Just nu far jorden genom meteorskuren ”kvadrantiderna”. Det är något som pågår mellan den 1:a och 6:e januari och kan ses med blotta ögat. Just i år gynnas vi av att månens fas är ny och därför inte lyser upp natthimlen så mycket.
Meteorregnet, eller ”stjärnfallet” som det ibland kallas har sitt maximum Read More
Av Martin Hedberg
På fredag är det dags, då kommer en asteroid vid namn 2012 DA14 att passera relativt nära Jorden. Den är inte jättestor, men inte heller någon liten sten. Knappt 50 meter i diameter och med en hastighet på ungefär 6 km i sekunden passerar den fascinerande nära jorden.
Tidtabell för asteroiden, Svensk tid =GMT+1 timme. Grafik från NASA.
När den är som närmast så kommer avståndet från jordens yta till asteroiden att vara 27680 kilometer eller ca 3,5 jordradier. För att sätta det i relation till något så kan man konstatera att det är mycket närmare än månen och faktiskt även närmare Jorden än våra så kallade ”geostationära” satelliter.
Tidpunkten för passagen är klockan 20:26 på fredag, men vi kommer inte att kunna se asteroiden från Sverige. Den är så liten att man behöver kikare och man ser den bara från östra Europa, Asien, Indonesien och Australien.
Om den slog ner på jorden så skulle den kunna jämna en större stad med marken. Ungefär som en atombomb. Skall man då vara orolig för att astronomerna har räknat fel och att den ramlar ner på Jorden?
Nej, man behöver inte oroa sig. Inget kommer att hända på fredag. Den träffar oss inte, det blir inga tidvattenvågor, inga vulkanutbrott och asteroiden syns inte ens med blotta ögat. Men Jorden kommer däremot att påverka asteroiden, dess bana förändras efter passagen.
Det är varken första eller sista gången en asteroid passerar nära Jorden, det har hänt miljontals gånger tidigare och kommer att hända igen. Men det är första gången i modern tid som en asteroid av den här storleken passerar så pass nära Jorden.
/Martin
Stockholm
(TT)
Hej då, ljusa sommarnätter. Nu när mörkret åter sänkt sig väntar tidernas säsong för norrsken.
De flesta förknippar nog norrsken med bistra vinternätter. Men det räcker med augustimörkret för att det eviga norrskenet åter ska bli skönjbart. Arjeplogsbon Nenne Åman fotade ett färgspel över Hornavan härom natten och fick det presenterat på spaceweather.com.
Höstens första norrsken är nästan de allra finaste, för då har man kvar det kvardröjande ljuset från solen. Men de är naturligtvis mer spektakulära på vintern, när det är kolsvart, säger hon och beskriver hur ett mäktigt norrsken kan få både himmel och snö att flamma i grönt.
Just denna höst inleds en riktigt lovande norrskenssäsong. Vi är nämligen på väg mot ett solmaximum vilket inträffar vart elfte år, förklarar Urban Brändström, forskare vid Institutet för rymdfysik i Kiruna.
Solen blåser ut partiklar och denna aktivitet varierar med solcykeln som når sitt maximum runt årsskiftet. Sannolikheten för norrsken är som störst därefter.
Bra tid för spaning i vinter, alltså – även i södra Sverige, om man är tålmodig nog.
Under solmaximum 2003 såg man norrsken i Tyskland, vilket fick brandkåren att ryckta ut i tron att det var skogsbrand. De visste inte vad de såg, säger Urban Brändström.
Anna Lena Wallström/TT
Fakta: Tips till norrskensspanare
* Norrsken, aurora borealis, uppstår när laddade kärnpartiklar från solen fångas in av jordens magnetfält och styrs upp mot den norra polen. När partiklarna når atmosfären krockar de med partiklarna i luften. Av rörelseenergin alstras ljus. (Samma fenomen runt sydpolen: sydsken).
