Tag - Allmänt

Julhelger, en tillbakablick

Av John Pohlman

Här är lite axplock från gångna julhelger sedan år 1900.

1902. Den ”Stora julstormen”. Ett av de värsta oväder som drabbat Götland med orkanartade vindar på västkusten och i Skåne med oerhörd skadegörelse.
1923. Snöstorm i landets södra och östra delar. På annandagen hade Halmstad 23 minusgrader.
1927. Västerås hade sin lägsta decembertemperatur med -27 grader.
1931. En kallfront med åska och hagel passerade Stockholm på juldagen.
1932. Milt. På annandagen hade Umeå 9 plusgrader.
1977. Lund noterade +11,8 grader på julafton.
1986. Ymniga snöfall i södra och östra Sverige.
1988. Kraftigt snöfall på julafton i nordöstra Götaland. Underkylt regn i mellersta Sverige med extrem halka.
1990. En av 1900-talets mildaste jular i norra Lappland.
1992. Orkanbyar i norra Norrland på annandagen med stora skador på skog, hus, el och tele. (Veckan innan jul uppmättes Sveriges högsta vindhastighet vid Tarfala i Kebnekaisemassivet med 81 m/s).
1993. Omfattande snöfall. I östra Götaland långvariga strömavbrott den 26-27.
1995. Tillsammans med 1923 seklets kallaste jular i södra Sverige. Falun hade på julafton -21,8 grader. (Seklets kallaste julafton i Falun är -26,3 grader år 1919. Men rekordkylan i Falun uppmättes 1876 med 31 minusgrader).
2003. Kall julaftonsmorgon. Sedan omslag till flera plusgrader och regn i södra Sverige. Havraryd i Halland fick 54 mm.
2006. Barmark på juldagen i hela Götaland, Svealand samt i sydöstra Norrland ända upp till Piteå.
2010. Rekord i kyla och snödjup?

Slutligen får jag önska en God Jul!

/John

Omslag att vänta? Ja, men när?

Av Martin Hedberg

Jag blev ombedd att sticka ut hakan och tänkte tillämpa det på den givna frågan som många, inklusive jag själv, vill ha svar på. Nämligen hur länge kylan håller i sig?

Förra vintern var ju, här i Sverige, kall och snörik. Denna vinter startade tidigt i Europa och har hittills medfört att ett antal köldrekord slagits, förutom rekord i strandsatta flyg- och tågresenärer. (Även om Eyjafjallajökull troligen är en svårslagen konkurrent när det gäller påverkan på europeiskt flyg). Hur kunde vi få två kalla vintrar i rad, när det inte varit så kallt på mycket länge? Eller var det så att vi hade ”samlat ihop” till det eftersom det varit milt så länge?

Och allt detta trots såväl global uppvärmning som klimatförhandlingar. Eller kanske tack vare? För vem hade förväntat sig det oväntade? ”Expect the unexpected”, och hur skall man göra det? Alla pratar om värme och så blir det kallt. Eller är det en ny istid i annalkande i alla fall? Golfströmmen kanske kollapsar och så slungas vi in i en tid när permafrosten sträcker sig ner till Berlin? Eller kan det vara en kall vinter och en ännu varmare sommar? Här eller på någon annan plats?

Fast å andra sidan är det skillnad på väder och klimat. Klimat är det man förväntar sig och väder är det man får. Om nu klimatet förändrar sig, vad är det då man får?

Så till svaret på själva frågan: Jag tror att 2011 inleds med betydligt mildare väder än vi haft under vintern hittills.

Eller säg så här: Jag skulle inte bli det minsta förvånad om temperaturerna stiger med tio grader från den ena veckan till den andra.

Nej, det här är ingen prognos. Inte heller någon övertolkning av klimatförändringarna. Det är bara en vild gissning (för en gångs skull 😉 ). Jag gissar att sydvästvindarna kommer att ta över, att NAO kommer att skifta från negativ till positiv, att snön börjar töa i Götaland och östra Svealand.

Att det kommer att ske är i sig ingen vild gissning. Det svåra är att säga när det skall ske. Och jag gissar att det sker om drygt elva dagar. Det är bortom tiodygns prognosernas horisont (prognoserna är i alla fall inte någon stabil ledsagare bortom en vecka, så där har man inte mycket att hålla i handen). Skiftet till mild vinter skulle alltså komma de första dagarna i januari, i början av den klassiska vintermånaden.

Vi får väl se.

/Martin

Mer snö och ostadigt väder

Av Martin Hedberg

Hur mycket snö kan det komma? är det säker många som undrar. Svaret är att det kan komma rätt mycket snö. Det finns inga specifika maxbegränsningar. Naturen är inte heller funtad så att den ger ”lagom” utifrån vad vi människor behöver eller tycker är tillräckligt.

Det finns rimliga begränsningar över hur intenisvt snöandet kan vara. Men det som verkligen gör skillnad för snötäckets tjocklek är hur länge det snöar.

