MartinHedberg.se

Rio de Janeiro (TT:s utsände)

Det kritiserade slutdokumentet som världens länder enats om på FN:s världsmöte om hållbar utveckling i Rio de Janeiro, antogs sent på fredagen.

Texten innebär inga nya åtaganden, vilket kritiserats hårt.

Dokumentet, kallat The Future We Want, är mestadels en allmänt hållen text med rekommendationer och uppmaningar.

Den bekräftar att länderna står fast vid beslut som fattats vid tidigare världsmöten av samma slag, i Stockholm 1972, Rio 1992 och Johannesburg 2002.

Den betonar vikten av hållbar utveckling och uppmanar länderna att arbeta för en ”grön ekonomi”, det vill säga en ekonomi som ger fler människor bättre villkor men utan att samtidigt förstöra miljön.

En nyhet är att så kallade hållbarhetsmål för alla länder ska arbetas fram till 2015. Dessa ska ersätta millenniemålen från 2000.

Reinfeldt försvarar mötet

Men avsaknaden av bindande åtaganden och den allmänt hållna texten har fått de flesta miljöorganisationer att förkasta resultatet. De anser att världens ledare har svikit sin uppgift, och försatt en chans att nå nödvändiga framsteg på miljöområdet.

Statsminister Fredrik Reinfeldt, som anlände till mötet på fredagen där han höll tal för Sveriges räkning, håller delvis med om att dokumentet är urvattnat, men anser ändå att kritiken är lite orättvis.

Jag vet att den här typen av möten skapar frustration. Här sitter de länder som vill något, och de som inte vill något. Men vad är alternativet? Vi behöver FN. Sedan kan man förstås diskutera om det behöver vara så här fullskaligt, säger statsministern.

EU och Sverige ville mer. Men mötet tar ändå upp frågor som är viktiga för världen. Det viktigaste resultatet är beslutet att arbeta fram hållbarhetsmål. Det kan leda till något bra, eftersom de ska ersätta millenniemålen, och millenniemålen har trots allt spelat roll.

”Låg politisk energi”

I sitt tal på mötet betonade Fredrik Reinfeldt att världen står inför stora utmaningar, men att det också finns hoppfulla tecken.

Globaliseringen har medfört enorma förbättringar för många människor, genom ökad rörlighet och handel. Den ekonomiska tillväxten de senaste 15 åren har lyft 400 miljoner människor ur fattigdomen, sade statsministern.

Fredrik Reinfeldt anser att det viktiga med den här typen av möten kanske inte är utgången, utan att de håller liv i själva problematiken.

Den globala politiska energin är ganska låg vad gäller de här frågorna. De står inte på toppen av ländernas agenda. Tar du bort den här typen av möten blir vi hänvisade helt och hållet till vad nationalstaterna gör själva. Det skulle inte ge en mer hållbar värld, säger han.

Roland Johansson/TT

Fakta: Slutdokumentet från Rio

* Slutdokumentet, kallat The Future We Want (Den framtid vi vill ha), från FN:s världsmöte om hållbar utveckling i Rio de Janeiro är mestadels en allmänt hållen text, som inte innebär några nya åtaganden från världens länder.

* I texten sägs att länderna står fast vid besluten från tidigare möten av samma slag, bland annat i Stockholm 1972 och Rio 1992. Det innebär att man ska arbeta för hållbar utveckling, minska fattigdomen, hejda artutrotningen och vidta åtgärder mot klimatförändringen.

* Nytt är ett beslut om att arbeta fram så kallade hållbarhetsmål för världens länder till 2015. Dessa ska ersätta millenniemålen från 2000.

* Länderna uppmanas också att fasa ut skadliga subsidier, exempelvis för fossila bränslen, samt agera för att ge ett bättre skydd till världens oceaner och skogar.

* Det nämns också att länderna bör ha som mål att arbeta för en ”grön ekonomi”, det vill säga en ekonomi som höjer levnadsstandarden utan att skada miljön.

Rio de Janeiro (TT:s utsände)

FN:s världsmöte om hållbar utveckling i Rio de Janeiro är en jättetillställning. Men kommer någon att komma ihåg mötet om några år?

Enligt flera forskare är megakonferenser av det här slaget dömda att misslyckas på förhand.

