Author - Martin Hedberg

Abstract för Kevin Andersons föreläsning

Jag är på väg till en föreläsning på Uppsala Universitet med Kevin Anderson. Han kommer att tala om klimat ur ett insiktsfullt perspektiv.

Intresset här i föreläsningssalen är stort och förväntansfullt.

Sammanfattningen lyder:

The Paris Agreement was heralded by many as a triumph of international diplomacy, delivering an unprecedented covenant amongst world leaders to take action to hold “the increase in …temperature to well below 2°C … and to pursue efforts to limit the temperature increase to 1.5°C. But whilst the euphoric elite of climate change whooped with joy and clinked champagne glasses with high-carbon celebrities, movie stars and politicians – there was increasing unease amongst climate change’s foot soldiers and scientists that beyond the important headlines the Agreement had sown the seeds of its own demise.
With a focus on energy, this presentation will outline the successes and failures of the Paris process –offering not only an alternative take on the Agreement, but also sketching out a suite of opportunities that could yet deliver a sustainable and prosperous future. It will conclude by arguing that the real challenge now facing contemporary society, is to acknowledge that our abject failure to mitigate emissions has transformed climate change into an issue of profound and rapid ‘system change’. Only when we are sufficiently humble to concede this, will we be equipped to begin shaping our post-carbon paradigm.

Det här är synnerligen väsentliga insikter sompolitiker, företagsledare, strateger och andra beslutsfattare och rådgivare behöver ta till sig.

/Martin

Hur blir helgvädret? Ställ frågor, få svar live

Idag kl 13 kommer jag att göra en livesändning över Facebook kring helgvädret. Du kan redan nu posta dina specifika frågor, antingen här på bloggen martinhedberg.se eller på bloggens Facebooksida.

Kommer sommarvärmen att stå sig? Hur länge skall det regna? Skall ni äta ute, funderar du på hur mycket kläder man skall packa med barnen som skall på camping eller undrar hur mycket vind man kan vänta sig i skärgården?

En poäng med livesändningar är att man även kan kommunicera direkt, samtidigt som sändningen pågår. Jag skall försöka hinna med att svara på några såna frågor också, men jag tar helt ett knippe frågor i förväg. Dels så kan jag behöva kolla upp specifika saker, dels skall jag hinna med att läsa frågorna samtidigt som jag sänder.

För att få en notifiering om när sändningen går igång så bör du följa/gilla bloggens Facebooksida.

/Martin

PS. Min personliga fb-sida och bloggens fb-sida är inte samma sak. Du får gärna följa bägge, men det är över den senare (länken ovan) som jag gör livesändningar. DS.

Nordic Meteorological Meeting 2016

Idag börjar Nordiska Meteorologimötet, en tredagars konferens i Stockholm för alla insnöade på tema väder och klimat. Det är lite av en höjdpunkt för oss väder- och klimatnördar.

Jag är på plats och kommer förhoppningsvis även att kunna ge en direktrapport över Facebook Live. Om du har några specifika frågeställningar så går det bra att ställa dem antingen i kommentarsfältet här på bloggen eller på facebooksidan facebook.com/martinhedberg.se. Följ mig där och häng med på alla uppdateringar och sändningar om väder, klimat och personer i hetluften.

Bilden ovan är den tekniska utrustningen jag har med mig för att dokumentera och kunna sända live.

Lite av det som står på agendan på mötet kommande tre dagar (detaljerat program finns här):

Forecasting
– Development of Numerical Weather Prediction models and Nordic
Operational cooperation
– Verification methods and comparison of results
– Probability Forecasts incl. Ensemble Forecasts
– New Methods in Aviation Forecasting
– Communication of Forecasts and Meteorological Information
Meteorological and Climate Services
Meteorological and Climate Information for  different Sectors
– Development of Climate Services for Adaptation
– Climate Services for Planning, Steering and Resource Management
New Observation Sources and Systems
– Ground based Remote Sensing Systems and New Data Sources
– Development of Satellite based Remote Sensing Systems
Arctic Climate Change Research
– Observations of Arctic Climate Change
– Modeling of Arctic Climate Change
-Open data access in the EU and the Nordic Countries
  A panel discussion with introductory presentations: government institutions and users.