* Norrsken kan ses under norrskensovalen, som oftast täcker nordligaste Skandinavien. Ibland är den så stor att norrskenet även blir synligt i södra Sverige. För aktuellt läge se www.spaceweather.com.
* För att se norrsken krävs också att det är klart väder och tillräckligt mörkt, augusti-april.
* Bästa tidpunkten på dygnet är runt klockan 22.30 vintertid.
Källa: www.rymdforum.se (TT)
TT-FLASH:
Astronauten Neil Armstrong, den första människan på månen, är död, uppger nyhetsbyrån Reuters.
Högtrycket med centrum över Ryssland ligger kvar.
Det är tillräckligt stort för att ge oss i Sverige högtrycksdominerat vinterväder. Det betyder:
– mest svaga vindar, i den här situationen nordliga,
– lokala snöbyar, främst i Östersjölandskapen och längs med Norrlandskusten,
– fortsatta temperaturer under noll grader.
Med lite tur så kommer högtrycket att ge klart väder. Det ger dig möjlighet att se norrskenet som troligen kommer att vara synligt inte bara i norra Sverige.
Solen har haft en medelstor solstorm och den kommer att beröra oss kommande dagar.
Nedanstående bild tagen av NASA visar en utkastning av UV-strålning.
Bild från NASA (23 januari 03.59 UTC) via spaceweather.com
Solstormen ger inte bara vackra norrsken, det kan även skapa störningar i elektronisk utrustning, digital kommunikation mm.
Att det skulle kunna uppstå problem i vår digitala värld gör det lätt att mer eller mindre automatiskt skylla minsta avvikelse på solstormen. Klockan på min mobil gick fel i morse och en digital termometer hade skiftat till Fahrenheit istället för Celsius. Det skulle kunna vara barnen som varit framme. Eller solstormen. Det första låter mest troligt, det senare mer fascinerande.
Nåväl, när hela system drabbas så är det troligen inte sexåringar som varit i farten. Kommande dagar får vi se hur sårbart och robust det moderna samhället är för en solstorm. Solstormen är graderad till en 3:a på en 5-gradig skala.
Jag hoppas och förväntar mig att det finns folk som har gjort sårbarhetsanalyser. Om de har gjort sina läxor så märker vi inte mycket av solstormen. Eller så har vi bara tur. Det kan också vara så att analytikerna har gjort sin läxa men att vi har otur.
Jag har ett mekanisk armbandsur. Det drar sig ett par sekunder per vecka. Plötsligt känns det mycket mer tillförlitligt än ack så precisa digitala klockor som antingen går helt rätt. Eller helt fel.
/Martin
Av Martin Hedberg
Medan vi funderar på om det skall bli lokala regnskurar även i morgon och hur långt ifrån 20 grader det blir i början på nästa vecka, så vill jag presentera en lite annorlunda bild av vår planet.
Bilden nedan togs av NASA:s rymdskepp Juno den 26 augusti. Det visar Jorden samt Månen. Avståndet mellan rymdskeppet och Jorden/Månen var omkring 10 miljoner kilometer.
”Långt hemifrån” får en ny innebörd om man föreställer sig att man satt i en rymdfarkost och var på väg till en annan planet. ”Hemlängtan” skulle nog ta sig nya proportioner.
Juno skickade upp med en Atlas V raket den 5 augusti 2011 från Cape Canaveral Air Force Station i Florida. Efter separationen från moderraketen drivs Juno med solenergi.
Avståndet mellan Jorden och månen är 402.000 kilometer. Det tog Juno mindre än en dag att färdas den sträckan.
Nu befinner sig Juno långt utanför månens omloppsbana. Juno är på väg mot planeten Jupiter. Det tar ungefär 1800 dagar, knappt fem år (!), att nå Jupiter och Juno kommer då att ha färdats omkring 2800 miljoner kilometer.
Man kan följa Juno på NASA respektive projektets egen sajt Mission Juno. På den senare sajten får man sig dessutom en illustrativ genomgång av hur mycket större allt är på Jupiter. Givetvis finn Juno även på Twitter.
