Del 3: Hur bra är väderprognoserna?

Av Anders Persson

I december i fjol när jag fortfarande arbetade i England hände något märkligt på den meteorologiska fronten: brittiska regeringen lät gratulera deras Meteorological Office och väderavdelningen på BBC för en ovanligt lyckad insats. Den brittiska regeringen uttryckte i detta sammanhang verkligen ”folkets röst”, mina brittiska vänner och bekanta var också imponerade. Så vad hade hänt? Egentligen mycket lite – med vanliga mått mätt.

I början av december dök det upp ett lågtryck ute på Atlanten som enligt datorberäkningarna skulle anlända till de brittiska öarna en vecka senare. Lågtrycket såg ut att utveckla sig till ett kraftigt oväder.

Inget ovanligt i detta, hösten hade varit full med kraftiga oväder. Det ovanliga med detta lågtryck var dess ombytlighet; beräkningarna tydde ömsom på att det skulle drabba Skottland med stormvindar, ömsom att mellersta England (Midlands) skulle drabbas av kraftigt snöfall och andra ytterligare att södra England hotades av storm och kraftigt skyfall med risk för översvämningar. Det enda som verkade någorlunda säkert var att ovädret skulle slå till någon gång mellan torsdagen den 15:e och fredagen den 16:e.

De brittiska meteorologerna valde i detta läge en djärv strategi. Den var inte improviserad på stunden utan frukten av långa och omfattande diskussioner i den brittiska meteorologiska samfälligheten. Jag vet, ty under mina många år i England hade jag haft nära kontakter med mina brittiska kollegor och 2008-10 till och med varit anställd på Meteorological Office, med uppgift att förbättra deras prognoser. I detta förbättringsarbete ingick också hur man skulle få prognoserna att också  u p p l e v a s  som bättre. Med detta räckte inte förbättringar i statistisk mening (mindre fel).

Så till exempel hade undersökningar visat att hälften av alla klagomål på ”dåliga” prognoser egentligen gällde ”hoppiga” prognoser. Ett annat var när meteorologerna fallit för ”machomyten” och framställt sig och sina prognoser som mer säkra än vad som var motiverat. Kring den 11 december 2011 beslöt de brittiska meteorologerna, i synnerhet de på BBC, att tillämpa vad som diskuterats över åren, även om det ledde till mycket okonventionella resultat.

För det första frångick de sin vana att i TV visa isobarkartor. Dessa datorgenererade produkter skulle ju klart visa hur prognoserna hoppade från ett tillfälle till ett annat (storm i Skottland alternativt snö i Midland eller kanske istället massor med regn i södra England). För det andra så berättade man öppet om de svårigheterna man hade att ”beräkna” lågtryckets bana. Man sade aldrig att ”datorn lurar oss” utan ”vi måste ständigt revidera våra beräkningar”. Den brittiska allmänheten hade alltså ingen klar bild av vad som skulle ske 15-16 december, bara att något ”hemskt väder” hotade!

Figur 1: De brittiska meteorologerna visade vid flera tillfällen kartor för olika möjliga utvecklingar: skulle lågtrycket gå mera norrut skulle detta hända, mera söderut något annat. Detta gav allmänheten en realistisk bild av möjliga ut vecklingar – och vad som  i n t e  kunde hända.

Strategin visade sin klokhet redan den 13 december när lågtrycket plötsligt försvann ur alla datorkörningar! Meteorologerna kunde dock fortsätta att tala om hur svårt läget var utan att allmänheten exakt visste  h u r  svårt det var. Dagen efter var lågtrycket tillbaka i datorerna och i slutändan passerade det över Engelska Kanalen, gav storm i norra Frankrike, en del regn i södra England, lite snö i Midlands, men som helhet inga större problem.

Vi har alla svåra perioder på jobbet och meteorologerna är inget undantag. Detta var en sådan period för de brittiska meteorologerna och de redovisade detta öppet och professionellt. Som någon sade: – Läsa av en datorkarta och låta självsäker kan ju vem som helst, att rynka på pannan och se möjliga alternativa utvecklingar krävs det ett proffs för.

De positiva reaktionerna fick de brittiska meteorologerna att prova samma metod någon månad senare när Storbritannien klämdes mellan mild luft från Atlanten och artisk luft från Skandinavien.

Figur 2: De brittiska meteorologerna valde återigen att inte spela macho och gå ut med någon skenbart säker prognos, utan redovisade helt öppet att läget var mycket osäkert. På olika sätt gjorde klart att vinner Atlantluften blir det så här, vinner arktikluften blir det så här. Återigen blev reaktionerna positiva från allmänheten.

I nästa kapitel ska jag visa att man kan matematiskt motivera de brittiska meteorologernas strategi som den som tjänar en beslutsfattare bäst. Det innebär också en vederläggning av den vanliga uppmaningen till oss meteorologer: – Det är bättre att ni gissar än att vi gör det.