/Martin

Earth Overshoot på en vecka

Det var idag. I skrivande stund återstår knappt en halvtimme av sista dagen man kan konsumera utan att äta av kapitalet. Eftersom vi har fläskat på så mycket fram till nu så är det, borde det vara, jordgolv och barkbröd från och med i morgon.

Men så lär det inte bli. Vi kör på i samma takt. Kommande generationer kan ändå inte straffa gångna dagars festande. Eller? De kanske kommer på något, man vet aldrig vilka framsteg som görs när nöden är som störst. Att ge igen på tidigare generationer kanske kan komma att vara en prioriterad verksamhet om ett par år när  det är uppenbart för de stora massorna vad vi försummar just nu. Framtiden.

Det här med Earth Overshoot Day… Jag fattar poängen, men skulle kunna tänka mig att modifiera begreppet lite. Varför inte ha en ”Earth Overshoot Hours” varje vecka? Att Jordens årliga produktionskapacitet blev förbrukad den 8 augusti (och att vi återstoden av året äter av kapitalet) kan ju även översättas en veckobetraktelse.

8 augusti relativt på årsbasis motsvarar 4 dygn och 6 timmar på veckobasis. Dvs att bara de som är tidigt uppe på fredag får käka frukost. Efter kl 06 på fredag morgon så tär vi på Jordens kapital fram till och med söndag. Vill man ha fredagsmys, lördagspilsner och söndagsstek så får man med andra ord äta, resa och konsumera lite mindre under måndag till torsdag!

Men det ligger inte riktigt för oss att ta till oss varken metaforer eller att göra insikter av vetenskapliga slutsatser. Nä, vi eldar på som vanligt. Det har ju gått bra hittills (?) och vanans makt är stor.

Men nu börjar något att hända. Folk börjar komma till insikt. Inte så mycket om att utsikterna inte är så goda, nej det är snarare insikten om att överkonsumtion, skogsskövling, rovfiske, smog, föroreningar och fossilt kol kanske inte var så roligt? Nej, en rimlig och rättvis fördelning av resurser, hållbara affärsmodeller, ekosystemtjänster, en större portion samvete och känslan av meningsfullhet.

Generationen som är födda på 90-talet och senare börjar nu märkas allt mer i samhället, politik och näringsliv. De som har fått miljö- och klimatvetenskap (och en del miljögifter) med modersmjölken. Kan det vara något att glädjas över? Inte miljögifterna, men insikterna och drivkraften om att vilja förändra samhället till något bättre istället för att fortsätta erodera framtidsutsikterna.

Nu gäller det bara att hålla igen lite under början av veckan så kanske man kan se fram emot helgen på riktigt.

/Martin

Att tänka innan man tuggar

Videon Unbroken ground nedan visar på en rad goda exempel på hur man kan skapa mat på ett betydligt mer hållbart sätt än vad som till stor del sker idag. Det handlar såväl om produktion av spannmål som kött och fisk. Den är producerad tillsammans med företaget Patagonia och dess grundare Yvon Chouinard.

Vid första anblicken kan det förefalla svårt att skala upp produktionen för att mätta alla munnar, men å andra sidan så är det just såna tankar som stoppar kreativitet och framgång. Man måste försöka och en av de grundläggande insikterna är att man inte i första hand gör detta för att stilla sitt samvete. Nej, det handlar om att vi skall kunna äta mat även i framtiden.

Ekosystemtjänster betraktas av många som ”gröna idéer för engagerade”, men de är så mycket större än så, de är livsnödvändiga. Utan livskraftiga ekosystem, ingen hälsosam mat.

Nåväl, se videon och upplev kraften och potentialen i nytänkande och insikter.


