Blötsnö, regn och blåst

Av Martin Hedberg

Blötsnö och regn drar nu med kraftiga vindar in över Västkusten. Nederbörden fortsätter vidare norrut. Områden med regn och blötsnö har under natten passerat Götaland och kommit upp till Svealand. Då de av nederbörd tunga molnen drar vidare norrut övergår regnandet i blötsnö och sedemera snöfall. Det senare då det når Jämtland, Härjedalen och Hälsingland.

Någon kanske tänker att det snöar i Norrland ”eftersom det är kallare där”, men det är idag främst på grund av att Jämtland, Härjedalen och Hälsingland ligger högre (mätt från havsytan). Luften är kallare på höjd. Nederbörden, även i Skåne idag, börjar som snöfall i molnen men övergår till regn då snöflingorma töar ju längre ner de kommer. I Norrlands inland hinner inte snön töa inna den når marken. Det gör den däremot i Norrlands kustlandskap som följdaktligen får regn idag. Här finns även en viss influens från det ännu lite ljumma vattnet i Bottenhavet.

/Martin

Nytt oväder i natt

Av Martin Hedberg

Nu under natten kommer nästa oväder in över Sverige. Denna gång är det sydvästra delen av landet som tar första smällen. Regn, blötsnö och snö i kombination med kraftiga vindar och redan kalla vägbanor borgar för problem med kommunikationer och kanske även elförsörjning.

/Martin

Ideala klimatet? Del 2

Av John Pohlman

Om man söker ett ställe med lagom varmt året runt, en hel del sol, inga förödande oväder och inte allför lång flygresa från Sverige är det svårt att överträffa Kanarieöarna. Därför är det naturligt att ögruppen mitt i Atlanten blivit ett av våra mest populära semestermål och till och med hemvist för många svenskar. Man har ett jämnt klimat med behaglig värme hela året. Det skiljer bara 6 grader i medeltemperatur mellan den varmaste månaden juli på 23 grader och den svalaste januari på 18. Samma intervall gäller för vattentemperaturen. Även under den varmaste perioden i juli och augusti ligger dagstemperaturen vid kusten på omkring 30 grader. Mycket sällan blir det över 35, som annars är vanligt på dessa sydliga breddgrader.

Det är havsinflytandet som dämpar hettan genom den ”kalla” Kanarieströmmen som flyter söderut längs den nordafrikanska kusten och för in svalkande luft med den nordostliga passadvinden. Fuktigheten är inte heller allt för besvärande utan ligger i allmänhet vid kusterna på 60-70 %. Nattemperaturen ligger omkring 20 grader. Från maj till en bit in i oktober är det övervägande soligt. Endast undantagsvis kan det bli enstaka dagar med moln och kanske någon skur, främst i inlandet. Däremot kan man råka ut för att det tillfälligt blåser upp till friska eller hårda ostvindar som också för med sig stoftrik ökenluft från Sahara. Denna typ av sandstorm kallas Calima och inträffar någon eller några gånger under året. Från slutet av oktober börjar vädret bli mer växlingsrikt och lite svalare.

Mer om detta i nästa blogg.

/John

Vad betyder de olika varningarna?

Av Martin Hedberg

Vad betyder varningarna? Så här i oväderstider så florerar många varningar. Hur var det nu, är en klass 1 varning värre eller mindre farlig än en klass 3? (3 är farligast). Och vilka definitioner gäller för de olika väderfenomen som kan kopplas till risker för liv, egendom och samhällsfunktioner?

Beskrivning av de olika nivåerna på varningar i korthet:
Klass 1
: Väderutveckling väntas som innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner. Väder, men inget ovanligt väderfenomen, som innebär fara, skador eller störningar för vissa aktiviteter.

