Tag - ensembler

Irma, från Kuba till Key West

Irma gjorde landfall över Kuba som en kategori 5 cyklon med vindar över 70 m/s. Senaste gången Kuba drabbades av en så kraftig cyklon var 1924. I och med att Irma kom in över land och dessutom kuperad terräng så avtog den i styrka till ”bara” en 3:a. Men skadorna är omfattande.

Nu är Irma ute på öppet hav igen och eftersom det är varmt, 30°C i havet, så hämtar orkanen mer kraft. Irma har påbörjat sin sväng åt nordväst mot Florida. Prognoserna har relativt konsekvent förskjutit Irmas bana alltmer västerut de senaste dagarna. Och nu är vi så pass nära det vi gör prognoser på att man med betydligt större säkerhet kan konstatera var de största riskerna finns. (Europeiska ECMWF var ett dygn tidigare med att fånga detta än de amerikanska modellerna.)

Prognos på situationen kl 17 (svensk tid) över Florida. Vindbyar på 200 km/h i samband med att cyklonen Irma passerar över Key West. Källa Kachelmanwetter.

Irma kommer att passera över KeyWest och fortsätter sedan upp längs med den västra sidan av Florida med vindar som i byarna uppgår till mellan 200 och 250 km/h. Det kommer i många falla att vara förödande. Men det räcker inte med vindarna, cyklonen drar också upp en ”storm surge”, en havsnivåhöjning, till följd av det låga lufttrycket i cyklonens centrum samt att vindarna pressar vattenmassor framför sig.

Beroende på havsbottnens topografi blir höjningen av havsnivån olika stor, men 3 till 6 meter kan man ha som tumregel för Irma. Och det är inte bara så att havsnivån stiger och dränker mark och byggnader, vattnet rör på sig och välter/flyttar på byggnader, bilar, träd och allt annat som kommer i dess väg.

Så Miami på östra sidan ser ut att slippa de värsta scenarierna, medan tex Tampa på västra sidan av Florida kommer att ta desto mer stryk. Och det här är väsentligt ur flera synvinklar. Dels så kommer att att upplevas som om amerikanska myndigheter har varnat Miami-bor ”i onödan”, dels så kommer det att uppstå en intern diskussion om hur man skall göra bättre prognosmodeller och hur man skall kommunicera det som modellerna visar.

Notera att ingen vet vad som skall ske i förväg, varken meteorologer, vädermodeller eller cyklonen (naturen) själv. Jag vet inte hur jag skall beskriva det på svenska, men på engelska skulle jag säga ”The nature continuously unfolds from it’s present state”. (Just ordet ”unfolding” är så bra och beskrivande på engelska, men faller lite platt på svenska… ”utvecklar sig”?).

Så vad väderprognoser gör är att skapa en modell av naturen, något som efterliknar den.  Och så snabbspolar man den. Olika modeller, parametriseringar och datorsystem är olika bra på att göra prognoser. Och genom att köra både flera modeller, och samma modell med olika initialiseringar, parallellt så får man en spridning av olika tänkbara (inte otänkbara) scenarier av framtida utvecklingar.

Min kollega Anders Persson påpekade nyligen i ett samtala vi hade att media rätt så konsekvent har uttryckt det som att ”orkanen irma har ändrat kurs”. Så är det inte alls. Irma har ingen åsikt eller vilja. Det är våra modeller som inte lyckats fånga händelseutvecklingen tillräckligt bra. Eller rättare sagt, vi har fäst för stor tilltro till enskilda modeller och för lite till ensembler, spridningen i väderutvecklingen, som man får reda på genom att köra många modeller och tolka vädret i termer av sannolikheter istället för att tro att det är en deterministisk utveckling.

Nåväl, den här artikeln skulle inte handla om väderprongosmodeller utan om vad som kan tänkas ske när cyklonen/orkanen Irma nu svänger upp längs med Floridas västkust.

/Martin

Just nu gör Matthew ”landfall” över Haiti

Klockan 08 lokal tid, 14 här i Sverige, kommer den tropiska cyklonen (orkanen) Matthew in över Haiti. Det vräker ner regn och medelvinden uppgår till hysteriska 62 m/s (140 mp/h) eller omkring 225 km/h. I medelvind. Byvinden, den som river och rister är, mellan tummen och pekfingret, 50-100% högre.

