Så gör du din egen prognos

De prognoserna som du hittar i din mobiltelefon eller på datorn är skapade genom avancerade datorsimuleringar där man samlat in tusentals väderobservationer, satellitbilder och statistik samt löst avancerade differentialekvationer för att beräkna hur vädret skall utveckla sig kommande dagar.

Men du kan göra egna prognoser genom att blicka upp mot himlen och använda lite tumregler. Här kommer tre tips:

Med en barometer: Läs av lufttrycket och framför allt hur det förändras. Normalt lufttryck vid havsnivå är 1013 hPa (eller millibar). Om det är över 1020 så talar man om högtryck, under 1005 så är vädret lågtrycksbetonat. När det gäller prognosen så gäller det främst att kolla av hur fort lufttrycket förändras. Om det tex faller med 3 hPa per timme så är det troligen inte bara lågtryck på väg utan även en front med regn.
Tips: Eftersom luften blir tunnare ju högre upp man kommer så är ”normalt lufttryck” lägre på alla andra platser än just havsnivå. Men detta justerar man in på barometern och om man därefter inte flyttar på den så fungerar tumregeln. (Lufttryck sjunker med ca 1 hPa för var 8:e meter man rör sig uppåt i luften.)

Kolla molnen: De vanligaste molnen sommartid är stackmoln, eller ”cumulus” som de också heter. De påminner om blomkål och kallas ibland också för ”blomkålsmoln”. De bildas av att stigande luft som kondenserar på en viss nivå och sedan bullar upp sig ovanför denna. De är perfekta moln att flyga skärm eller segelflyg i och de hänger också samman med sjöbrisen som många seglare drivs av och trivs med.

Om molnen börjar bildas redan tidigt på morgonen och har bullat upp sig så att de är högre än de är breda innan lunch, då är det stor sannolikhet att det bildas regnskurar, kanske även med åska och hagel, av dem under eftermiddagen. Regnet faller så gott som alltid inne över land medan det ofta är fint väder till havs och i skärgården. Vinden (sjöbrisen) i kustbandet kommer troligen att öka och den kommer att vrida medsols under dagen.

Men hur mörkt och regnigt det än är under eftermiddagen så mattas skurarna och vindarna oftast av till kvällen och lite senare kan det vara fint väder.

Ibland kommer även sommartid det fronter med regn. Kallfronterna är korta och intensiva, ungefär som sammanbakade regnskurar och de dyker upp med kort varsel (kolla barometern!). När kallfronter passerar så blir vinden ofta kraftig och byig. Varmfronterna syns däremot ofta flera timmar i förväg med sina trådiga cirrusmoln som blir allt mer kompakta i horisonten. Varmfronterna ger fuktigt väder, regn eller duggregn och kan hålla på en hel dag.

Vinden: Eftersom det generellt sett är kallare norrut och varmare i söder så skall man inte vara förvånad om temperaturen sjunker med nordliga vindar. Men om luften har färdats över land eller öppet vatten och vad vattnet hade för temperatur spelar också stor roll, både för temperatur och hur mycket fukt den innehåller.

Vindarna har ofta en dygnsrytm som gör att det är blåsigare på dagarna än på kvällar, nätter och morgontimmar. Om man står med ryggen mot vinden så har man lågtrycket, som ger upphov till vinden, på vänster sida och högtrycket på höger.

Vi har förhärskande västliga vindar och den vanligaste situationen är att även lågtrycken kommer in från väster över Skandinavien. Om lågtrycket är norr om dig så kommer vinden att svänga medurs när lågtrycket passerar, om det är söder om dig så vrider vinden moturs.

I samband med att varm- och kallfronter passerar så blir det ofta ett markerat vindskifte. Det blir då både blåsigt, vinden vrider och det regnar. Det är mycket att vara uppmärksam på vid just frontpassagen.

Hoppas att det här kan vara till hjälp för att hantera sommarens och höstens väderskiftningar.

/Martin

About author View all posts Author website

Martin Hedberg