Klass 2: Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Klass 3: Mycket extremt väder väntas som kan innebära stor fara för allmänheten och mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Detaljerad beskrivning av innebörden av de olika nivåerna:

Klass 1 (den lägsta nivån av varningar):

Typ och Konsekvens till LANDS:

  • Mycket hårda vindbyar: >21 m/s. Grenar och enstaka träd knäcks, problem för höga fordon.
  • Snöfall: I regel när det väntas minst 5 mm på 6 timmar omräknat till smält form. Tidigt eller sent på säsongen kan varning skickas vid mindre mängder. Risk för halka på vägar.
  • Isbeläggning: Väder som medför ishalka. Exempel regn som följs av snabbt fallande temperatur till 0˚C eller kallare på vägbanan.
  • Rikligt regn: > 35 mm på 12 timmar över större område. Risk för stora vattensamlingar, risk för översvämning i källare, dagvattenledningar. I övrigt se eventuella hydrologiska varningar.
  • Kraftig åska: Omfattande och frekvent åska som medför stora störningar i el och telefontrafiken. Kan lokalt även innebära mycket kraftiga vindbyar och skyfallsliknande regn.
  • Höga flöden: Kan medföra mindre översvämningsproblem. Uppkommer i snitt vart annat år.
  • Högt vattenstånd i sjöar: Kan medföra mindre översvämningsproblem. Uppkommer i snitt vart annat år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
  • Stor Gräsbrandsfara: Gäller under våren när risken är stor att bränder uppstår och lätt sprids i torrt fjolårsgräs.
  • Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus.
  • Skogsbrandsfara Stor/Mycket Stor: Innebär stor/mycket stor antändningsrisk och att eld sprids lätt/mycket lätt i skogsmark. Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus, ofta gäller eldningsförbud.

Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:

  • Frisk vind med stark kyleffekt: Vid vind 10 m/s eller mer som ger en kyleffket på -28 grader eller lägre. Stor risk för förfrysning.
  • Hård vind: Medelvind >14 m/s. Medför vid lös snö dålig sikt med snödrev och problem att orientera sig. Varnas endast 1/10-30/4.
  • Mycket hård vind: Medelvind > 18 m/s. Svårt att förflytta sig och medför vid lös snö högt snödrev och stora problem att orientera sig. Varnas endast 1/10-30/4.

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

  • Kulingvarning: Medelvind > 14 m/s. Farligt för fritidsbåtar, mindre båtar.
  • Nedisning: Lätt, måttlig eller svår Isbildning på fartyg med risk för haveri för främst mindre fartyg. Fartygets stabilitet påverkas starkt av den ackumulerade isens tyngd.
  • Högt vattenstånd: Bottenviken: ≥ 80 cm över medelvatten. Ostkusten utom Bottenviken: ≥ 65 cm. Väst och Sydkusten: ≥ 80 cm. Risk att småbåtsbryggor och vissa kajer översvämmas.
  • Lågt vattenstånd: Öresund, Bälten, Sydvästra och Södra Östersjön: Lägre än 60cm under medelvatten. Risk för grundstötning på utsatta platser.

Klass 2 (näst högsta nivå av varningar)

Typ och Konsekvens till LANDS:

  • Stormbyar: > 25 m/s. Skador på byggnader med risk för kringflygande föremål. Större skador på skog med risk för störningar i trafik samt el och teleförsörjning.
  • Mycket stora regnmängder: > 70 mm på 24 timmar över större områden. Mycket stor risk för översvämningar i dagvattensystem och mindre vattendrag. Risk för stora vattensamlingar speciellt i källare och sänkor som kan innebära oframkomliga vägar mm. I övrigt se eventuella hydrologiska varningar.
  • Stora snömängder/ drivbildning: Vid snömängder motsvarande ca 20 mm eller mer i smält form på 12 timmar, vid frisk vind ca 12 mm eller mer på 12 timmar. Medför stora trafikproblem, kan speciellt vid temperaturer nära 0 även ge störningar i el och teleförsörjningen.
  • Mycket kraftig åska: Mycket omfattande och frekvent åska som medför mycket stora störningar i el och telefontrafiken. Kan även innebära mycket kraftiga vindbyar och skyfallsliknande regn.
  • Mycket höga flöden: Översvämningsproblem på utsatta ställen. Uppkommer i snitt en gång var tionde år.
  • Mycket högt vattenstånd i sjöar: Översvämningsproblem på utsatta ställen. Uppkommer i snitt en gång var tionde år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
  • Isbeläggning: Underkylt regn > 3mm på 6 timmar. Ger svår halka som dessutom är svår att åtgärda.
  • Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:
    Storm/Orkan: Medelvind >25 m/s. Omöjligt att förflytta sig gående. Vid lös snö obefintlig sikt.