/Martin

Nattlysande moln

I går kväll/natt (22 juli) så kunde man se nattlysande moln över Stockholm. De flesta reagerade säkert inte mer än att det var en vacker solnedgång och himmel, men de nattlysande molnen är ännu mer fascinerande än så.

När de finns så finns de under hela dygnet, men de syns bara i skymning och gryning. -På dagen är den blå himlen i sig så ljus att molnen inte framträder och på natten går till slut solen under horisonten även för de nattlysande molnen.

På fackspråk kallas de för ”noctilucent clouds” som direkt översätts till nattlysande moln. Det är givetvis inte så att molnen lyser av sig själv, men de lyser upp av solen när den står under horisonten.

Anledningen till detta är att de ligger så mycket högre, på 70-100 km höjd, än vanliga moln som vanligen håller till från marken upp till under 10-15 km. Solen kan därför lysa på dem efter att det blivit mörkt i övrigt. Vanligen syns de bäst när solen står mellan 5 och 15 grader under horisonten.

Nattlysande moln över Stockholm strax före midnatt den 22 juli, 2016.

Nattlysande moln över Stockholm strax före midnatt den 22 juli, 2016.

Man delar in luftlagret, från marken till rymden, i olika sfärer som beskriver deras olika egenskaper och förutsättningar. Vanliga moln, som utgör 99,99..% av alla moln, bildas i troposfären, luftlagret närmast marken. Det är här som allt väder händer. Men nattlysande moln bildas i ”mesopausen” nivån mellan mesosfären och termosfären.

Molnen bildas vanligen under sena våren och sommaren när luften närmast marken värms. Luftlagren högre upp kyls av och den ringa luftfuktighet som trots allt finns där kan kondensera till iskristaller. Det är inte helt självklart att beskriva temperaturen när lufttrycket är så lågt som där de nattlysande molnen finns, men det är kallt. Omkring -100°C.

De här luftlagren är i princip avskilt från väder, moln och alla annan cirkulation av vattenånga som till absolut övervägande del sker i troposfären. Nattlysande moln är de högsta molnslaget vi har.

De nattlysande molnen är mycket tunna, i princip genomskinliga och reflekterar bara en bråkdel av det infallande solljuset. Hur kraftigt de lyser/syns (brightness) definierar man på en 5-gradig skala där 1 är det svagaste och 5 det kraftigaste. 1:or är så svaga att man i princip måste veta att de finns där för att se dem. 5:or är så kraftiga att man lätt misstolkar dem för att vara vanliga moln. Molnen i går kväll/natt hade brightness 3.

De klassificeras även i olika typer beroende på form och struktur på molnen, men det blir lite för mycket att gå igenom i denna artikel. 🙂

Sannolikt har vi nattlysande moln i natt igen.

/Martin

PS. En annat bekant nivå är stratosfären där vi bland annat har ozonskiktet. Men ozonskiktet ligger på ca 35 km höjd, dvs bara halvvägs upp till de nattlysande molnen.

Ovanför de nattlysande molnen har vi i och för sig fenomenet norrsken (sydsken och eller sammanfattande namn polarsken) som inträffar på höjder mellan 90 och 200 km. Men det är inte moln utan elektriskt laddade partiklar från solen som fångas in av jordens magnetfält och kolliderar med tex syre och kväve varvid elektroner exciteras. När de faller tillbaka till sina normala energinivåer sänds ljus ut. Norrsken lyser med andra ord på riktigt eftersom det är ljus och inte moln som reflekterar ljus. DS.

Intervjuad av Biståndsdebatten i Almedalen

Almedalen pågår för fullt och det är ett enormt mingel med både högt och lågt. I nedanstående inslag blir jag intervjuad av organisationen Biståndsdebatten. Frågorna rör klimat, havsnivå, anpassning, Parisavtalet och angränsande områden.

Denna och andra intervjuer som organisationen Biståndsdebatten genomfört finns också på deras hemsida.

