Author - Martin Hedberg

Nytt väderuttryck?

Hörde häromdagen på stan ett för mig nytt uttryck för att beskriva vädret.

Det var en man som gick och pratade i sin mobil och sade: Det är halvsoligt! Den dagen var hela himlen täckt av höga tunna moln. Solen lyste igenom molnen och kastade svaga skuggor. Det var alltså rätt soligt men det var inte klart.

Den meteorologiska termen för att beskriva den här typen brukar vara halvklart eller omkring halvklart. Men frågan är om inte halvsoligt är ett bättre och mera adekvat uttryck. Det är ju soligt men egentligen bara till hälften.

Omkring halvklart kan man då istället använda enbart när till exempel bara ungefär halva himlen är täckt av moln.

/John

Regn i öster och högtryck från väster

Idag lördag är det molnigt och regnar på många platser längs med Norrlandskusten, i östra Svealand och i östra Götaland.

Ett högtryck har etablerat sig över Sydnorge och växer så sakteliga in över Sverige. Det kommer först in över Norrland och arbetar sig under natten mot söndagen söderut över landet.

I takt med att molntäcket lättar i söder under söndagen, så blir det mer moln i norr.

Vi har helt enkelt ett ombytligt väder i helgen. Det är både moln och regn i högtrycket.
Våren är här, men utan att bjuda på entydigt vackert väder.

Det blir en del sol och värme, men också moln, regn (snö i Lapplandsfjällen) och frost.

Jag försöker hitta ord att beskriva vad det är som sker med vädret under helgen. Men det är knepigt att sammanfatta utan att gå in för mycket i detaljer.

Ha en trevlig helg och passa på att vara ute när det passar.

/Martin Hedberg

Högtryck till helgen

Högtryck till helgen. Och med det kommer vårtemperaturer till hela landet. Nåväl, dagtid i alla fall.

En del boende i längs Norrlandskusten, i östra Svealand och i östra Götaland kommer säkert att notera att det brukar vara soligare i högtryck och därmed kunde varit varmare. -Saken är den att det dröjer kvar en del moln här. Men till söndagen förväntas högtrycket ge klart eller nästan klart väder på de flesta platser.

Klart väder nattetid betyder stor utstrålning och möjligen att det därmed mildas dimma, främst tidigt på söndagen. Den skall dock lätta med solens hjälp -som nu står för en väsentlig instrålning dagtid.

Trevlig helg!

/Martin Hedberg

Kung Bore

Bore kommer från latinet och grekiskans boreus som är ”nordanvind”. I den grekiska mytologin hade varje väderstreck sin vindgud. Nordvindens gud var just Boreus.

Personifikationen gjordes sedan av Olof Rudbeck d ä (1630-1702), som i sitt stora historiska verk Atland eller Mannheim (Atlantica på latin) identifierade Boreus med guden Bure i den nordiska mytologin.

Boreal betyder nordlig och kung Bore har blivit personen som symboliserar vintern och nordvindarna.

Ett annat uttryck kopplat till den nordiska mytologin är fimbulvinter – i dagligt tal en kall och lång vinter. Dess ursprung är från den isländska Eddan och betyder ”jättevinter”. I diktverket är den en treårig sträng vinter som föregår världens undergång!

/John

Våren 5

Efter vårdagjämningen gjorde våren stora framsteg i söder och vid månadsskiftet hade den därmed hunnit ifatt den normala tidtabellen.

Nu drar den vidare upp över södra Norrland. I söder dyker allt fler vårtecken upp och häromdagen såg jag en flock sädesärlor på Österlen i Skåne.

I norr stretar kung Bore fortfarande emot och där dröjer det ytterligare en tid innan våren tar över.

Vem är förresten den bevingade kung Bore?

/John

Vad påverkar vårfloden?

Martin säger: En högtrycksrygg sträcker sig nu i nord-sydlig riktning genom Europa. Den gör att i stora delar av Sverige får klart väder i dag lördag.

Temperaturerna stiger och snötäcket krymper. I söder skjuter vårblommor ur marken och snart får man börja fundera på gräsbränder.

Men först var det det här med ”höga flöden i små och medelstora vattendrag”. Flera varningar är utfärdade i Götaland och Svealand.

Det tar lite tid för vattnet att rinna ut i haven och innan det skett är det en balansgång för ansvarig personal att, i den mån det går, påverka vattnets flöden. Det sker genom att reglera dammluckor i vattendragen. Man får släppa på med förnuft så att man varken skapar en översvämning nedströms, eller håller kvar vattnet för länge högre upp i vattendraget och får översvämning där.