Vinden pressar vattenmassor från havet och regnet vräker ner.

Skogsskövling gör att marken inte håller samman och den kuperade terrängen gör att vatten, och lermassor, rinner i dalgångar och sveper med sig allt i sin framfart.

Det här kommer med att bli den värsta katastrofen som Haiti upplever sedan jordbävningen för drygt sex år sedan (12 januari 2010). och det kommer med stor sannolikhet att vara den värsta orkanrelaterade katastrofen som man någonsin har upplevt.

Haiti är redan hårt drabbade efter ovan nämnda jordbävning. Men inte nog med att infrastrukturen har stora brister och att många fortfarande lever utan riktiga bostäder, än mindre orkansäkra bostäder, eller skydd. Staten som sådan och dess myndigheter har stora brister.

Människor har med andra ord varken ordentligt fysiskt skydd, eller administrativt/ekonomiskt/juridiskt skydd. Det kommer att handla om att klara sig på egen hand tillsammans med de som man har i sin fysiska närhet när nu århundradets cyklon drar in över dem.

Det händer nu och kommande timmar.

Därefter är det östra Kuba som berörs och sedan står Bahamas på tur innan Matthew svänger upp längs med USA’s östkust. Stater från Florida till Maine kommer att beröras, men det är fortfarande en öppen fråga om hur mycket. Prognoserna har dock knuffat cyklonen lite längre västerut, dvs närmare USA:s fastland, de senaste dagarna.

Ensembleprognoser från Europeiska ECMWF visar att ett par av scenarierna skapar orkanvindar och kraftig nederbörd över Miami, men de flesta håller cyklonen längre ut till havs. Men det finns en inte försumbar risk att Florida drabbas av cyklonen som då troligen kommer att vara en kategori 3 cyklon, dvs något lägre vindar än just nu. (För jämförelsens skull skall sägas att vår egen mest minnesvärda orkan Gudrun var en svag kategori 1 cyklon).

Prognoser på medelvind (ensembler) från ECMWF över Miami, Florida. Från Vädercentralen.se

Ensembleprognoser på medelvind från ECMWF över Miami, Florida. Från Vädercentralen.se.

 

Nederbördsprognoser (ensembler) från ECMWF över Miami, Florida. Från Vädercentralen.se

Ensembleprognoser på ackumulerad nederbörd över Miami, Florida. ECMWF. Från Vädercentralen.se.

Men först gäller det att förstå hur människor och samhällen på Haiti klarar cyklonen Matthew.

/Martin

När kommer våren?

I höjd med sportloven och Vasaloppet brukar spekulationerna om våren komma igång. Vän av ordningen undrar även jag om dagens kramsnö, sol och ljumma vindar är inledningen av en töperioden. Det är lite tidigt redan i slutet av februari, men oundvikligen är det på gång. Frågan är om det verkligen är dags redan nu.

Fortfarande vinter. Jämtland 15 februari, 2016

Fortfarande vinter. (Jämtland 15 februari, 2016)

Först något om snöläget och den normala (1961-90) tidpunkten för vårens ankomst. Vi har snö, eller i alla fall fläckar av snö, över i stort sett hela landet. Jag skulle, utan att ha djupdykt i statistiken, säga att det är lite mindre snö än normalt på de flesta platser, men å andra sidan så är det ju snö i alla fall. Något man får vara tacksam på och uppmärksamma i dessa tider av klimatförändringar.

Normalt sett så skulle våren ha gjort entré i södra Skåne så här års och därefter vandra norrut. Men det är fortfarande flera månader kvar innan det, normalt sett, blir vår i norra Norrbotten.

Snödjup den 21 januari 2016 samt normal ankomsttid för våren. Data och grafik från SMHI.

Snödjup den 21 januari 2016 samt normal ankomsttid för våren. Data och grafik från SMHI.

