Archive - maj 2011

Ökad ökning av växthusgaser

Av Martin Hedberg

Det som i grunden driver på förändringarna av klimatet i vår tid, som så många andra gånger, är relationen mellan inkommande mängd energi från solen och hur mycket energi som strålar ut i rymden. Just nu (och de senaste hundra åren) är det en obalans; vi strålar ut mindre än vi tar emot, vilket resulterar i att planeten ackumulerar energi.

Energi kan manifesteras på lite olika sätt t ex som värme-, rörelse-, läges- eller kemisk energi. Vi märker främst av energiöverskottet i form av värme: haven, marken, luften och isarna blir varmare. Det senare leder till att glaciärer och permafrost töar.

Förutom att extra koldioxid leder till att förstärka växthuseffekten så leder det högre partialtrycket koldioxid i luften till att koldioxid löser sig i haven. Koldioxid pressas helt enkelt ner i haven. Det leder i sin tur till att havens pH-värde sjunker, haven håller på att försuras. Det gör i sin tur att organismer som använder kalk för att bilda skall och skelett får svårare att överleva; De blir mindre, får mjukare skal och får använda mer resurser till att bygga skal/skelett. Detta påverkar, förutom hela näringskedjan och livet i haven, vår egen livsmedelsförsörjning.

Forskare, myndigheter och nationer har identifierat behovet av att stabilisera mängden växthusgaser i atmosfären vis en nivå som förhindrar ”farliga antropogena klimatförändringar”. Detta beskrivs i UNFCCC från 1992. Under de två decennierna fram till 1997, då man skapade Kyotoavtalet, så ökade halterna växthusgaser i atmosfären med 1,5% per år. Men trots medvetenhet och goda intentioner så blev det en ökning av ökningstakten efter 1997. Nu ökar halterna med 2,5% per år.

/Martin

Det tröga klimatsystemet

Av Martin Hedberg

Människan har nu blivit den drivande kraften av planetens Jordens atmosfär och därmed även av klimatförändringar.

Klimatsystemet har stort momentum, är trögt att förändra, eftersom det innehåller djupa hav och tjocka istäcken. Klimatsystemet har därmed kapacitet att buffra störningar. Som resultat av det så reagerar det långsamt, i alla fall initialt, på såväl naturliga som antropogena (av människan skapade) krafter.

Detta gör att generationerna före oss står bakom en väsentlig del av de förändringar vi ser idag. Klimatsystemets momentum gör att det vi gör idag främst drabbar de som är unga samt de ännu ofödda. Detta är människor som har högst begränsad eller ingen möjlighet alls försvara sina rättigheter till välfärd. De är helt utelämnade till nuvarande generations förmåga att fatta välgrundade beslut.

Vi kan själva känna tacksamhet  för att generationerna före oss byggt upp välfärd, infrastruktur, sociala system, medicinsk och ingenjörsmässig kapacitet, livsmedelsproduktion mm. Men samtidigt känner allt fler frustration och oro över det stora beroendet av fossil energi som krävs för att upprätthålla denna välfärd.

Oron baseras dels på att resursen är begränsad, det finns bara en viss mängd fossilt kol på planeten (naturens nyproduktion av olja, kol och naturgas är av storleksordningen en miljontedel av vår förbrukningstakt). Man tar stora strategiska risker om man är beroende av något som till slut sinar och som man, för t ex Sveriges del, inte själv förfogar över.

Dels är oron baserad på att en väsentlig del av anledningen till att klimatet förändras är just människans utsläpp av växthusgasen koldioxid. Koldioxid som har sitt ursprung i fossilt kol, skogsskövling och markförändringar.

Förvisso sker även andra saker som driver på klimatförändringar, såväl naturliga som antropogena. T ex utsläpp av andra växthusgaser som metan, lustgas och freoner. Men även utsläpp av partiklar, sot svavelföreningar mm påverkar jordens klimat genom att förändra mängden solenergi som reflekteras, det så kallade albedot.

Därtill har vi naturens egna pådrivande krafter, t ex solvariationer, vulkanutbrott mm. Dessa är dock små i jämförelse med de pådrivande krafter som vi människor står för.

/Martin

Lågtrycken dansar moturs

Av Martin Hedberg

Lågtryck över norra Europa och högtryck i södra. Därmed nästan givetvis regn och rusk hemma, men det blir faktiskt även en del värmeåskväder i södra Europa.