Man måste ta hänsyn till hur mycket vatten som finns kvar i frusen form, om den kan smälta i närtiden samt när och var det kan komma nederbörd. Till detta måste man ha koll på hur mättade markerna är på vatten, dvs om regn och smältvatten kommer att sugas upp i marken eller rinna ner i vattendragen.

Samt hur många timmar och dagar det tar för vattnet att leta sig genom alla små och stora vattendrag ner till havet.

Har man tur så hinner en del vatten avdunsta med hjälp av sol och vind. Men samma sol smälter snön vilket ökar flödena.

Kalla nätter bromsar avsmältningen och kan därför delvis balansera avsmältningen dagtid.

I förekommande fall får man bygga fördämningar för att skydda egendom och infrastruktur.

Lägg till att resurserna är begränsade och att allt arbete, för att det skall vara någon riktig nytta, bör utföras innan översvämningen är ett faktum. Många sandsäckar har lagts ut i ”onödan”. Men många har också inte lagts ut för att ”det händer inte här”.

Man, både individer och samhälle, lär sig, kanske främst av misstagen man gör. Tänk om man kunde lära sig innan de inträffat?

Och tänk om man kunde uppmärksamma alla som har lärt sig, i synnerhet utan att göra misstag!

Men visst, det är lättare att se ett misstag som inträffat, än hundra som inte inträffat.

Med detta vill jag skicka ett Tack! till alla som är med och skapar ett bra samhälle.

/Martin Hedberg

Påskväder – de senaste åren

Av John Pohlman

Nu stundar påsken och många kanske har minnen från just vädret under gångna påskhelger.

Låt mig påminna om de föregående tre årens påskväder. De har varit mycket olika. Påsken är ju en rörlig helg. Tidsmässigt kan den inträffa under fem veckor från vårdagjämningen 20 eller 21 mars till senare delen av april.

Förra året gav en högtrycksrygg varmt och soligt väder i större delen av landet fram till och med påskdagen den 12 april. På annandagen drog en kallfront ner med lite regn i sydligaste Norrland, Dalarna och Värmland.

Året innan var det däremot helt andra förhållanden. Påsken inföll då precis efter vårdagjämningen och det var kallt i hela landet. I Norrland var det mest klart med soliga dagar men rejält kallt nattetid. Nikkaluokta i Lapplandsfjällen hade 41 minusgrader natten till påskdagen. I söder fick stora delar av Götaland snöoväder både på långfredagen och påskaftonen. På en del håll kom upp till 20-30 cm snö. Under annandagen den 24 mars kom ett nytt snöfallsområde söderifrån och spred sig upp över Götaland och Svealand.

År 2007 var det fjällen som drabbades av ett mycket häftigt snöoväder alldeles i påskens inledning. Storm och orkanvindar medförde att flera fjällvägar fick stängas. Ovädret höll i sig till och med skärtorsdagen den 5 april. I södra Sverige passerade ett nederbördsområde i slutet av helgen och på en del håll fick man ett snötäcke. Bland annat hade Norrköping 5 cm på annandagens morgon.

/John

När blir/blev det vår?

Martin säger:

Det har väl inte undgått någon i Götaland eller Svealand att våren tycks vara här. Är den då sen, tidig eller i fas med vad den brukar vara?

Med den kalla och snörika vintern i färskt minne så är det nog många som skulle svara att våren är sen. Är den det och i så fall hur mycket?

Svaret är omkring en vecka senare än normalt. Fast i Lund var den precis enligt tidtabellen den 25 februari.

Våren definieras, som vi talat om tidigare, genom att det skall vara en dygnsmedeltemperatur som under sju dagar varit över noll grader. (Om den är över tio grader så är det sommar). Det säger sig självt att man inte får driva definitionen hur långt som helst. Den upplevda gränsen mellan vinter och vår är inte huggen i sten. Snön kan smälta och knopparna slå ut även om det, enligt definitionen, fortfarande är vinter.

Våren kan inte heller, enligt definitionen, ske före 15 februari. Detta även om det före detta datum skulle vara en högre dygnsmedeltemperatur än noll sju dagar i sträck. (Det krävs en temperatur under noll grader, sju dagar i sträck, för att det skall bli vinter efter hösten. Detta gör att våren kan komma direkt på hösten, men först den 15 februari).