För att det skall bli vår så krävs att dygnsmedeltemperaturen håller sig över noll grader, 7 dygn i sträck. Det är lite längre än när vi passerar över gränserna till de andra årstiderna (5 dygn) och anledningen till det är att våren är lite mer nyckfull vad gäller temperaturerna. Det hoppar rätt ordentligt mellan ytterligheterna så det krävs en längre period för att vara över på andra sidan. Tidpunkten för vårens ankomst räknas från det första av dessa dygn. Och när det blivit vår så är det vår enligt definitionen, även om temperaturerna skulle falla tillbaka.

Under helgen som gick så var det över noll grader under hela dygnet på många orter i Götaland och en del i Svealand. Vi säger då att det var vårtemperaturer. Men det blev (blir) inte vår på bred front än för det. Prognoserna för kommande dagar vittnar nämligen om nordvästliga vindar och att det blir lite kallare.

Ser vi på temperaturerna ur ett globalt perspektiv går det inte annat än att bli förskräckt. Januari slog ytterligare värmerekord. Och som ett av de få platserna på hela jorden så sticker Skandinavien ut med lägre temperaturer än normalt.

Temperaturavvikelse januari 2016 jämfört med 1951-1980. Data ovh grafik från NASA.

Temperaturavvikelse januari 2016 jämfört med 1951-1980. Data ovh grafik från NASA.

Det onormala har blivit det nya normala. Det är värme i stort sett över allt. I synnerhet är det mycket varmare än normalt i Arktis, men även resten av världen har som synes ett ordentligt temperaturöverskott.

Hmm, vi håller den frågan i tanken ett tag till (det lär bli svårt att undvika).

Men nu åter till den svenska våren. När kommer den egentligen? Ja så fort som syd-sydvästvindarna lyckas bryta igenom så kommer mildluften upp till Sverige. Men med nordvästvindar så är det fortsatt vinter.

Ensembleprognos för Östersund. Vintern fortsätter in i mars. Grafik från Vädercentralen.

Ensembleprognos för Östersund. Vintern fortsätter in i mars. Grafik från Vädercentralen.

Och det skall vi vara glada för. Det är nu som vintern är som bäst. Tjäle i marken, snö på marken och allt längre dagar. Kan det bli bättre vinter?

På Vädercentralens sajt så kan ni se prognoser för orter över hela världen, men det som jag verkligen vill trycka på är ensembleprognoserna.

En ensemble är en uppsättning med prognoser och genom att lägga dem parallellt så får man dels en bild av vartåt det barkar, dels en bild av hur säkra prognoserna är. Om de är spridda så är det svårt att göra prognoser, om de är samlade så har modellerna lättare att fånga vädersituationen.

Vi har lagt upp ensembler för 14 väl valda orter. Från Göteborg till San Fransisco. Vi visar fyra parametrar: temperatur, molnighet, vindar och nederbörd. Den gröna linjen är medelvärdet av ensemblerna.

Hur som helst så blir det något kallare i Skandinavien kommande dagar. Våren kommer trots detta troligen att göra sig gällande på en del kustnära platser i tex Skåne, men på det hela taget så behåller vintern sitt grepp om Sverige, Norge, Finland och Island ännu ett par dagar.

Danmark ligger på gränsen, men kanske mer anmärkningsvärt är att det blir kallare i såväl London som Paris och New York om ett par dagar.

/Martin

Kan man göra en bra prognos?

Ensembler

”Det är svårt att göra prognoser, i synnerhet om framtiden.”

Jag talade med meteorologkollegan Anders Persson i förmiddags (i ett annat ärende) och fick en liten föraning om vad som var på väg. Nu publicerar han en bloggartikel på Lindelof.nu där han går hårt åt kollegorna. Många har mycket att lära, men frågan är hur många som kommer att lyssna.

För i sanningens namn skall man även säga att även de som tar emot prognoserna, användarna, just det DU, måste öva lite på att läsa av informationen. Man kan nämligen inte veta helst säkert hur framtiden skall utvecklas.

EnsemblerExempel på ensembler, många prognoser, för en väderparameter. Ju längre prognos, desto större osäkerhet. Var och en av medlemmarna är lika sannolik, tillsammans utgör de ett spektrum av möjliga utvecklingar.

Visst är det bekvämt att få fram EN prognos att luta sig mot. En prognos som man kan säga är ganska bra. Det är enklare (?) en ett helt knippe prognoser som alla visar olika svar. Men det är så naturen är, obestämbar och synnerligen diffus i framtiden.