Lågtrycken tycks upprepa sig själva och dansa runt i en moturs (motsols!) dans över östra Nordatlanten. Fronter med moln och regn rullar in som släp över Skandinavien. Emellanåt tittar solen fram, men snart kommer nästa front farande…

På måndag-tisdag arbetar ett högtryck sig in istället. Jag antar att det är en och annan som ser fram emot det.

Det betyder dock inte att det inte blir regn. Högtrycket är inte så mäktigt att det hindrar konvektion, så det kommer fortfarande att kunna bildas en del regn.

Högtrycket centrum ligger över Ryssland och detta medför att sydliga vindar kommer att utbreda sig över Sverige. Det gör i sin tur att temperaturen kommer att stiga.

/Martin

Vad är ostadigt väder?

Av Martin Hedberg

Ett begrepp som vi meteorologer inte sällan, man kanske tom kan säga ofta, säger är ”ostadigt väder”.

Vad betyder det? Att vi är osäkra på hur vädret är eller skall bli? Att vädret kan ramla omkull, eller vad? Hur ostadigt kan det vara innan det till slut blir stadigt? Kan vädret vara stadigt ostadigt?

En lek med ord kanske, men det händer lite då och då att frågan kommer upp. De flesta är med på att ”ostadigt väder” betyder att det kommer att regna och kanske även blåsa. Det är korrekt, men det är lite mer än så. Det är också skiftande väder.

Så ”ostadigt väder” är en kombination av regn/blåst och att vädret skiftar. Det senare kan betyda att det antingen tidvis är avbrott i regnandet eller att vindarna varierar i styrka och riktning.

Till det kan man lägga att den sortens vädersituation som ger ovan nämnda väder i sig är svår att göra prognoser på. Det kan vara en situation med regnskurar, att en tråglinje/kallfront passerar eller att lågtryck vandrar in efter varandra.

Kommande dagar blir vädret ostadigt. Lågtryck och regn någon eller flera timmar per dag, men/och mellan dem passerar högtrycksryggar och solen tittar fram.

15-20 grader kan det bli på en del platser i Götaland, Svealand och ett par mil in från södra Norrlandskusten. Men samtidigt blir det inte mer än mellan noll och fem i Lapplandsfjällen, tidvis tom några minusgrader och snöfall. Däremellan, dvs större delen av Norrland, får från fem till femton plusgrader.

/Martin

Solinstrålning och avtagande vindar

Av Martin Hedberg

Det har varit, och är, blåsigt på många platser. Främst är det västra Götaland som drabbats av de kraftiga västliga vindarna.

Även under onsdagen fortsätter det att blåsa rätt kraftigt i Götaland, men sent i kväll avtar vindarna. (Det är i och för sig inte ovanligt att vindarna avtar under natterna, men nu ser det inte heller ut att bli så blåsigt under torsdagen.)

Regnskurar uppträder på många platser i landet idag, men de blandas med någon sol.

Effekten i solinstrålningen ligger på 8-900 W/m2 i Götaland och Svealand idag mitt på dagen, men tidvis är den nere på omkring 400 W/m2. I Norrland ligger den generellt på på 3-500 W/m2, dock något högre längs med Norrlandskusten. Skall väl också sägas att den är betydligt lägre i fjällen då det blir rätt mulet där.

/Martin

Har vulkansäsongen startat?

Av Martin Hedberg

Så var det då dags igen, eller? En liten Déjà vu-känsla infinner sig. Var det inte ungefär ett år sedan Island presenterade Eyjafjallajökull som med sin aska lamslog europeiskt flyg.

Nu heter vulkanen Grimsvötn. Nåja, det går i alla fall fortare att både säga och lära sig uttala.

Prognos från Met Offce över spridning av aska från Grimsvötn.

Alla som har planerat att resa bort, eller för den delen har tänkt resa hem, kommande dagar tar sig nog just nu en extra funderare på vad det finstilta på flygbiljetten betyder.

Och kan det verkligen blir lika illa med inställda flyg som i fjol? Vad är sannolikheten att två så kraftiga vulkanutbrott skall ske så nära inpå varandra, när det nästa aldrig drabbar oss annars?

Och vad var nu erfarenheterna från i fjol, var det verkligen omöjligt att flyga i askan, eller var det på grund av osäkerheten i sig som man lät flygen stå på marken?