/Martin
Av Martin Hedberg
Just nyss låg Jorden, månen och solen på en linje. Med månen mitt emellan Jorden och solen så skymmer månen ljuset från solen innan det når Jorden.
Det är fascinerande. Det blir så tydligt att planeterna verkligen är fysiska föremål som roterar kring varandra i rymden. Både det faktum att solen skymts och månens själva rörelse förbi solen.
Det vi nu bevittnade var en partiell solförmörkelse. Som mest var omkring 80% av solen skymd. Solförmörkelsen kunde ses från Europa, norra Afrika, mellersta östern och södra Asien.
Tyvärr hade vi en del moln som skymde utsikten för oss här i Sverige. Dessutom skedde det när solen stod lågt över horisonten varför många inte kunde se förmörkelsen.
Satellitbild över Europa kl 09 svensk tid.
Det var klart väder i norra Norrland, men här var solen precis på horisonten eller under den vid tidpunkten för solförmörkelsen. Man bör kunna ha sett förmörkelsen från Ångermanland och Medelpad. Södra Sverige var täckt av moln undantaget en glugg över Mälaren/östra Svealand och delar av Halland.
Bakom mina svetsglasögon…
Missade ni solförmörkelsen? Det kommer tre (partiella) solförmörkelser till i år. Ingen av dem dock över Sverige. Den närmaste blir i sommar i norra Ryssland, Alaska, Kanada och Island. De två andra kommer att kunna ses från Antarktis senare i år.
/Martin
Martin säger: På södra halvklotet råder nu vinter och nätterna är långa. Då kan man se polarsken (Aurora Polaris på latin). Polarsken är namnet på fenomenet oavsett var på jorden det inträffar. Sker det på norra halvklotet kallar vi det norrsken (Aurora Borealis). På södra halvklotet sydsken (Aurora Australis).
Polarskenet bildas när elektriskt laddade partiklar från solen fångas in i jordens magnetfält och kolliderar med syreatomer, syrejoner, kväve eller kvävejoner. Elektroner i atomerna exiteras till högre energinivåer. Då elektronerna faller tillbaka till sina normala banor sänder de ut ljus vilket vi ser som polarsken.
Polarskenet utgör ofta en sammanhängande eller uppbruten cirkel kring den magnetiska nord- respektive sydpolen. Över oss ligger den vanligen i höjd med Kirunas latitud, men ibland når den så långt söderut som till Sydeuropa. Det finns norr- respektive sydsken hela tiden. Dag som natt, sommar som vinter.
Sydsken, Aurora australis, från ISS 29 maj, 2010.
Bilden visar sydsken som fotograferats från rymdstationen ISS den 29 maj (NASA). Det skapades av ett partikelutbrott från solen den 24 maj. Det gröna ljuset i sydskenet på bilden finns ca 150 km över jordens yta och skapades genom exiterade syreatomer. Då elektronerna i syreatomerna återgår tillbaka till sitt normala tillstånd sänder de ut ljus med våglängden 558 nm, dvs grönt ljus.
Fenomenet med exiterade elektroner är i princip detsamma som sker i vanliga tjock-TVapparater. Där styr man elektroner att exitera elektroner i bildskärmen vilket skapar olika färger på olika positioner, vilket i sin tur byggde upp TV-bilden.
Det finns många myter och historier kring polarsken. Det är ett fascinerande skådespel att uppleva. Det ser ut som om det skulle kunna låta, på något sätt spraka eller klinga. Men det är helt tyst för oss.
Däremot brukar det knarra under skorna. Detta eftersom det ofta är kallt när man ser det. För att se norrsken behöver det vara mörkt och molnfritt och gärna nordliga latituder. Klara vinternätter i norra Skandinavien är det vanligtvis kallt.
Men norrsken finns alltså även på sommaren. Det är bara det att vi inte ser det. Nätterna är alldeles för ljusa i Skandinavien så här års
/Martin
PS. Rymdstationen ISS befinner sig på ca 350 km höjd. DS.