till höger indikerar temperaturen på molnens ovansida i Kelvin. Ju lägre temperatur, desto högre moln.
Och vad är väl mer dramatiskt, nästan något för Hollywood, än när en orkan hotar en megastad. Inte nog med att det är många människor som bor och arbetar i staden, den är ett myller av komplicerad infrastruktur med tunnlar, avlopp, elledningar, kommunkationer mm. Det är mycket som kan slås ut och det kan drabba många.
De som drabbas är dessutom inga fattiga landsortsbor utan inflytande. Nej här talar vi om ett brett spektrum av potentiellt sårbara människor. Allt ifrån ambassadörer till övergivna uteliggare (eller vad nu skalan går från och till).
Och i princip alla i Sverige har någon form av relation till staden eller dess innvånare.
Men alla små byhålor längs med kusten? Eller i Västindien…?
Nä, låt oss koncentrera oss på New York. Då får vi valuta för vår insats. Lite som en VM-final. Sannolikheten är stor att man får utdelning för sin surt förvärvade insats i form av tid i TV-soffan.
Men å andra sidan; Vad mer kan vi göra än att titta på?
Nåja för att förbereda oss så kan vi till att börja med ta del av vad NOAA och NWS (Amerikanska statliga vädertjänsten) ger för prognos (utfärdad fredag 26 aug kl 10:21 svensk tid) för New York:
Saturday: A chance of showers and thunderstorms, then showers and possibly a thunderstorm after 2pm. High near 80. Southeast wind between 3 and 11 mph. Chance of precipitation is 80%. New rainfall amounts between a half and three quarters of an inch possible.
Saturday Night: Tropical storm conditions possible. Rain. The rain could be heavy at times. Low around 68. East wind 16 to 21 mph increasing to between 31 and 36 mph. Winds could gust as high as 41 mph. Chance of precipitation is 100%. New rainfall amounts between 2 and 3 inches possible.
Sunday: Tropical storm conditions possible. Rain. The rain could be heavy at times. High near 76. Chance of precipitation is 100%. New rainfall amounts between 3 and 4 inches possible.
Sunday Night: Tropical storm conditions possible. Showers likely, mainly before midnight. Mostly cloudy, with a low around 64. Chance of precipitation is 60%. New rainfall amounts between a quarter and half of an inch possible.
Monday: Mostly sunny, with a high near 81.
Peaken beräknas alltså inträffa från lördag kväll och över söndagen lokal tid.
Hastighet: 41 mph = 18 m/s.
Nederbördsmängd: 4 inches = 100 mm.
Temperatur: 70 F = 21 grader C
Vindbyar på 18 m/s och 100 mm nederbörd. Ja, det är mycket för en stad där vinden kanaliseras mellan husen och där alla hårda ytor gör att regnet samlas på ytan istället för att absorberas.
Det kan nog bli rätt dramatiska situationer. Jag föstår att man väljer att planera för det värsta och ber folk förbereda sig respektive lämna staden.
/Martin