Inte nog med att modeller inte förmår återskapa naturens hela komplexitet, naturen har inte heller ”bestämt sig” för hur den skall utvecklas i framtiden. Det finns genuina inbyggda osäkerheter i alla komplexa system, och det gör det bra naivt att förlita sig på en deterministisk modell för att beskriva framtida utvecklingar. En av metoderna för att lösa detta heter ensembler.

Det är med scenarier och sannolikheter som man kan ge framtiden en rättvis bild.

/Martin 

PS. Anders Persson har skrivit ett flertal intressanta artiklar här på bloggen. Sök på hans namn i sökfältet för att läsa dem. DS.

Så blir sommaren 2015 -enligt löpsedlarna

Aftonbladet löpsedel 20150324

”RÄKNA MED KANONSOMMAR” skriver Aftonbladet på sin förstasida idag. Länk till webbversion finns här. Man berättar även att källan är ”Experternas superprognos” samt ger en hint om att man skall få reda på varför det blir varmare än normalt.

Jo, du får rätt känsla, jag är lite kritisk.

I ingressen till artikeln inne i tidningen utlovas ”…mer sol och bad än vanligt under semestern”.

Aftonbladet löpsedel 20150324Varför är värme samma sak som ”kanon” i bemärkelsen ”bra”/”önskvärd” och vad ligger bakom denna euforiska lycka över att det sannolikt kommer att bli varmare än normalt i sommar? Vi kan dela upp fråga i två frågeställningar:

1. Vad säger experterna, dvs själva underlaget till artikeln?

2. Varför är det alltid bättre ju mer ”sol och värme” vi får?

Jag klämmer in en fråga till: 3. Har journalisterna tolkat underlaget korrekt?

Aftonbladet om förväntad "rekordvärme"Låt oss se vad som egentligen sägs i underlaget till artikeln. En stor del av det baseras på långtidsprognoser som det Europeiska Prognoscentret ECMWF (European Centre for Medium-Range Weather Forecasts) producerat.

Underlaget från ECMWFPå bilden ses blodröda färger breda ut sig över hav och kontinenter. Men det saknas information om vad det röda, vita och blå fälten på världskartan står för.

I den ursprungliga artikeln, som publicerades i norska systertidningen VG, fanns det med en knapphändig legend (förklaring) till färgerna. Även den var bristfällig, men det gav i alla fall en hint om att det röda inte skulle tolkas som temperaturer rakt av.

Om man går till källan, ECMWF så får man en lite fördjupad bild (se nedan). Men den ger fortfarande inte tillräcklig med information.

ECMWF

Men det visar sig att färgerna representerar sannolikheter för att temperaturerna skall hamna i olika ”terciler”. En tercil är en tredjedel av en sorterad population/samling. Eller som engelska Wikipedia skriver ”Any of the two points that divide an ordered distribution into three parts, each containing a third of the population.

Terciler när det gäller temperaturer kan tolkas som ”kallt”, ”normalt” eller ”varmt” när man har delat in alla dagar/timmar i tre grupper, sorterade från kallt till varmt, med lika många situationer i vardera gruppen.

Temperaturerna i tercilerna är relaterade till vad som är normalt för den platsen. Exempel på detta återfinns i ett par tidigare artiklar här på sajten, tex ”Kallt just nu och varmt klimat” eller kanske ännu tydligare i ”Extremvader en regnig sommar och global uppvärmning”.

Hansen och Sato. Shifting temperatures

Illustration från artikel av Hansen och Sato som visar hur temperaturen har skiftat till det varmare hållet. På x-axeln återfinns standardavvikelser för avvikelse av temperaturer på norra halvklotet under olika perioder. Vad som numera är ”normalt” har förändrats. Det som mellan 1951 och 1980 var osannolikt varmt, 3 standardavvikelser från det normala och därmed inträffade bara 0,13% av fallen, inträffade på 00-talet 10% av fallen. Mer om det i artikeln ”Så varmt att färgerna inte räcker till” med hänvisning till Hansen och Sato.