Hur länge kommer Grimsvötn att spy ut sin aska? Hur högt upp kommer askan, vad består den av och hur kommer vindarna att transportera den. Kort och gott: Kan jag drabbas och i så fall Hur? (Är det inte fascinerande hur väsentligt något blir ju närmare dess konsekvenser kommer oss själva?)

Grimsvötn har utbrott i snitt vart sjätte år, sedan 1996 så har haft tre utbrott. Det är alltså ingen unik händelse. Detta är dock det kraftigaste av dessa utbrott. Och vad som är lite mer oroväckande är att askplymen når ungefär 20 kilometer upp i luften. Eyjafjallajökull nådde ”bara” 10 kilometer upp.

Det som gör den stora skillnaden i hur mycket flygtrafiken kommer att påverkas kommande dagar/veckor… är hur länge Grimsvötn ”orkar” bevara ett relativt kraftigt flöde av aska. Samt hur vindarna blåser.

På prognoskartor från Met Office kan man se beräkngar av hur askan sprids. Det kommande dygnet är askan koncentrerad kring Island och dess närmråde (kanske inte så förvånande). Prognoserna sträcker sig dock bara ett dygn fram i tiden.

Om jag kollar hur höjdvindarna blåser till veckan så skulle vi kunna drabbas av aska i Sverige omkring tisdag-onsdag. Obs, detta är inga trajektorieberäkningar, bara studier av hur höjdvindarna blåser.

De storskaliga vindarna kommande vecka kommer att vara skiftande i samband med att lågtryck driver in från Atlanten.

Det gör dels att askan kommer att spridas över ett stort område. Men det gör också koncentrationerna blir lägre samt att en stor del kommer att falla ner till marken/havet med nederbörd.

/Martin

Regn-sol-regn

Av Martin Hedberg

Nu under lördagen så är det klart väder i södra Sverige, medan det ligger moln och regn över norra halvan. Det senare, moln och regn alltså, drar dock bort österut under dagen. Det gör att efterhand så får stora delar av Sverige vackert väder från senare delen av lördagen till söndag.

Klockan två i eftermiddag kommer solinstrålningen i Götaland och Svealand att vara omkring 800 Watt per kvadratmeter.

Söndagen inleds med klart väder  på många platser, men/och dimmoln bildas där dagg och markvatten kondenserat i luften under den lite svala natten (utstrålning av långvågig energi till rymden sänker temperaturen). Men efterhand så blir det en söndag med vackert väder. Detta på många, dock inte alla platser.

Ett tag. Ty under eftermiddagn och kvällen drar det in moln och regn över västra delarna av Götaland och Svealand samt till viss del över mellersta Norrland. Men fortfarande är det en vacker försommarkväll i stora delar av Sverige.

/Martin

Barentskonferens

Av Martin Hedberg

Just nu är jag i Luleå. Jag deltar i ”Fifth Parliamentary Barents Conference” som anordnas av bland andra Sveriges Riksdag.

Konferensen samlar parlamentariker och andra berörda som är aktiva i Barents regionen, det är ungefär norra delarna av Norge, Sverige, Finland och delar av Ryssland. Länder som angränsar till Barents hav.

Jag skall tala om klimat och hur förändringarna kan komma att påverka regionen.

/Martin

Lågtryck på rad

Av Martin Hedberg

Kan regn kompensera sol? Hur som helst; nu radar de upp sig, lågtrycken. Med en västlig luftström kommer de in över Skandinavien. Ett lågtryck om dagen och så en liten paus (på onsdag).

Vindarna kommer att friska i under tisdagen i södra Sverige. Det kommer nog att märkas mest markant i västra och södra Götaland.

Och sommarvärmen? Tja, det är ju fortfarande vår och vi får hållas med de temperaturer som hör våren till. Det kan vara rätt trevligt så här års. På onsdag och torsdag blir det mellan 15 och 20 grader på en del håll i Götaland, Svealand och södra Norrland.

/Martin

Regn och sol

Av Martin Hedberg

Det blir regn och sol i helgen.

Ibland önskar man som rubriksättare att vädret vore så enkelt att det gick att förpacka med några enkla ord. Men så är det sällan. Som nu tex. Det blir visserligen lite svalare än tidigare i veckan, den trenden är tydlig. Men när det gäller sol/moln/regn så är det verkligen en blandad kompott. Både över tiden och ytan (Sverige).

Denna helg blir det såväl moln och regn som sol. Detlajerna finner ni här på Klart.

/Martin