Tag - Extremväder

En del av de häftiga oväder som drabbar vårt land brukar bli namngivna. Kanske för att lättare kunna referera till dem. Det klassiska exemplet från förra århundradet är ”Julstormen” 1902 över Sydsverige med orkanvindar upp till 40 m/s.

Ännu längre tillbaka har vi ”Yrväderstisdan” den 29 januari 1850. Utan förvarning drog iskalla nordliga stormvindar ner över södra Sverige med tät snöyra. Man uppskattar att flera hundratals människor frös ihjäl.

Den 17-18 oktober 1967 drabbades främst Skåne av en förödande storm med orkanvindar. Det ovädret fick namnet ”Lena” efter en tjänstgörande SMHI-meteorolog. Och de senaste årens oväder med Gudrun 2005 och Per 2007 har vi alltjämt i färskt minne.

Just i dessa dagar för exakt 40 år sedan har vi också ett beryktat oväder, ”Allhelgonastormen”. Ett djupt lågtryck på ner mot 960 hPa (millibar) passerade Svealand och drog ut över södra Bottenhavet. Vid Upplandskusten uppmättes medelvindar på över 35 m/s och i Stockholm lika mycket i byarna. Ovädret orsakade stora materiella skador i framför allt inre och östra Svealand, Östergötland och på Gotland.

Den 1 november var en lördag och på den tiden fanns varje vecka ett återkommande radioprogram som hette Sveriges Bilradio med en känd profil CeGe Hammarlund. I programmet ingick också en väderrapport och just den lördagen hade jag den uppgiften och fick varna för ovädret, som kulminerade påföljande natt. Vi hade precis flyttat in i villa i Upplands Väsby och hade en sömnlös natt när vi trodde taket skulle lyfta – men det höll.

Nu när höstmörkret sänker sig och dagarna blir allt kortare är det inte utan att man längtar till sydligare breddgrader just för ljusets skull. Här hemma är vi i brytningstiden mellan höst och vinter och har i det stora hela två vädertyper med olika särdrag.

Ett högtrycksläge så här års innebär oftast gråmulet med dis eller dimma och kanske duggregn. Men då och då kan man också få en eller annan strålande fin dag då höstfärgerna verkligen kommer till sin rätt. Jag har den senaste veckan just  upplevt fem mulna dagar följt av en härligt solig dag. Den andra vädertypen är mer växlingsrik med snabbt passerande lågtryck och tillhörande moln- och nederbördsområden. Däremellan tillfälliga uppklarnande. Ett slags varannandagsväder.

Högtrycksläget är mer stabilt och kanske tråkigt när det är grått dag efter dag i en vecka eller mer. Den andra typen är mer labil och det finns alltid en risk att något passerande lågtryck kan utvecklas till ett rejält oväder. Detta inträffade för exakt 40 år sedan och går under namnet Allhelgonaorkanen. Jag skriver om denna händelse i en kommande blogg.

Det var i lördags som den tropiska orkanen Ketsana drog in. Inom ett par timmar hade det kommit lika mycket regn som det normalt gör under en månad.

Vi kan läsa i nyhetsrapporteringarna att Manilla blivit hårt drabbade, 80% av huvudstaden låg/ligger under vatten. Men det kom ännu mer regn i områdena söder om Manilla. Över ett område som är ca 150 x 150 km stort föll mellan 400 och 600 mm regn! En halvmeter vatten som letar sig nedåt i terrängen och tar med sig det mesta i sin framfart. På många områden bildas snabbt en lervälling som begraver det mesta i sin väg. Och spåren syns lång tid efter det att vattnet runnit ut i hav och sjöar.

En halv miljon människor har tvingats lämna sina hem. Antalet omkomna uppgår enligt officiella uppgifter till drygt två hundra, men det kommer att stiga i takt med att räddningsinsatser söker igenom hus och terräng.

Men säger någon, det brukar regna kraftigt på Filippinerna… Jovisst, men detta är trots det de kraftigaste skyfallen man noterat på 40 år. Det är inte normalt med så här kraftiga regn, inte ens över Filippinerna.