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

  • Högt vattenstånd: Bottenviken: ≥ 120cm över medelvatten. Ostkusten utom Bottenviken ≥ 100 cm
  • Väst och sydkusten: ≥ 120 cm. Risk att kustvägar och hamnar översvämmas.
  • Lågt vattenstånd: Hela svenska kusten: Lägre än 100 cm under medelvatten. Problem att angöra vissa hamnar. Risk för grundstötning.
  • Stormvarning: Medelvind: > 25 m/s. Problem för all sjöfart.

Klass 3 (mest extremt väder, högsta nivå av varningar)

Typ och Konsekvens till LANDS:

  • Stormbyar eller orkanbyar: >30 m/s. Farligt att vistas ute. Omfattande skador på skog och byggnader med mycket stora störningar i trafik och elförsörjning.
  • Extremt höga flöden: Medför allvarliga översvämningsproblem. Uppkommer i snitt en gång var femtionde år.
  • Extremt högt vattenstånd i sjöar: Medför allvarliga översvämningsproblem. Uppkommer i snitt en gång var femtionde år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
  • Mycket stora snömängder/drivbildning: Vid snömängder motsvarande ca 35 mm eller mer i smält form på 12 timmar, vid frisk vind ca 25 mm eller mer på 12 timmar. Medför mycket stora störningar i trafiken, vägar kan bli helt oframkomliga. Risk för stora störningar i el- och teleförsörjningen.

Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:

ingen definition (Martins kommentar: det är inte så att det inte förekommer hårt väder i fjällen. Bara för att man inte kan se eller förflytta sig gående så betyder inte det att man inte kan befinna sig, eller överleva, i fjällen när det är väder utöver klass2.)

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

  • Svår storm eller orkan: Medelvind >30 m/s: Även större fartyg bör överväga att stanna i hamn.

(Från smhi.se 2010-11-08)

Varningar är ett sätt att beskriva förväntat extremväder. Hur farligt och stora skador det sedan blir är beroende av många faktorer, tex systemets sårbarhet, dess resliliens samt om vädret utvecklade sig som väderprognosen förutspådde. Man kan minska sin sårbarhet och öka resiliensen genom övning, förberedelser och aktsamhet. Varningarna är till för att minska skador och konsekvenser av skador.

/Martin

Kratta löv. I morgon.

Av Martin Hedberg

Idag blåser de ned.

Må det sista lövet falla

Må det sista lövet falla

Om det inte ligger en decimeter snö på dem så kan det vara läge att kratta dem. I morgon. Det kommer att gå bra på många platser där temperaturen håller sig över noll grader och nederbörden i dag kommer som regn.

På de platser i Götaland, Svealand och längs med Norrlandskusten där det kommer snö idag och i morgon så får man vara snabb om man vill bygga snögubbar: senare i veckan blir det mildare.

Läge att byta snöskyffel mot kratta igen.

Detta lågtryck är årets avlövare.

/Martin

Varningar främst i Götaland och Svealand

Av Martin Hedberg

I samband med att lågtrycket fördjupas och rör sig norrut längs med Östersjön så berörs allt fler av ovädret. SMHI har utfärdat varningar för många platser främst i Götaland och Svealand. Varningar är både klass 1 (den lägsta) och klass 2.

En klass 2-varning innebär väder som kan utgöra fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Klicka på ”Varningar” i kolumnen till vänster från prognossidan här på Klart.

Vid kusten faller nederbörden som regn, längre in i landet som snöblandat eller som snö. Mängden snö handlar om 10-20 cm, dvs inte helt obetydligt. I samband med kraftig vind så väntas dessutom drivbildning.