/Anders Persson

Detta inlägg har 35 kommentarer

  1. Helmuth, men artikeln handlar ju om väderprognoser i allmänhet, inte bara här på klart.se, då är det väl rimligt att också kommentarerna handlar om prognoser i största allmänhet?

  2. Anders, Allmänheten utbilda sig till meteorolog??? Man behöver väl inte vara meteorolog för att sammanställa ett medelvärde över de senaste prognoserna för viss dag? Inte heller behöver man vara meteorolog för att lära sig ta vädret som det kommer och njuta av det oavsett karaktär. Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder!

  3. Lennie, det där med att läsa av datorprognoser är inte så självklart och enkelt som många tycks tro. Ta som exempel de 3 senaste två- till tredygns prognoserna från yr.no (eftersom de använder ECMWF:s datorprognoser rakt över) som avser samma dag. Antag följande två vanliga scenarier:

    1. Den äldsta prognosen har regn, nästa inte regn och den senaste regn igen. Alltså lite ”hoppigt” och inte riktigt förtroendeingivande.
    2. Den äldsta prognosen har inte regn, men däremot de två senaste. Detta verkar mer konsistent och förtroendeingivande.

    Vi har blivit uppfostrade till att lita på människor som håller fast vid sina uttalanden och inte velar hit och dit. Därför tror vi mycket mer på att det blir regn enligt scenario 2 än scenario 1. Och det är också vad meteorologer tycker.

    Men det är inte sant. Hade det funnits utbildning i att handskas med datorprognoser hade meteorologerna inte bara behövt lita till sitt sunda förnuft och sin lutheranska uppfostran. De hade då fått lära sig att undersökningar visat att regn tvärtom är lite mer troligt efter scenario 1 än efter scenario 2!

    Den matematiska förklaringen är i korthet att vad den äldsta prognosen saknar i träffsäkerhet kompenserar den med att vara mindre korrelerad med den senaste prognosen. Därför är det mer signifikant att de två mindre korrelerade prognoserna stämmer överens än de två närliggande och mer korrelerade. Eller för att ta en ”sunda förnuft” liknelse: att du och ditt syskon har samma uppfattning i en fråga är mindre märkvärdigt än om du och din kusin har.

    Detta är bara ett exempel på att det inte är helt trivialt att dra slutsatser ur datorprognoser.

  4. Tack Martin o Anders för att ni ger oss amatörer lite inside info. Vad som ibland verkar vara hoppiga el felaktiga prognoser går att förstå/acceptera lite bättre nu. Det är ett svårt gebit ni håller på med.

  5. Tack, det var riktigt bra att läsa detta!

    Sen bara måste jag ge en liten pik, var det inte mot reglerna här att länka till dokument? 😉
    Nåja, ingen regel utan undantag. 🙂

  6. Lennie, ja man kan prata om allt i en blogg, men det förefaller helt fel forum att prata om huruvida yr.no’s prognos för gårdagen stämmer eller inte. Min poäng är att så fort man blir besviken på dåligt väder eller dåliga prognoser så skall man inte slänga upp en kommentar på klart.se! Att prata om olika instanser tillförlitlighet är något helt annat! Bara för att klart.se har ett riktigt bra webupplägg så behöver man ju inte slänga in all skit här, utan hålla sig till klart.se’s misstag. Borde vara rätt tröttande för webansvariga att hela tiden få läsa om SMHI eller yr.no på sin egen sida.

  7. Helmuth, jag finner själv det riktigt underhållande att läsa folks kritik mot väderprognoserna, och det är väl underhållningsvärdet som är en del av vitsen med bloggen, eller hur?

  8. Anders, för mig är det som du nämner självklarheter. Visserligen är jag ovanligt intelligent, och har vana att studera resultatet av matematiska datorberäkningar, men jag kan knappast tänka mig att merparten av svenska folket är så dumt att man inte klarar av att tolka multipla prognoser på rätt sätt.

  9. Då återstår bara att tillägga att beräkna medelvärdet av de tre sista prognoserna, som Lennie mycket klyftigt gör, fungerar bäst för prognoser längre än fem dygn eftersom deras genomsnittliga kvalitet är ungefär densamma. För kortare prognoser bör man ”vikta” de senaste mer än de tidigare och för 1-dygnsprognserna i stort sett inte vikta alls. Genom medelvärdesviktningen kommer ni inte bara att reducera felen, paradoxalt nog reduceras ”prognoshoppigheten” ännu mer (paradoxalt för mig åtminstone!).

  10. Jag vet inte riktigt vad man ska säga om era ”prognoser” i morgon säger både SMHI YRNO och det man sett på tv att det ska komma regn här i Jönköpingstrakten först framåt kvällen… Men ni smäller till med dagregns symbolen hela dagen… och betydligt lägre temperatur än övriga visar.. vad är det som gör att ni ofta har en helt annorlunda prognos..??

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: