Hej.
Från och med idag lägger vi ut prognoser på hur aska från Eyjafjallajökull driver med vinden (och oss;)
Titta under fliken ”Väderkartor”. Längst ner i listan finner du ”Vulkan-aska”. Prognoserna kommer från Meteorologisk Institutt i Norge.
Ni finner även visuell (vanlig kamera) och infraröd (värmekamera) film från vulkanen.
/Martin
Det finns tecken på att vi kommande dagar både får ta del av lokalt kraftigt regn och högre temperaturer.
Sent under onsdagen och under torsdagen rör sig ett regnområde norrut över landet. Öster om det finns varm luft, väster om nederbörden ligger kalluften.
Osäkerheten ligger i hur mycket moln det blir och var de förekommer. Det finns förutsättningar till riktig vårvärme, främst i öster. Det gäller såväl Götaland och Svealand som Norrland.
/Martin
Martin säger: Prognoser kan i vissa fall ha en ”hoppighet”. En äldre prognos kan i efterhand visa sig varit bättre än en senare(!) Det är givetvis svårt att avgöra vilken prognos man skall lita på -förrän efteråt. Men retrospektiva prognoser har man inte mycket nytta av.
På senare tid har meteorologens arbete handlat mycket om att ta fram rätt data ur olika vädermodeller och presentera det på ett relevant sätt för slutanvändaren.
För tio år sedan handlade det mer om att tolka vädermodellerna (modellerna presenterade siffervärden på fukt, temperaturgradient mm på olika höjder i atmosfären med väldigt låg upplösning, inte hur många mm regn det skulle komma på en viss ort vid ett visst klockslag).
För tjugo-trettio år sedan och tidigare så gjordes de flesta prognoserna genom att meteorologen själv hade en modell i huvudet och tillämpade den på en analys av vädret just nu över en yta som sträckte sig från mitten av Atlanten till Uralbergen. Analysen var en handritad karta, ofta estetiskt vacker (i alla fall för oss i branschen). Prognosen byggde på en fysikalisk förståelse för atmosfärens dynamik och erfarenhet hos den individ som gjorde prognosen.
Utvecklingen av nummeriska modeller och allt kraftfulla datorer har gjort att man kan göra tillfärlitliga prognoser som sträcker sig långt utöver vad individers tankekraft förmår. Dessutom kan man låta en dator ”räkna fram” fler veckor långa prognoser. Det har skapat en viss övertro på vad som går att förutsäga om vädret.
Vårt arbete förändras hela tiden. Min prognos är att vi framöver kommer att arbeta mer med att skapa atmosfärsmodeller utfrån behoven hos de som skall använda dem. Det kan göra att man alltså har olika modeller och prognoser på hur atmosfärens utveckling beroende på vem mottagaren är.
Låter det konstigt? Alla vill väl ha den bästa prognosen? Men frågan är vad som är ”bästa prognosen”? Vill man tex ha så litet fel som möjligt eller vill man vara säker på att inte missa ett extremväder?
Om man vill ha så lite fel som möjligt så skall man göra många prognoser (”Monte Carloteknik” eller ”ensembler”) och ta medelvärdet av dessa som som prognos. Summan av avvikelser från verkligehten blir då minst. I vissa fall tycker man det är viktigt.
Å andra sidan så kostar det datorkraft att göra många prognoser. Man får en bättre prognos genom att öka upplösningen i tid och rum, men det gör att man å andra sidan inte hinner göra mer än en modellberäkning (det som brukar kallas ”Operativa modellen”). Man får då mer detaljer och fångar vädret bättre. Men man kan i vissa fall missa väderutvecklingen och man får inte med sannolikheter för olika utvecklingar.
Om man istället vill fånga extremväder så kan man återigen göra många prognoser och välja de prognoser som visar just på extremvädret, tex en storm eller kraftig nederbörd. Stastistiskt sett kommer man att göra sämre prognoser, men när det väl blir extremt så fångar man det bättre.
Så från att meteorologarbetet haft en stor ödmjukhet inför vår förmåga att tolka dynamiken i vädret (som bland annat gjorde att man förr inte gjorde så långa prognoser), till en stor tillit till datormodeller så tror och hoppas jag att vi kommer att närma oss lite större ödmjukhet inför valet att precisera vad vi är säkra på och vad vi är osäkra på.
Till att börja med behöver man förstå att naturen inte är deterministisk. Det betyder att den i sig inte har en förutbestämd given utveckling. Naturen har inte ”bestämt sig” än för hur den skall se ut i morgon. Fysikens lagar lämnar utrymme för osäkerhet även i verkligheten (inte bara i modeller av verkligheten).