Om du måste ut i dag så ta det lite varligt. Och även om du själv har total koll, så ha lite marginaler för andras misstag 😉

/Martin

Nederbörden redan här

Av Martin Hedberg

Snöblandat regn kom vid femtiden in över sydöstra Skåne. Under kvällen så har det avancerat vidare norrut och västerut.

I natt kommer stora delar av Götaland och södra Svealand att beröras av snöfall, lokalt med inslag av regn. Räkna med stora problem i trafiken, både för bilar och allmäna trafikmedel som tåg, buss. färje- och flygtrafik.

På tisdag förmiddag berörs hela södra Sverige upp till södra Dalarna av ovädret. Det handlar både om kraftiga vindar och nederbörd, företrädesvis i form av snö. Efterhand lättar det något i sydligaste Götaland med början i Skåne och Halland.

Under senare delen av tisdagen fortsätter nederbörden att sprida sig norrut till södra Norrlandskusten. Under onsdagen berörs även norra Norrlandskusten, samtidigt som det lättat ytterligare i Götaland och Svealand.

Man måste väl förutsätta att alla som tänker ge sig ut i trafiken har både vinterdäck och en körstil anpassad till före och medtrafikanter.

/Martin

Fint idag, men inte i morgon

Av Martin Hedberg

Idag är det vackert vinterväder på de flesta platser i landet. Men under natten till tisdagen så fördjupar ett lågtryck på Östersjön och under tisdagen så blir det blåsigt och snöfall på många platser i framför allt Götaland och Svealand, men även längs södra Norrlandskusten.

Under onsdagsdygnet fortsätter nederbörden norrut och kommer då att beröra övriga Norrlandskusten (och en bit in i landet). Det blir dock inte riktigt lika mycket snö och blåst här eftersom lågtrycket då är under utfyllnad.

/Martin

Ideala klimatet

Av John Pohlman

För en del år sedan hade jag en frågespalt i en av våra större dagstidningar. Jag fick en fråga var man närmast från Sverige hade det mest behagliga och jämna klimatet året runt. Det skulle naturligtvis inte vara kallt, inte för varmt, gärna mycket sol och definitivt inga ”hemska” oväder. Möjligen tänkte sig frågeställaren att bosätta sig där.

Jag svarade då ett ställe som nordborna nu idag haft som semesterparadis i över 40 år, nämligen Kanarieöarna. Det var på 1960-talet efter några bedrövliga somrar som svenskarna började längta efter sol och värme. En av mina dåvarande lärare vid meteorologiska institutionen i Uppsala, docent Arturi Similä, fick i uppdrag av ett resebyråföretag att undersöka en lämplig plats för semesterresor med ovanstående krav.

Efter klimatstudier och även besök på ort och ställe rekommenderade han just denna atlantiska ögrupp och särskilt de södra kusterna på de största öarna. Några år senare 1967 gick den första charterresan med propellerdrivet flygplan till Gran Canaria.

Anledningen till den här tillbakablicken är att jag sitter och skriver den här bloggen i Arguineguin under en ljusblå himmel med några lätta stackmoln och ett oändligt lätt krusat hav framför mig. Från havet kommer en lagom svalkande bris och temperaturen nu mitt på dagen ligger på dryga 25 grader. Det var väl ungefär så här frågeställaren hade tänkt sig men om han/hon flyttat hit vet jag inte. Däremot träffade jag just ett par som var med på den första resan och nu delvis bosatt sig här.

/John

Klimatet förändras ständigt

Klimatförändringar är ingen ny företeelse. Klimatet har alltid förändrats, det är aldrig konstant.

Genom årmiljonerna har vår planet genomgått såväl stora som små förändringar. Det som sker nu är inget ovanligt. Det som dock gör det lite besvärande är att vi står inför förändringar som är såväl stora som snabba. Det är bieffekter av vårt sätt att leva som skapar dem. Utsikterna att vi skall sluta påverka klimatet på ett ofördelaktigt sätt ser inte ljusa ut.