I normala fall, om mängden data man studerar är slumpmässigt fördelad och inte påverkad av någon bias, förskjutning, så skulle det fortfarande vara lika många varma som kalla och normala fall. De kan fördela sig olika, men det totala antalet är oförändrat.

Men när det gäller vårt nuvarande klimat så är det förskjutet åt det varma hållet. Det är alltså en större sannolikhet att det skall bli varmt än kallt. Detta illustreras av Hansen och Satos artikel ”Perception of climate change”.

Men okay, i artikeln står det att ”Ju rödare kartan visar, desto större sannolikhet att sommaren blir varmare än normalt”. Låt oss alltså ta in att det finns (ensemble)modeller som indikerar att det blir varmt i sommar.

Men hur är det med solskenet? Även om det finns vissa kopplingar mellan ”varmt” och ”sol” så är det inte samma sak.

Och huruvida det blir bra förutsättningar för ”bad” är ytterligare ett par steg bort. Man kan tex tänka sig att det, till följd av värmen och ev andra väderfenomen, blir gynnsamma situationer för algblomning. Hur blir det då med badandet?

Och är det verkligen så bra med värme att alla unisont skall ropa Hurra! om det blir en varm sommar? Vad sägs om uttorkning, skogsbränder, algblomning, missväxt och väldigt jobbigt för alla som inte kan söka svalka? Eller kanske tom detta kombinerat med kraftiga regnskurar och ännu lite rekordnoteringar av åska?

Nej, jag säger inte att det skall bli så, men jag ifrågasätter varför man inte kan ha en sansad bild av vad som är en bra sommar. I synnerhet gäller det om man tar ställning för vad som är en ”kanonsommar”.

Slutligen, varför ser det ut att bli en rekordvarm sommar? För att ”Stilla havet och Indiska oceanen kommer att värmas upp vilket i sin tur påverkar lufttemperaturen” avlutas artikeln med. Ja men varför värms då haven frågar jag mig?

Och vad kan det få för ytterligare konsekvenser?

/Martin

Jag hade fel

Uppföljning av ensembler för Frösön

När vi nu efter en vecka summerar vad uppföljningen av ensembleprognoserna för temperaturen för Frösön/Östersund gav så kan man konstatera att mer än hälften av observationerna (verkligheten) låg utanför det intervall som spändes upp av de olika ensembleprognoserna.

Mitt mål var att max 20% skulle ligga utanför intervallet. Jag får väl därmed konstatera att jag hade, eller rättare sagt gjorde, fel.

Och att jag hade kunnat ha såväl större fel, som mer rätt.

Uppföljning av ensembler för FrösönOm jag hade gått på den deterministiska, operationella, modellen (ECMWF med 16 km upplösning) så hade jag haft ännu mer fel. Det är den som majoriteten av alla prognoser på sajter, radio och TV baseras på. I bilden ovan är den markerad som en röd linje. Som synes så underskattade den temperaturen på Frösön mer än vad de övriga ensemblerna gjorde.

Förvisso innehåller den deterministiska/operationella modellen mer detaljer än vad ensemblerna gör. Detta dels för att den körs med högre upplösning, dels för att ett medelvärde jämnar ut detaljer. Men som synes så är den inte alltid bra på att återge verkligheten (att den har)

Mer rätt hade jag haft om jag hade använt mig av detaljer i ensemblerna (som jag vid försöket inte hade tillgång till). Tex om hade jag då fått med min- och maxtemperatur, något som inte kan förväntas inträffa exakt var tolfte timme (kl 00 resp 12 utc vilket var de tidpunkter jag baserade grafen på).

Därtill hade jag bara tillgång till prognoser för var 12:e timme. Som synes doldes det en del information mellan dessa punkter, tex i torsdags kl 06 (utc) där operationella modellen låg klart utanför ensemblerna där jag bara gjorde en linjär interpolation mellan 00 och 12. Den kan i och för sig ligga utanför fältet som representerar 80% av ensemblerna, men hade det funnits ett ensembelvärde för denna tidpunkt så hade den troligen dragit lite åt den operationella körningens håll.

Ytterligare en sak som kan ha inverkat på kvalitén är huruvida prognosen är en interpolation mellan närliggande geografiska gridpunkter till Frösön eller om det är prognosen för en specifik gridpunkt i närheten av Frösön. Det senare är att föredra.