Nu betyder inte det här att det är en slump hur morgondagen ser ut. Dels finns det gränser för osäkerheten, dels gäller fysikens lagar (inklusive dess osäkerheter). Man får man rätt fler gånger om man gör en väl underbyggd prognos än om man siglar slant eller gissar. Insikten ligger i att förstå vad man kan vara säker på och vari osäkerheterna ligger.
Till att börja med så gäller det att inse att inte ens naturen ”vet” hur den skall utvecklas. Det beror på vad som händer -och det är inte bestämt än (!).
Med tiden får vi facit. Fram till dess gör vi prognoser och begrundar vad vi kan vara säkra respektive osäkra på.
/Martin Hedberg
Vädret de senaste dagarna har ju inte varit vad de flesta sjulle kalla ”njutbart”.
Även om det varierat mycket från en plats till en annan i Sverige så har landet som helhet täckts av lite kyligare luft, det har blåst och det har regnat. Men visst, solen har visat sig och det har varit fina frostbeklädda mornar, främst i Norrland.
I bloggen i förrgår frågade jag när värmen skulle komma. Prognoserna har inte varit helt entydliga, men det ser ut att bli något som kan upplevas som skifte i vädret omkring tisdag. Den tidpunkten för omslag fanns med redan i förrgår, men det var lite tidigt att gå ut med det som en nyhet -i gårdagens prognoser var tisdagen inte lika markant skiljelinje.
/Martin
Martin säger: I veckan som gått har jag deltagit i Försvarsmaktens och SMHI:s årligt återkommande Metodkonferens.
Jag antar att det förekommer inom alla skrån att man samlas lite nu och då och tillåter sig att snöa in på yrkestekniska detaljer. För vår del var det två dagar i en konferenslokal i Värtahamnen i Stockholm.
Vad sägs om drygt femtio meteorologer som diskuterar skillnader mellan olika pertubationer vid skapande av ensembleprognoser, hur man skriver telegram som definierar utbredningen av vulkanisk aska för flygtrafiken, prognoser på atmosfärisk transmission av strålning (såväl synligt ljus som angränsande våglängder), ljudutbredning i haven (för att spåra/skydda sig för ubåtar), spridningsmodeller av aerosoler i urban miljö eller droppstorlekars inverkan på isbildning på vindkraftverk. Med mera.
Riktigt intressant säger jag. Både att träffa kollegor samt att få hänge sig åt olika meteorologiska tillämpningar och detaljer.
Vad har man då allmänheten för nytta av att vi meteorologer träffas och utbyter erfarenheter? Förhoppningsvis en hel del. Men ärligt talar så tar det nog en bra stund innan tillämpningarna kommer ut till allmänheten. De mesta av det vi resonerar kring rör saker som ligger i bakgrunden och gör att bearbetningen av data blir lite bättre.
Man kanske mest skall se en sådan här tillställning som ett tillfälle för yrkeskåren att utbyta kunskap och erfarenheter internt samt att skapa engagemang för medarbetare.
Själv finner jag det värdefullt, men önskar mig till det en ännu större dialog med er användare av informationen. Med större kunskap om hur Ni är beroende av väderrelaterad information kan vi skapa information och system som är mer direkt kopplade till konsekvensen av vädret, inte bara vädret i sig.
Må gott,
/Martin Hedberg
Martin säger: Många frågar mig när värmen kommer.
”Det var hyfsat väder i april, och så kommer maj med kyla, regn och vindar.” Ja, vad skall man säga. Det var ju just så. Aprilvädret tog fart i maj.
Idag har det varit blåsigt i södra tredjedelen av Sverige, medan vindarna var svagare i mellersta och norra delen.
I morgon lördag blir det fortfarande blåsigt i Sydsverige, om än inte lika mycket som idag. Däremot blir det lite skillnad i och med att ett regnområde letar sig in över Götaland.
I norra Svealand och Norrland blir det istället högtrycksbetonat väder med svagare vindar och rätt klart, dvs goda chanser till sol.
Det är fortfarande förhållandevis sval luft över oss och det i kombination med klara nätter gör att det blir ett par minusgrader generellt i Norrland natten och morgononen till lördag respektive söndag.
Jag hoppas kunna komma tillbaka med lite trevliga skildringar av vädret under helgen. Och besked på när värmen kommer.
