En av alla saker man kan göra är att ställa krav på sitt elbolag, eller byta ut det.
Näthandelsbolaget kommer man inte undan, det är det som ansvarar för elkablarna till ditt hem, men den aktör som producerar elen du använder, den kan man välja fritt.
Ställ krav på ditt elbolag.
/Martin
Igår kväll skickade James Hansen ut en text som sammanfattade bakgrunder och slutsatser i hans (deras, de är 19 författare tillsammans) senaste artikel.
Det är en mycket bra lista på saker som var och en dels är fascinerande, dels är skrämmande, processer som sker just nu. Man får en tydlig överblick och insikt i vad det är som sker i naturen och hur människan interagerar med processerna.
Hansen har redan och kommer säkert att få kritik framöver för att han ”tar i” för mycket inom vissa områden. Men han välkomnar diskussionen och det går inte att bortse ifrån att han är en av de personer som dels besitter djup kunskap inom många parallella områden, dels inte har backat för att gå emot strömmen, dels har haft rätt i de flesta av de förutsägelser som han har gjort de senaste decennierna.
Just det här senaste är värt en extra tanke. ”Varför skall jag lyssna på Hansen?” -Jo, därför att han har, långt före många andra forskare, haft rätt i det han har påvisat. Han har ett unikt bra track-record.
Hansens artikel är mycket genomarbetad och arbetet kommer att gå till historien som en milstolpe.
/Martin
James Hansen, tidigare chef för klimatforskningen på NASA, har gjort en video där han går igenom väsentligheterna i den senaste artikeln han publicerar med en rad andra forskare.
Det är inga små ord eller försumbara slutsatser de kommer fram till. Håll i hatten. Jo, det går att skoja lite om inramningen. Men på allvar så är det en mycket bekymmersam situation vi befinner oss i.
Vi resonerar om havsnivåhöjningar på skalan meter och de irreversibla förlusterna av såväl infrastruktur som försörjning, städer och kulturella arv. Och det är inte bara något fattigt land långt bort (som om det inte spelade någon roll då). Nej vi talar om samtliga länder, städer och platser som har anslutning till havskust.
Och vi skall inte vara så naiva så att vi tror att vi kan bygga en mur mot havet för att skydda oss. Det handlar inte om några decimeter utan meter. Frågan är hur snabbt, utan när det oåterkalleligen inträffar.
Men innan dess så har Golfströmmen avtagit och havets cirkulation rubbats. Det skapar kraftiga temperaturkontraster som i sin tur skapar förutsättningar för mycket kraftiga stormar.
Jag hade i morse en maildialog med Hansen. Han är om möjligt ännu mer frustrerad nu än tidigare över den naivitet och arrogans mot kommande generationer som mänskligheten uppvisar. Men/och han kämpar oförtrutet vidare.
Länk till en pdf med hans text till videon.
Även Washington Post har skrivit om hans artikel.
Vill man läsa hans (deras) artikel i original och förlja de vetenskapliga diskussionerna kring den så finn den på Atmospheric Chemistry and Physics.
/Martin
Ni som har följt kommentarerna på tidigare artiklar har redan fått er mycket av detta till livs genom ”Trötters” insatser.
I onsdags hade NCC i Uppsala sitt event ”Hållbarhetsdagen 2016”. Jag var en av inbjudna talare som skulle belysa olika aspekter av begreppet hållbarhet och vad det betyder för såväl samhället och framtiden som för byggsektorn, NCC och enskilda individer på sin arbetsplats.
Före mig talade Pär Johansson, grundare av Glada Hudik-teatern om hållbarhet i samhället samt Jenny Lönnroos, Tidigare på Swedbank, numera på bolaget Transforming, om hållbarhet i näringslivet.
Pär Johansson, Glada Hudikteatern
Jenny Lönnroos, från Transforming.
Själv belyste jag klimat och hållbarhetsfrågor. Jag går från istider till uppvärmning av bostäder, passerar FN:s 17 hållbarhetsmål (SDG), havens försurning, glaciärer, Stranded assets och solenergi. Jag blandar stort och smått, från Milanković-cykler till koldioxidens löslighet i vatten (och öl).
Under tiden som vi talare talade så skrev kåsören Jacke Sjödin så att pennan glödde.
Jacke Sjödin sammanfattar på rim.
Därefter gick han upp på scenen och körde en snabbrepetition av vad som just sagts -på rim. Det var strålande underhållning och matnyttigt.
Nedan ett ljudklipp från sammanfattningen av mitt föredrag samt Ulf Hansson, avdelningschef på NCC Construction, avslutning av dagen:
Det var en givande dag som landade i en positiv framåtanda, trots stora krav i samband med omställningen som vi står inför. För min egen del kan jag konstatera att FN:s hållbarhetsmål, trots allt mörker i övrigt, bidrar till att det går att se lite ljusare på framtiden.
Moderator Niklas Malmfors (NCC) ställer frågor till mig under seminariet.
Det är också intressant att se att en allt större del av samhället inte bara ser sig som en del av lösningarna utan även tydliga affärsfördelar av att ta med hållbarhetsaspekter i såväl stora som små beslut.
Det är som forskaren och hållbarhetskonsulten Alan AtKisson sade för en tid sedan: Det blir sämre och sämre, samt bättre och bättre, allt snabbare.
/Martin
Som jag skrev i förra artikeln så formligen krossades tidigare obehagliga värmerekord av medeltemperaturen under februari. Grafiken ovan är hämtad från Stefan Rahmstorfs tweet i söndags där han skriver:
”February Smashes Earth’s All-Time Global Heat Record by a Jaw-Dropping Margin”
1,35 grader varmare än referensperioden 1951-80. Tillsammans med att vi hade ett par tiondelar varmare redan för några tiotals år sedan gör det att vi i och med februari redan har passerat de 1,5 grader som vi hade som mål att undvika.
Nu skall sägas att temperaturen kan falla tillbaka något under mars och april tex i samband med att säsongens El Nino blir mer neutral. Om inte annat så syns det på grafiken att temperaturen kan variera. Såväl ner som upp. Men trenden är obehaglig och haven fortsätter att absorbera allt mer värme.
Så, vi vet att vi har en kris och att vi står nära randen till oåterkalleliga globala, regionala och lokala problem. Och vi vet vad som är orsaken till problemen. Vad gör vi?
Typ ingenting.
För det har ju gått bra hittills… Eller hur.
I går medverkade jag P4 Väst för att prata om ovanstående. Jag fick då frågan varför vi som är insatt inte går ut och talar om för allmänhet och beslutsfattare att vi har en kris och att vi måste agera.
Well, det är väl det vi har hållit på med. Men kruxet är att om man gör det på ett städat sätt, med kostym och skjorta, lugnt och sakligt, då blir man i och för sig insläppt överallt, men det händer inte tillnärmelsevis så mycket som krävs för att mota Olle i grind.
Om man å andra sidan klättrar och hänger banderoller i skorstenar, ockuperar gator och vidtar andra radikala grepp för att göra sin röst hörd, då blir man betraktad som paria av allmänhet och beslutsfattare.
Samhället är helt enkelt inte rustat eller förberett inför antropogena klimatförändringar.
I programmet igår så flaggade jag för min käpphäst om att vi borde ha ett ”2 meters”-mål istället för ”2 grader”. Det handlar om hur mycket vi vill begränsa havsnivån att stiga. Man skulle då få lite bättre grepp om vad vi måste anpassa oss till. (och med nuvarande klimatförändring så har vi låst in oss i mer än 5 meters havsnivåhöjning. Frågan är hur lång tid det tar.)
Jag fick också en fråga typ ”Är det för sent?”. Mitt svar var ”För sent för vad?” och ”Ja, vi har byggt in en hel del förluster”. Men det går fortfarande att begränsa hur stora de skall bli.
Men vi måste låta merparten, storleksordningen 80%, av det kända fossila kolet ligga kvar i marken. Det är varken rocket-science som ligger bakom den insikten eller omöjligt att genomföra. Men vi måste börja. På riktigt.
Keep it in the ground.
/Martin
Vi är i rask takt på väg mot och förbi vår livshotande gräns ”under 2,0 graders uppvärmning relativt förindustriell nivå”. Och det var egentligen 1,5 grader som var målsättningen att hålla sig under som beslutades i Paris för några månader sedan.
Just den målsättningen, max två grader med strävan mot 1,5, kommer, som de flesta med insikt i vetenskapen redan visste, att visa sig vara önsketänkande.
Vi är väldigt sent ute. Men vi skall inte ge upp bara för att vi kommer (?) att misslyckas. För det är ju inte så mycket annat vettigt vi har att göra än att försöka begränsa och fördröja de stora förändringarna så mycket som möjligt.
Men förutom att vi alltså slår rekord på rekord (2015 var varmare än det rekordvarma 2014 och februari 2016 var varmare än januari) så var det senaste rekordet rekordstort.
Dessutom, eftersom det under referensperioden (1951-1980) redan var 0,2-0,4 grader varmare än förindustriell tid, så innebär detta att vi, sett till en enskild månad, redan har passerat målet om max 1,5 graders uppvärmning. Decennier för tidigt.
En del av detta, några tiondelar, kan tillskrivas ElNiño. Men eftersom säsongens El Niño är rekordkraftig till följd av den globala uppvärmningen så är det snarare en skrämmande än lugnande insikt.
/Martin
Då var det snart dags igen för det Stora skidloppet, Vasaloppet. Jag minns med värme tillbaka på de tillfällen (1999, 2000 och 2001 eller något år senare) då jag tillsammans med SvT Sport, och i synnerhet Sven Plex Pettersson, bevakade Vasaloppet. Det är ett imponerande event och en förmån att få ha deltagit bakom kulisserna.
Och hur blir vädret under årets Vasalopp, 2016? Jo det ser ut att präglas av moln, en del snö och inte alltför många minusgrader.
Vid starten så är det troligen så gott som uppehåll, kanske bara lite lätt snöfall, svaga vindar och 4-8 minusgrader. Men det är bara i starten som det är ”kallt”. Nej, kallt är inte rätt ord. Det har varit betydligt lägre temperaturer under andra år och temperature kommer dessutom att stiga när man kommer upp i skogen.
Molnen tätnar på under morgontimmarna och det blir allt mer snö i luften. Vinden ökar något och under loppet kommer det att vara 2-5 m/s sydostlig vind, dvs motvind. Jag skulle dock inte kalla de för blåsigt, men det är väl tillräckligt för att kännas när man är ute på öppna marker som tex myrarna.
Temperaturen stiger något i samband med att det börjar snöa, fläkta lite och att man kommer upp från startfållan. Under större delen av loppet blir det 1-3 minusgrader.
Det skall väl inte behöva bli så intensivt snöfall, men det kommer nog i alla fall att pratas en del kring det. Dels för att det påverkar spåren och föret, men också för att det kan påverka SVT:s möjligheter att följa loppet från helikoptern.
Det senare är inte bara en fråga för att få intressanta bildvinklar och överblick från luften. Nej det är minst lika intressant för att överhuvudtaget få ut TV-signalen från kamerorna på skotrarna (det brukar vara två skotrar som löser av varandra vid halva loppet) som följer skidlöparna. Helikoptern används som länkstation för att vidareförmedla videosignalen från marken till sändarbussen i Sälen respektive Mora. (Jag vill inte ta gift på att det är så det går till i år, men det har varit så tidigare år och det är inte helt trivialt att få ut signalen annars från marknivå i skogarna.)
Hur som helst så önskar jag och mina kollegor alla skidåkare, arrangörer och frivilliga en riktigt trevlig dag och god tur under årets Vasalopp.
/Martin
Värmerekord efter värmerekord
Temperaturen i luften stiger inte bara snabbare än tidigare utan även till helt nya nivåer. För bara några månaders sedan, i Paris, så enades ledare för världens alla länder att vi skall stanna under 2 graders temperaturhöjning med sikte på max 1,5 grad. Det låter kanske fjuttigt, men för att få lite perspektiv på dessa tal så skall man minnas att jordens medeltemperatur under en istid är 3-5 grader lägre. ”Några grader” gör inte så stor skillnad när vi prata väder, men det är en hel istid när vi använder det som mått på klimatet.
The universal agreement’s main aim is to keep a global temperature rise this century well below 2 degrees Celsius and to drive efforts to limit the temperature increase even further to 1.5 degrees Celsius above pre-industrial levels.
The 1.5 degree Celsius limit is a significantly safer defence line against the worst impacts of a changing climate.
Januari 2016 var jordens medeltemperatur 0,2 grader varmare än tidigare högsta januarinotering. Japan Meteorological Agency.
Men nu formligen hoppar temperaturen upp och vi slår rekord på rekord. 2014 var rekordvarmt och 2015 blev ännu varmare. Januari 2016 var hela 0,2 grader varmare än den varmaste januarimånaden man uppmätt. Och på det kommer att februari blev ännu ett snäpp varmare.
Varför just nu?
Till viss del är detta en konsekvens av en rekordkraftig El Niño där havet bidrar extra mycket till att värma luften. Det är naturligt att klimat och väder varierar i takt med El Niño och La Niña, men det här går utöver vad som kan betraktas som normalt. Det senaste decenniet har vi helt enkelt laddat havet med en massa energi och en del av den kommer tillbaka till luften nu.
Många har vaggats in i en falsk trygghet att den medelmåttiga uppvärmningen vi haft de senaste åren var det nya normala. Att uppvärmningen hade ”stannat av” och att klimatsystemet inte var så känsligt för vår påverkan med växthusgaser, aerosoler och albedoförändringar. Men det som hände var att en något större del av energiobalansen gick åt för att värma hav och smälta glaciärer än tidigare.
Nu ser vi konsekvenserna, dels genom att värme återförs till atmosfären, dels genom att att Arktis drabbas extra kraftigt. Vid årsskiftet var det till och med tögrader vid Nordpolen. Delar av den arktiska miljön var under februari upp till 5-6 grader varmare än normalt och lokalt har det under vintern varit upp till 20 grader varmare än normalt!
Monthly February sea ice extent for 1979 to 2016 shows a decline of 3.0 percent per decade.
Credit: National Snow and Ice Data Center.
Det går helt enkelt både åt fel håll och väldigt fort. Klimatet är så känsligt som forskare har varnat för, möjligen ännu känsligare. Och man kan inte utesluta att vi är i närheten av, eller i praktiken redan har passerat, tipping points. Detta gäller i synnerhet om vi beaktar de trögheter som mänskligheten själva står för avseende att ställa om till en mer hållbar livsstil. Det går för långsamt med omställningen till ett fossilfritt samhäll och vi har begränsade eller ingen ”slack i linan”, marginaler, för att hantera detta.
Till det skall vi lägga att det finns stora trögheter i klimatsystemet självt. Det har varit till nytta för oss då vi inte har sett de fulla konsekvenserna av vårt agerande, tex har haven absorberat en stor del av våra utsläpp av koldioxid. Men det går också att vi måste börja bromsa långt innan vi kan förvänta oss att se effekterna av att vi bromsar. (Och absorptionen av koldioxid i haven medför att dess pH-värde sjunker, de blir allt surare vilket påverkar många organismer och i stort sett hela näringskedjan i haven, inklusive det vi lägger på våra tallrikar.)
”Framtidens klimat” har redan kommit och det tidigare än den genomsnittliga tidtabellen som forskare tidigare har presenterar bland annat i IPCC’s sammanställningar. Jag vill också poängtera att det vi inte går från ett klimat till ett annat, utan att förändringarna är så stora att de är som kontinuerliga förändringar mellan ett flertal olika klimatsit. Vi ser inte ett stabilt nytt klimat ännu utan kommer att passera fler olika klimatsituationer.
Hur snabbt förändras klimatet?
Storleksordningen 100 gånger snabbare än vanliga klimatförändringar. Det går snabbt dels för att det finns tipping point i klimatsystemet, gränsvärden som om de passerar medför att klimatet blir självförstärkande i vissa av förändringsprocesserna. Dels går det snabbt eftersom vi människor faktiskt gjort extremt stora förändringar. Detta även sett i perspektiv av geologiskt långa tidsperioder.
Normalt sett, mellan istider och interglaciala perioder, alltså på en tidsskala som handlar om tiotusentals år, varierar halten koldioxid mellan som lägst 180 ppm (miljontedelar) och som mest 300 ppm. För trehundra år sedan var halten 280 ppm. Nu är den över 400! Och det är framför allt de senaste femtio åren som förändringarna har skett. Vi har på några årtionden lagt till mer växthusgaser än vad naturen själv gör under loppet av ett par tusen år mellan en istid och en värmeperiod.
Vi kan inte vara så naiva att vi inte tror att det skall göra någon skillnad i klimatsystemet.
En väsentlig del, omkring 80%, av de kända fossila tillgångarna måste ligga kvar i marken för att vi skall kunna undvika allvarliga klimatförändringar. Med ”allvarliga” menas mycket mer än att det blir lite varmare, att vi får översvämningar och att skogarna brinner. Nej ”allvarliga” i det här sammanhanget innebär samhällsomstörtande.