Man kan också fråga sig om det blir vår dag ett eller dag åtta? Det är en sak att det krävs sju dagar med minst noll grader för att man skall kunna säga att ”nu är det vår”, men vilken av dagarna blev det vår? Eftersom man inte alltid kan vara säker på att prognoserna blir exakt rätt på decimalen så är det bara är i efterhand man kan konstatera säkert när det blev vår. Lite krystat, men så blir det om man följer definitionen.

Man kan däremot konstatera att det är ”vårtemperaturer” även om alla sju dagarna inte passerat ännu.

Vi bor i ett land som sträcker sig över stort avstånd i nord-sydlig riktning och dessutom har såväl lågland, kust, skog och fjäll (mm). Det gör att man varken kan förvänta sig ett datum då årstiderna växlar, eller att våren skall vara lika sen/tidig i hela landet. Det kan mycket väl bli så att våren var sen i Halland, blir tidig i Bergslagen och normal i Lappland.

Jag vill i detta sammanhang be om ursäkt för alla programledare som i TV (såväl SVT som TV4) så gärna vill poängtera att ”äntligen har våren kommit”, bara för att snön smält bort utanför TV-husen i Stockholm. Det kan hända att en och annan meteorolog faller i samma fälla, men lyckligtvis är det sällan.

Hur som helst så är det vår i södra Götaland och vårtemperaturer i hela Götaland och stora delar av Svealand. Det är tänkbart att våren redan nått så långt norrut som till Dalarna. Men det vet vi (enligt definitionen) inte förrän om en vecka. Men känslan kan man ta ut i förskott 🙂

Och det töar. Främst i Götaland. SMHI varnar för höga flöden (klass 1, den lägsta nivån av varning) i små vattendrag i delar av Götaland och södra Svealand. Man varnar även för 1-2 dm nysnö i Norrlands inland och kustland. Detaljerna ser ni genom att klicka på ”Varningar” för Klart’s förstasida.

/Martin Hedberg

Snön försvinner inte, den omvandlas

Milt och regn. Det är receptet för att snön skall försvinna.

Men jag skall vara tydlig och poängtera att snön inte försvinner, den omvandlas till rinnande vatten. Det är det som händer i Götaland och delar av Svealand kommande dagar.

Och vatten påverkas som så mycket annat av gravitationen, det rinner neråt. Men innan det nått sin lägsta punkt, havet, så har det samlats och transporterats i bäckar, åar och sjöar.

Det kan för all del även rinna ner i marken.

Men om det skulle visa sig vara fullt i dessa reservoarer och transportkanaler, dvs marken är mättad eller frusen och vattendragen redan fulla, då rinner det över.

Och ”rinna över” innebär att ytor som tidigare inte var täckta av vatten blir det. Risken finns att detta även omfattar ytor som vi tagit i bruk till annat, tex för hus, vägar, järnvägar, el- och teleledningar, avlopp, grödor mm.

Ibland när media skall rapportera om översvämningar så tar man en sverigekarta och målar blått över hela landskap där det förekommer översvämningar. Det ger fel associationer: Hela södra Sverige kommer inte att ligga under vatten. Men det räcker med att vissa delar, tex ett hus eller en väg, ligger under vatten eller spolas bort av framrusande vatten, för att det skall innebära stora problem, kostnader och kanske konsekvenser på andra områden.

Om man vet att man kan beröras av konsekvenser av översvämningar, eller att man har möjlighet att förhindra eller mildra dessa konsekvenser, då har man de närmaste dagarna möjlighet att göra skillnad.

Nu lämnar vi en årstid bakom oss och det kommer att märkas. Översvämningar på en del platser, tussilago på andra. Samt överlag mindre snö.

/Martin Hedberg

Våren 4

Det har gått trögt med vårens framryckning i söder. Åtminstone om man avser den meteorologiska våren, det vill säga sju dagar i följd då dygnets medeltemperatur är över noll.

I slutet av februari inträffade detta programenligt i sydligaste Skåne men sedan har det gått i baklås. Lite avancemang har det trots allt blivit i södra och västra Götaland under mars men vintern håller envist emot och för närvarande är våren en aning försenad. Den borde vid det här laget kommit upp mot södra Svealand. Men under den närmaste tiden ser det lovande ut för en vårattack upp över Götaland och Svealand.

Föregående blogg om fenologi har gett en del kommentarer. Till Lasse kan jag säga att vägledningen för fåglarnas ankomst efter vintern är dels ljuset och dels de meteorologiska förhållandena bland annat dygnsmedeltemperaturen. För sädesärlan brukar ankomstdatum ligga under första veckan i april i Götaland, andra veckan i Svealand och tredje veckan i södra Norrland.

/John