Och efter att ha haft en ordentligt kall inledning av vintern så har vi nu kommit in i en period med vandrande lågtryck som dumpar sitt innehåll över Europa.

Lågtrycken sätter även sin prägel för oss som skall utfärda prognoser. Lågtrycken gör att felen i prognoserna snabbt blir stora. Lågtrycken innebär ett stort mått av labilitet, inte bara i luftmassan, utan även i prognoskvaliten. Detta märks tydligt när det finns ett stundande datum som många är intresserade av att veta vädret inför, typ Julafton.

Ännu är detaljerna diffusa, men det förvånar väl inge att det blir en vit jul. Kanske lite för vit då det på vissa platser kan komma ytterligare både en, två och tre decimeter nysnö kommande dagar.

/Martin

Oj det snöar!

Av John Pohlman

Ovanstående är den lite underfundiga rubriken på en utställning som invigdes lördagen den 11 december både på Sveriges Järnvägsmuseum i Ängelholm och Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle. Det är Trafikverket som vill informera vad de gör för att tågen skall komma fram i tid i vinter. Efter de senaste veckornas händelser med otaliga förseningar och stort missnöje bland tågresenärerna så ligger utställningen väl i tiden.

Själv kunde jag som invigningstalare i Ängelholm bevista järnvägsmuseet med den speciella utställningen som producerats av museets publika verksamhet. Det är en mycket informativ utställning om järnvägen och snön/kylan. Den behandlar dels de stora problem man har med extremt vinterväder och dels hur man arbetat historiskt med snöröjningen vid järnvägen. Man visar bilder ända från begynnelsen av järnvägstrafiken i mitten av 1850-talet.

Den första järnvägssträckan var mellan Göteborg och Jonsered 1856. De första tjugo åren gällde bara handkraft med skyfflar, spadar och kvastar och vid allför besvärliga förhållanden ställdes trafiken helt in. Men redan på 1870-talet konstruerades de första ångloksdrivna snöplogarna och snöslungorna. Maskinparken har sedan utvecklats och effektiviserats alltmer. Men även i våra dagar måste det till vanlig handkraft.

”Oj det snöar!” har en underrubrik ”snökaos- eller vanlig vinter”. Själv skulle jag vilja sätta ett likhetstecken därför att en vanlig vinter alltid innehåller flera tillfällen med snökaos. I utställningen visar man också med stillbilder och en film på några av de värsta snövintrarna och snöovädren de senast hundra åren. Bland annat är det de tre stränga ”krigsvintrarna” december-februari 1939-40, 1940-41 och 1941-42. Samtliga ligger i toppskiktet bland 1900-talets kallaste.

I toppskiktet hittar man också den extremt kalla vintern 1965-66. Då fortsatte vintervädret inte bara under mars utan även en bit in i april. Flera snöoväder drog fram över hela landet under mars och mellan Söderhamn och Härnösand var det drivor på en och en halv meter. I april kom också snöchocker ända ner i Sydsverige och i mitten av månaden hade Sankt Olof i sydöstra Skåne ett snödjup på 63 cm.

Bland de mest katastrofala snöovädren den senaste fyrtio åren räknas snöstormen i Sydsverige kring nyårshelgen 1978-79. Skåne drabbades värst med meterhöga drivor och trafiken lamslogs helt. Man fick sätta in terrängfordon för att nå fram till orter som var helt isolerade i flera dagar. I mitten av januari blev det sedan åter snökaos i Skåne.

Ett annat snöoväder med katastrofala följder inträffade den 4-6 december 1998. I Gävle kom då på ett par dygn upp till 1½-2 meter snö. Själva staden blev helt isolerad i flera dagar med oframkomliga gator och vägar. Slutligen har man också på utställningen den förra vinterns snökaos i framförallt februari med tidningsurklipp och kommentarer.

Utställningen har öppet tisdag-söndag kl 10.00-17.00 fram till den 3 april.

/John

Fortsatta problem med snö och vind

Av Martin Hedberg

Snönfall kan ställa till med problem, så även vindar. Men när de kommer i kombination med varandra så blir det nästan alltid problem.

Det fortsätter att snöa och därtill blåser det på många platser idag. Det gör att det kommer att uppstå störningar i trafiken, för såväl tåg som flyg och bilister. Idag är snöfallet som kraftigast i södra Norrland.

I går inträffade många personskador pga halkolyckor i västra Götaland. Temperaturen har nu sjunkit, men det är fortsatt halt till dess man broddat upp ytorna eller sandat. Men man slipper i alla fall de vattenbelagda hala ytorna.

Nu blir det istället noll eller någon tögrad i östra delarna av Södermanland och Uppland.

/Martin

Snöfall och vind i kombination skapar drivor

Av Martin Hedberg

SMHI har utfärdat en klass 2-varning för Ångermanland och Västerbotten: ”Snöfall som kan ge ca 2 dm nysnö fram till fredag morgon, i kombination med frisk eller vid kusten lokalt hård sydostlig vind och risk för drivbildning.”