Jag hade även kunnat addera meteorologisk egen erfarenhet över hur pass bra EC-modellen är att prognostisera vädret i detalj och i synnerhet för just Frösön. Men nu ville jag som sagt var avgränsa försöket till modelldata.

Slutsatsen så här långt (det lär komma mer i kommentarerna):

– Singla slant eller kasta tärning är inget bra sätt att göra prognoser på (jag skrev om det för några år sedan med anledning av att jag kritiserade en undersökning av vädersajter.)

– Att säga ”samma väder i morgon som det var idag” är bättre än att kasta tärning. Man kan ha det som default, men man får inte med det riktigt intressanta och som man vet kommer att hända: Att vädret ändras.

– Deterministiska prognoser kan fånga väderutvecklingen i stort och har med mycket detaljer. Men att man inte skall fästa sig tillnärmelsevis så mycket för dessa detaljer som de flesta vädersajter gör. I synnerhet gäller det prognoser som är längre än en vecka. (Ja, jag är kritiskt till att Klart.se gör det)

– Medelvärdet av ensembler (dvs ett stort antal prognoser) ger ett betydligt bättre svar på hur vädret kommer att utvecklas. Detta trots att de har sämre rumslig och tidsmässig upplösning än den operationella modellen. Men inte heller medelvärdet av ensembler är felfritt.

– Spannet av ensembler ger en ännu bättre bild av väderutvecklingen. Men trots att den beskriver ett sannolikt rum (i vårt fall en yta eftersom vi bara tittade på en parameter, temperaturen) så har den inte heller 100% träffsäkerhet.

– Man kan höja kvalitén på prognoserna genom att lägga på erfarenhetsbaserad kunskap om hur en viss modell beter sig i olika vädersituationer och/eller på olika platser. Detsamma gäller om det finns lokala betingelser som påverkar vädret på en skala som understiger modellens upplösning.

/Martin

Ett stort tack till meteorolog Anders Persson som kommer med såväl uppmuntran som (konstruktiv) kritik av dessa experiment.

Något varmare något snabbare än prognosen

Uppföljning ensembler Frösön

När vi nu har vi observationsdata för lite drygt två dygn av temperaturen på Frösön så ser man att det blivit varmare snabbare än vad ensemblerna förutspådde. Vi ligger delvis utanför, delvis precis i övre kanten av dem.

Uppföljning ensembler FrösönNåväl, det är också lite som Anders Persson sade i en kommentar igår. Jag har spänt bågen lite för hårt när jag bara har ett spann på +/- 1 grad så långt i framtiden som två dygn. Det är egentligen felmarginalen för observationer inom ett och samma område (jämför själv med två termometrar i skuggan några tiotals eller hundra meter från varandra).

Anledningen till att jag valde ett snävt intervall, direkt från modellerna, och inte lade på en meteorologisk bedömning var att jag ville renodla försöket. Om man lägger till lite kunskap och erfarenhet så kan man förbättra prognoserna ytterligare.

Hur är det då med ”felen”? Tag tex den senaste punkten som låg utanför intervallet, den kl 01 i natt (tisdag 30 dec kl 01): Medelvärdet av ensemblerna var +2,0. Intervallet för ensemblerna låg mellan +0,5 och +2,8 grader. Det blev +2,9 grader. Detta på en prognos två dygn i förväg. Inte så illa trots allt.

Hur som helst så rullar försöket vidare.

Värt att notera är att modellerna helt korrekt har fångat det stora och snabba skiftet från kallt till milt väder, en temperaturökning som på en del platser i Norrland var en grad varmare per timme under ett dygn.

Nu följer en period med lite mindre växlingar, men fortfarande lika intressant väder: Temperaturer över noll grader, fukt och regn/blötsnö som fryser på alla kalla ytor.

Från Nyårsdagen skall det bli kallare igen, dock inte lika snabbt eller mycket som det blev varmt igår.

/Martin

Så mycket varmare blir det på Frösön kommande dagar

Uppföljning temperatur Frösön

Det är lika bra jag säger det på en gång: Jag sticker ut hakan, jag gör en prognos och följer upp den med verkliga observationer. Eftersom jag publicerar prognosen nu så har jag ingen möjlighet att i efterhand välja ”rätt” situation. Jag gör ungefär som jag gjort tidigare år ungefär vid den här tiden.