Mvh,
/Martin
Med sin börd, polsk grevinna som mamma och fransk kejsare som pappa, fick greve Alexandre Walewski en utbildning till officer som var comme il faut i de högre kretsarna på den tiden. Han deltog därmed också, liksom övriga familjen Bonaparte, i det gängse sociala aristokratiska livet i Paris.
Han träffade där, efter skilsmässan från sin första hustru, en mycket attraktiv kvinna av den förnäma familjen Ricci, Marianne. De gifte sig och inrättade sig i en storstilad bostad i Paris. (Huruvida modehuset Nina Ricci, som grundades i Paris 1932, har samband med samma släkt skall jag forska i).
Paret var mycket engagerade i det sociala livet och grevinnan Marianne Walewska anordnade ofta stora middagar och baler för stadens prominenta personer.
Hon anlitade då för dinéerna den välkände franske köksmästaren Urban Dubois. Som tack dedicerade denne kreatör en maträtt till grevinnan. Han döpte rätten till Sjötunga Walewska, som blivit en stor klassiker i den internationella restaurangvärlden.
Receptet publicerades 1855, det vill säga samma år som beslutet om den första vädertjänsten togs som jag berättade om i min förra blogg. (Därmed fick jag också in vädret i bloggen!!!)
Hälsningar, John
För exakt 200 år sedan, den 4 maj 1810, föddes i Polen en gosse som skulle få en väsentlig betydelse för den moderna vädertjänsten.
Hans mamma var en ung polsk grevinna, Maria Walewska, som haft Frederic Chopins pappa som fransklärare. Franska språket var nämligen vanligt i de aristokratiska kretsarna. Genom att hon kunde franska fick hon därmed kontakt med kejsar Napoleon I på tillfälligt besök i Polen.
Kontakten resulterade i ett kärleksbarn som fick namnet Alexandre (Florian Joseph Colonna) Walewski. Mamman och Alexandre flyttade efter födelsen till Paris där Maria dog 1814 endast 28 år gammal.
Alexandre togs om hand och uppfostrades av pappans familj, Bonaparte. Han utbildade sig till journalist och författare men gjorde också en politisk karriär och blev så småningom utrikesminister 1855 i Napoleon III:s regering.
Han satt då som ordförande i kongressen och i den kommitté som beslutade att under krigsministeriet inrätta en vädertjänst 1856. Detta efter en storm med en katastrof i Svarta Havet under Krimkriget som jag berättat om i en blogg från i höstas.
Det var den första vädertjänsten i Europa och en milstolpe för den moderna meteorologin. Efter hand följde de andra länderna i Europa efter. England fick sin vädertjänst 1860, Norge 1866 och här i Sverige 1873 med Statens Meteorologiska Centralanstalt.
Mer om Alexandre i min nästa blogg.
/John
Ja så är vi då inne i en tid som i alla fall i söder är en vår-nästan-sommarmånad. Men aprilvädret fortsätter och med det kommer både kalla nätter med frost, snö och regn. Nej, nu blir det inte snö i söder, men väl i norr. Där kan temperaturen även krypa ner till omkring tio minus om de tidiga morgontimmarna.
I söder blir det inte fullt lika kallt. Men vi får se om vi inte kan få till lite dramatik i samband med att ett lågtryck passerar över Östersjön. I skrivande stund ser det ut att gå till öster, men om det tar en lite västligare bana så kan det bli både blåsigt och regnigt på Gotland.
Och mellan moln och regn och snö så blir det en hel del sol.
/Martin
Hej. Hoppas att Valborgsfirandet var bra.
Ett lågtryck rör sig från Bottenviken mot norra Finland. Det gör att nordvästliga vindar sveper ner över Sverige. Men tryckfältet glesar ut från Svealand och söderut. Det gör att de kraftiga vindarna som nu drar in över Norrland divergerar söderöver. Det gör att det inte blir lika blåsigt i söder som i norr.
Temperaturen sjunker något, men det är inte vintern som kommit tillbaka eller något ”bakslag för våren”. Visserligen snöar det i Norra Norrlands inland, men missta inte nattfrosten tidigt på söndag morgon i resten av landet för att vara något annat än just nattfrost.
Att det blir nattfrost hänger samman med att luften är torr och att molntäcket spricker upp. När det händer så sjunker temperaturen. Så här års så kan det därmed gå från flera plusgrader till ett par minus.
Helgen som helhelt kommer med växlingsrikt väder. Kalla det aprilväder i maj.
/Martin Hedberg