Dessutom kan det kraftigt snöfallet försämra sikten vilket även det föranleder stor försiktighet, tex i trafiken.

/Martin

Stora problem med halka att vänta

Av Martin Hedberg

Stora problem med halka att vänta i Dalsland, Bohuslän och södra Västergötland.

Där har nu temperaturen i luften stigit till noll eller ett par plusgrader, det faller regn och/eller blötsnö, samtidigt som det är minusgrader i marken och på vägbanor.

Detta medför att isbeläggning eller tom klaris byggs upp på många platser. Detta både genomnederbörden, men även genomdirekt kondensation av fukt från luften till mark, byggnader och andra kalla föremål.

Under eftermiddagen och natten till i morgon sjunker temperaturen i luften.

Liknande situation finns från i eftermiddag och under fredagen i de allra östligaste delarna av Uppland, Södermanland, på Öland och Gotland.

/Martin

Kraftigt snöfall på väg in

Av Martin Hedberg

Under kvällen och natten mot torsdagen drar ett område med kraftigt snöfall in över landet med början i nordväst.

I natt snöar det ymnigt i Norrland och nordvästra Svealand. I nordvästra Götaland kan det vara inslag av regn i snöfallet under morgontimmarna på torsdagen. Samma sak i östra Svealand under torsdagen: Temperaturen strax över noll grader kan ställa till med stora problem i trafiken i synnerhet i samband med blötsnö.

Det kommer omkring 1-2 decimeter snö under torsdagen.

På fredagen fortsätter snöandet i stora delar av Norrland.

Temperaturen gör ett tillfälligt hopp upp över noll grader under torsdagen-fredagen, först i östra Götaland, därefter i västra Svealand och längs södra Norrlandskusten.

/Martin

Decemberkyla

Av John Pohlman

Årets julmånad har inletts med vinterväder i hela landet och det kalla vädret ser också ut att fortsätta minst ett par veckor till. Kan det kanske bli rekord om det består månaden ut?Om man letar efter de kallaste decembermånaderna under de senaste 110 åren får man fram två årtal som utmärker sig särskilt. För Svealand och Norrland är det 1915 och för Götaland 1981.

År 1915 tog kalluften befälet redan i slutet av oktober med rekordlåga nattemperaturer i Svealand. I november sattes nya rekord i nattkyla på en del håll i Lappland. Det var sålunda väl förspänt för en kall fortsättning och det blev också den kallaste decembermånaden i praktiskt taget hela norra och mellersta Sverige. Flera platser har också sina kallaste decembernätter 1915. Den 22 hade man i Stensele -45,5 grader och i Sveg -41 och den 26 var de -42 i Karesuando. Särna var kallast i Svealand med -42,5 grader den 22. Stockholm hade -21. Det var den 22-23 även extremt kallt i norra Götaland med lokalt ner mot 35 minusgrader i Västergötland, Östergötland och Småland. Göteborg hade -20 grader.

År 1981 drabbades södra Sverige i slutet av november av två kraftiga stormar med bara några dagars mellanrum. Efter ovädren drog kalluft ner över hela landet och större delen av Götaland fick sin allra kallaste decembermånad. Många platser har också decemberrekord i nattkyla. Till exempel hade Falsterbo som lägst -12 grader, Kristianstad -23, Ronneby -22 och Kalmar -24. I Halland var det 29 minusgrader i Torup och i Halmstad -23.

Låt mig nu i dessa dagar påminna om det svenska köldrekordet på 53 minusgrader i Malgovik i  södra Lappland på självaste Luciamorgonen. Tilläggas skall dock att den avläsningen skedde privat men termometern kontrollerades i efterhand. Bland SMHI:s väderstationer har Hemavan köldrekordet för december med 48,9 minusgrader dagen före nyårsafton år 1978.

/John

Halo kring vintersolen

Av Martin Hedberg

Många Stockholmare har idag uppmärksammat det optiska fenomenet Halo. Det bildas en ljus ring kring solen och två intensivare ljuspunkter på var sida om solen.

Halo över Källtorpssjön i Nacka

Halon bildas genom att solens ljus bryts i små iskristaller i luften. Att det bildas två intensivare områden på var sida om solen beror på att iskristallerna till största delen är orienterade ”liggandes”. Det är som små tunna nålar som sakta faller genom luften. Aerodynamiken kring dem gör att de orienterar sig horisontellt.

Att det finns iskristaller i luften beror på att solen startat en smålskalig konvektion i lätta stratusmoln (låga tunna dismoln) eller att de bildatas direkt ur övermättad luft. Iskristallerna faller ut som mycket lätt snöfall. Att de är så tunna  gör att de rör sig mot marken mycket sakta och ”hänger kvar” i luften.

Det är givetvis rimligt att anta att det idag bildats halo även på andra platser i landet. Liksom det förekommit tidigare under vintern och kommer att hända många gånger igen i vinter. Det är lika vacker var det än förekommer. Kanske allra vackrast när det är hemma och man känner igen sig.

/Martin