För att klara energiförsörjning och social, ekonomisk och geopolitik stabilitet måste vi skala upp ansträngningarna att utvinna förnybar energi. Vå måste samtidigt klara av livsmedelsförsörjning, dricksvattenfrågor, migration av människor samt anpassning till havsnivåhöjning, längre torrperioder, kraftigare skyfall och andra konsekvenser av ett intensivare hydrologiska kretslopp.
Det kommer att bli ansträngt och många kommer att på olika sätt fortsätta att förneka de allt tydligare signalerna istället för att kavla upp ärmarna, samarbeta och ställa om till ett mer resilient och hållbart samhälle.
Med tiden kommer allt fler att inse att medicinen för att begränsa klimatförändringar inte smakar så illa utan att den faktiskt erbjuder ett på många avgörande sätt bättre liv, både för individer och samhällen i stort. Till slut når vi en tipping point även här och ju förr desto bättre.
Men/och det håller inte att fortsätta blunda för att många av förändringarna i klimatsystemet inte bara fortsätter att förändras, utan även visar tecken på att accelerera.
Martin Hedberg
Hej då fossilindustri, energimonopol och konservativa tankat som ”det går inte”.
Välkommen kreativa idéer, självförtroende och framåtanda.
Förändringen när vi går från centraliserad till distribuerad energiproduktion är stor. Det är som skillnaden mellan att världen bara har ett fåtal superdatorer som alla skall köpa tid av, till som idag att alla har var sin, eller flera egna datorer som är sammankopplade med alla andra, inklusive superdatorer.
De flesta känner väl till att Tesla under eldning av Elon Musk driver på utvecklingen och att även BillGates är mycket engagerad i energifrågor.
I gårdagens Guardian finns en intressant artikel om utvecklingen inom amerikanska energidepartementet som forskar på området. De har under avdelningen ”Arpa-E” (Advanced Research Projects Agency-Energy) nyligen gjort stora framsteg.
Dr. Ellen Williams (till höger), chef på Arpa-E: ‘We want power to be easy.’ Foto: ARPA-E via Guardian.
Ellen Williams, Arpa-E’s chef summerar:
“I think we have reached some holy grails in batteries – just in the sense of demonstrating that we can create a totally new approach to battery technology, make it work, make it commercially viable, and get it out there to let it do its thing,”
Världen förändras och människan driver utvecklingen. Det blir bättre och bättre, tex ovanstående. Och sämre och sämre, tex rörande klimat och ekosystem. Allt snabbare.
Vi människor är förunderliga.
/Martin
Den tropiska cyklonen Winston kom upp i ihållande vindar på 83 m/s. Det gör den till den kraftigaste cyklonen som observerats på södra halvklotet. Tidigare rekord hölls av cyklonen Zoe (2002) och Monica (2006) med 80 m/s. Det skall sägas att byvinden (givetvis) är ännu kraftigare.
Lufttrycket i Winston var som lägst kl 06 UTC den 20 februari med 915 hPa. Det är lågt, men inte rekordlågt utan placerar Winston på plats 29. Det lägsta noterade lufttrycket noterades i samband med Zoe år 2002.
Det finns en tydlig koppling mellan hur djupt lågtrycket i centrum är och hur kraftiga vindarna blir kring en tropisk cyklon. Ju lägre desto kraftigare. Men det är inte ett entydigt förhållande som synes av statistiken ovan. Att Winston fick kraftigast vindar trots att man var en bit från det lägsta trycket berodde på att Winston var ganska kompakt till ytan. Det är skillnaden i lufttryck som driver vindarna och ju större tryckförändring per längdenhet, desto kraftigare vindar.
Winston var i närheten av att bli den kraftigaste någonsin, men det obehagliga rekordet hålls fortfarande av tyfonen Haiyan som den 8 november 2013 drog in över Filippinerna och tog minst 6300 människors liv.
Winston drog in som en kategori-5 orkan över Fiji under fredag kväll och lördag och skapade stor förödelse. Myndigheter och befolkning var givetvis beredda, men drar det inte en kategori-5 cyklon så blir konsekvenserna stora hur väl förberedd man än är.
I skrivande stund vet vi att minst 21 människor mist livet och att konsekvenserna på byggnader och infrastruktur är mycket omfattande. Majoriteten av offren befann sig längs Fiji’s västra kust och dödades till följd av att de träffats av lösa föremål som flög omkring i vinden respektive människor som dragits ut till havs efter översvämningar och stormfloder.
/Martin