/Martin

Inte så konstigt med luftutbyte över ekvatorn

Ni som följt med i klimatdiskussionerna de senaste dagarna har troligen sett rubrikerna av att något unikt skett, att jetvinden har korsat ekvatorn. Denna händelse har dock fått löjeväckande proportioner!

Hur började diskussionen? Jo genom Robert Scribbler skrev en blog, som är hyfsat sansad och bland annat berör flödet av energi mellan hemisfärerna, förändringar i vågmönster, Gravitationsvågor, Rossbyvågor, Jetvindar, Quasi-biennial oscillation mm. I en bildtext spekulerar han att:

”…It’s the very picture of weather weirding due to climate change. Something that would not tend to happen under normal Holocene climate conditions. Something, that if it continues on a significant scale, may threaten seasonal integrity.”

Det framgår att Scribbler menar att det ena och andra skulle kunna inträffa i ett allt mer föränderligt klimat (även om han tar ut svängarna lite för mycket i påståendet att jetvinden nu flödar ”från pol till pol”).

Därefter gör Paul Beckwith en video som han lade upp sin sajt. Denna har blivit viral. Paul Beckwith tar ekvatorpassagen som beviset för att vi är i en ny klimatregim. Där konstaterar han bland annat att:

”The jet stream in the Northern Hemisphere has crossed the equator and joined up with the jet stream in the Southern Hemisphere. This is new behaviour, and indicates that climate system mayhem is ongoing.”

samt

”Welcome to climate chaos. We must declare a global climate emergency.”

Varför är det tokiga slutsatser? Jo därför att:

a) De båda hemisfärerna, avgränsade av ekvatorn, håller någorlunda tätt sig emellan men det är inget konstigt med att det sker ett luftombyte mellan södra och norra halvklotet. Den ”unika” (unprecedented) händelsen är inte så unik.

b) ”Händelsen”, att vindar med en viss hastighet blåser från ena sidan till ekvatorn till den andra, är en enskild väderhändelse, inte nödvändigtvis något kontinuerligt stadigvarande eller mer frekvent återkommande, dvs en klimathändelse.

c) ”Konsekvenserna”, att årstiderna skulle suddas ut till följd av denna väderhändelse är minst sagt spekulativa.

d) Observationen och slutsatserna som man gör är inte granskade eller publicerade i någon vetenskaplig tidskrift, peer-reviewed.

Det är sorgligt eftersom mycket av det andra som Paul beskriver är korrekt, att vi har en akut situation, att klimatet förändras snabbare än någonsin, att vi närmar oss tipping points i klimatsystemet, att klimatsystemet blir alltmer oförutsägbart, att havsströmmarna förändras, att Arktis värms upp snabbare pga förändrat albedo…

Men att använda en inte unik väderhändelse som en form av bevis för att vi nu har klimatkaos, det är osakligt och slår tillbaka på hans eget och många seriösa forskares arbete. (Ja, jag gör en distinktion mellan dem, just av den här anledningen).

Jag säger inte att vi inte har en akut situation. Vi förändrar klimatet på ett sätt som har fått och kommer att få mycket allvarliga konsekvenser. Och det finns mängder av underlag och bevis både för detta och för konsekvenserna på våra samhällen. Men vi skall inte göra hönor av fjädrar.

Skippa spekulationerna och ta fasta på det substantiella som faktiskt finns att tillgå om hur klimatet förändras. Det är skrämmande nog.

/Martin

Det kan bli regn idag

När stackmolnen, Cumulus, börjar torna upp sig redan kl 7 på morgon, då kan man misstänka att det kommer att bli regnskurar. De bildas av stigande luft, konvektion, som skapas av solinstrålning och labilt skiftade luft.

Det som talar mot regn är dels om det är något storskaligt fenomen på gång, tex luftmasseombyte, eller om molnen breder ut sig så mycket att de släcker ut solinstrålningen och därmed det som driver konventionen.

Men det går fort just nu och man kan se från en minut till  en annan hur molnen blir allt mörkare.