De kanadensiska forskarna Evan Fraser och Warren Mabee har tidigare i tidskriften Nature skrivit att det är ett tragiskt faktum att FN:s toppmöten inte lyckats förhindra att klimathotet fortsätter att växa och att artutrotningen tilltar i styrka.

Orsaken är i hög grad att FN måste respektera den nationella suveräniteten. Det innebär i praktiken att alla länder kan sätta käppar i hjulet för ingångna avtal. Den enda lösningen är en form av avtal som inskränker ländernas suveränitet – och sådana avtal är i princip omöjliga att åstadkomma.

En annan forskargrupp, som lade fram sina slutsatser i London före Riomötet, hävdar att det grundläggande problemet är tilltron till regeringarnas vilja att lösa miljöhoten. De politiska systemen fungerar inte på det sättet. Världens ledare styrs av andra prioriteringar.

Det hindrar inte att framsteg gjorts på vissa områden. Fattigdomen har exempelvis minskat på jorden. Men det beror inte så mycket på FN:s resolutioner som på att vissa länder, framför allt Kina, haft en makalös ekonomisk tillväxt sedan de införde marknadsekonomi.

En invändning som kan göras mot det här dystra resonemanget är att det kanske hade varit ännu värre om inte FN:s arbete hade fungerat som drivkraft för ett nytt tänkande kring miljö- och fattigdomsproblemen.

Sveriges miljöminister Lena Ek anser att Riomötet varit värdefullt, trots all kritik som riktats mot det urvattnade slutdokumentet. Det här mötet sparar oss tid längre fram. Och mycket av det som sägs och diskuteras här kommer att ingå i den vanliga samhällsprocessen med tiden, säger hon.

Det viktigaste från mötet är, enligt Ek, beslutet att införa hållbarhetsmål för alla länder från och med 2015.

Det är hållbarhetsmålen man kommer att komma ihåg Rio för, säger hon.

Roland Johansson/TT

Urvattnat slutdokument från Riomötet

Rio de Janeiro (TT:s utsände)

Världens länder har enats om ett slutdokument på FN:s möte om hållbar utveckling i Rio de Janeiro – men innehållet är urvattnat enligt många. Det är en kompromiss, säger biståndsminister Gunilla Carlsson. EU har haft höga ambitioner, men det finns en ovilja i många delar av världen att fatta multilaterala beslut, fortsätter hon.

Dokumentet, som godkänts av alla 193 länder i FN-familjen, bekräftar de överenskommelser som gjorts vid två tidigare världsmöten om miljö och hållbar utveckling, i Rio 1992 och Johannesburg 2002, men innehåller inga nya stora åtaganden. Målet har varit en text som alla kan anta, säger Björn Andersson, Sveriges chefsförhandlare.

Han påpekar att dokumentet ännu inte är formellt antaget. Detta sker på fredag, då statsminister Fredrik Reinfeldt ska tala för Sveriges räkning.

Trots att texten är något urvattnad lyckades dock EU få igenom skrivningar om att världens länder ska arbeta för en grön ekonomi, för utbyggnad av hälsoprogram, och för att minska fattigdomen i världen. Hotet mot klimatet, den biologiska mångfalden, skogarna och oceanerna ska också mötas med ”kraftfulla” åtgärder.

Efter 2015 ska dessutom länderna anta någon form av hållbarhetsmål. Dessa ska ersätta milleniemålen från 2000. Däremot avsätts inga nya pengar för att nå målen. Fast själva genomförandet av alla åtgärder kostar givetvis stora summor – om man genomför dem, säger Björn Andersson.

Föga förvånande är så gott som samtliga miljöorganisationer djupt kritiska till det liggande förslaget. Lasse Gustavsson, naturvårdschef på WWF International skräder inte orden: Vi trodde att det här skulle handla om framtiden. Men nu förbinder sig inte länderna till någonting. Nu har vi haft en process i två års tid som förefaller meningslös. Varför kallar man hit tiotusentals människor för detta?

Gunilla Carlsson tycker ändå att mötet har varit värt besväret. Rent koldioxidmässigt och ekonomiskt har det förstås kostat en del. Men Rio har ändå introducerat många nya frågeställningar, exempelvis i energifrågan. Man får se mötet som en anhalt på vägen mot en mer hållbar värld, säger hon.

Roland Johansson/TT