Den här gången väljer jag temperaturen på Frösön/Östersund.

Uppföljning temperatur FrösönJag väljer en tidpunkt när jag vet att det kommer ett markant skifte i vädret: Det blir liksom lite mer intressant då än när vädret är lika från en dag till en annan. Som ni ser så förväntar jag mig att temperaturen skall stiga raskt kommande dagar, plana ut och sedan falla tillbaka något under nyårsdagen.

Jag skall redan nu också poängtera att det inte är Jag som gjort prognosen. Det är det Europeiska vädercentret ECMWF (European Centre for Medium-Range Weather Forecasts) som har gjort prognoserna. Jag har däremot valt situation och skapat grafiken. Jag har utgått från modellkörningen kl 00 utc den 28 dec 2014.

Prognoserna är en samling av många (ca 50) prognoser, en ensemble. Prognoserna visar alla på lite olika utveckling av temperaturen. Det jag illustrerat är dels medelvärdet var 12:e timme (den orange linjen), dels ett spann som fångar 9 av 10 av prognoserna (det lila/blå/gröna fältet).

Jag har använt modelldata/prognoser för var 12:e timme och helt enkelt dragit en rät linje mellan dessa. Jag vill poängtera att den verkliga temperaturen inte rör sig linjärt mellan 12-timmarsstegen. Man kan tex förvänta sig att den lägsta temperaturen inträffar någon timme efter soluppgång, något som varken fångas av modelldata kl 01 eller 13. Jag har trots detta gjort en linjär interpolation, detta för att göra grafiken lite tydligare. Vid uppföljningen bör man därför fästa mer vikt vid temperaturerna kl 01 och 13 än på mellanliggande tidssteg.

Jag kommer att följa upp prognosen genom att fylla i den faktiska temperaturen på Frösö flygplats (svarta cirklar) var tredje timme. Om ensembleprognoserna håller så skall 9 av 10 punkter ligga innanför fältet.

I detta exempel förväntar jag dock mig att minst 8 av 10 gör det. Anledningen till något lägre krav/förväntningar är främst förenklingen att interpolera temperaturerna mellan kl 01 och kl 13 med en rät linje.

Som synes så börjar vi i uppförsbacke med två datapunkter utanför prognosen redan från start. 😉

Nu är ju dessutom väder så mycket mer än Temperaturen på en ort. Man kan göra motsvarande för vindar, nederbörd och molnighet. Men jag väljer temperatur för att den är lätt att verifiera och för att de flesta berörs av den på ett eller annat sätt.

/Martin

PS. Själv är jag lite bekymrad över att värmepumpen i stugan inte levererar den värme som den skall. Men det är fantastiskt bra dels att kunna övervaka temperaturen i stugan med sensorer och telefon/internet, dels att man har trevliga grannar som man kan be åka över och se över värme/vattensystemet. 🙂 DS.

Slutlig uppföljning av prognos

Uppföljning av prognos med ensembler

Så har då prognosen som jag lade ut för en vecka sedan löpt till sista timmen. Som ni ser nedan så blev det kallare i slutet av perioden än vad den ursprungliga operativa prognosen förutsade. Men samtidigt var vi gott och väl innanför det gråmarkerade området som markerade ca 85% av ensemblerna.

Uppfoljning_20140113_5.001Det torde finnas fler punkter som låg utanför, men på det hela taget så är jag lite överraskad av att vi så länge låg så nära den officiella prognosen. Det visar om inte annat att det går att göra prognoser.

Jag gör inga anspråk på att sammanfatta hela diskussionen i denna artikel, mycket av det intressanta har diskuterats i kommentarer till den senaste veckans artiklar.

Uppföljning 4

Uppföljning av väderprognos

Nu är vi snart i mål och prognosen har hittills varit lite för bra. Det handlar ändå om en prognos som gjordes för snart en vecka sedan. Avvikelserna från den singulära prognosen har som mest varit 3 grader, oftast har den varit inom en grad. Prognosen har hela tiden varit inom det omfång som definierats av ensemblerna.

Read More