/Martin

Så gör du din egen prognos

De prognoserna som du hittar i din mobiltelefon eller på datorn är skapade genom avancerade datorsimuleringar där man samlat in tusentals väderobservationer, satellitbilder och statistik samt löst avancerade differentialekvationer för att beräkna hur vädret skall utveckla sig kommande dagar.

Men du kan göra egna prognoser genom att blicka upp mot himlen och använda lite tumregler. Här kommer tre tips:

Med en barometer: Läs av lufttrycket och framför allt hur det förändras. Normalt lufttryck vid havsnivå är 1013 hPa (eller millibar). Om det är över 1020 så talar man om högtryck, under 1005 så är vädret lågtrycksbetonat. När det gäller prognosen så gäller det främst att kolla av hur fort lufttrycket förändras. Om det tex faller med 3 hPa per timme så är det troligen inte bara lågtryck på väg utan även en front med regn.
Tips: Eftersom luften blir tunnare ju högre upp man kommer så är ”normalt lufttryck” lägre på alla andra platser än just havsnivå. Men detta justerar man in på barometern och om man därefter inte flyttar på den så fungerar tumregeln. (Lufttryck sjunker med ca 1 hPa för var 8:e meter man rör sig uppåt i luften.)

Kolla molnen: De vanligaste molnen sommartid är stackmoln, eller ”cumulus” som de också heter. De påminner om blomkål och kallas ibland också för ”blomkålsmoln”. De bildas av att stigande luft som kondenserar på en viss nivå och sedan bullar upp sig ovanför denna. De är perfekta moln att flyga skärm eller segelflyg i och de hänger också samman med sjöbrisen som många seglare drivs av och trivs med.

Om molnen börjar bildas redan tidigt på morgonen och har bullat upp sig så att de är högre än de är breda innan lunch, då är det stor sannolikhet att det bildas regnskurar, kanske även med åska och hagel, av dem under eftermiddagen. Regnet faller så gott som alltid inne över land medan det ofta är fint väder till havs och i skärgården. Vinden (sjöbrisen) i kustbandet kommer troligen att öka och den kommer att vrida medsols under dagen.

Men hur mörkt och regnigt det än är under eftermiddagen så mattas skurarna och vindarna oftast av till kvällen och lite senare kan det vara fint väder.

Ibland kommer även sommartid det fronter med regn. Kallfronterna är korta och intensiva, ungefär som sammanbakade regnskurar och de dyker upp med kort varsel (kolla barometern!). När kallfronter passerar så blir vinden ofta kraftig och byig. Varmfronterna syns däremot ofta flera timmar i förväg med sina trådiga cirrusmoln som blir allt mer kompakta i horisonten. Varmfronterna ger fuktigt väder, regn eller duggregn och kan hålla på en hel dag.

Vinden: Eftersom det generellt sett är kallare norrut och varmare i söder så skall man inte vara förvånad om temperaturen sjunker med nordliga vindar. Men om luften har färdats över land eller öppet vatten och vad vattnet hade för temperatur spelar också stor roll, både för temperatur och hur mycket fukt den innehåller.

Vindarna har ofta en dygnsrytm som gör att det är blåsigare på dagarna än på kvällar, nätter och morgontimmar. Om man står med ryggen mot vinden så har man lågtrycket, som ger upphov till vinden, på vänster sida och högtrycket på höger.

Vi har förhärskande västliga vindar och den vanligaste situationen är att även lågtrycken kommer in från väster över Skandinavien. Om lågtrycket är norr om dig så kommer vinden att svänga medurs när lågtrycket passerar, om det är söder om dig så vrider vinden moturs.

I samband med att varm- och kallfronter passerar så blir det ofta ett markerat vindskifte. Det blir då både blåsigt, vinden vrider och det regnar. Det är mycket att vara uppmärksam på vid just frontpassagen.

Hoppas att det här kan vara till hjälp för att hantera sommarens och höstens väderskiftningar.

/Martin