Archive - 2010

Prognoser genom persistens?

Lågtrycksområdet över Yucatánhalvön ligger kvar. Sannolikheten för att det skall uppstå en tropisk cyklon ur det inom 48 timmar är nu 40%.

Att det har stigit från 30 till 40% är givetvis en trend, men skall inte ses som att det automatiskt kommer att öka ytterligare till i morgon. Sannolikheten är fortfarande störst (60%) att det inte blir en tropisk cyklon. Att spekulera i hur sannolikheten för att sannolikheten skall förändras är …inte meningsfullt om man inte känner till de metoder och modeller som ligger bakom hur man beräknar sannolikheter för tropiska cykloner.

Newton hörde ett äpple falla och kopplade ihop det med månens ständigt falande rörelse kring jorden.

Att göra extrapolering av några få siffervärden, är gångbart i mycket, men inte i allt. Att använda ”persistens” av ett värde eller en trend kan vara vanskligt. Persistens kan översättas med ”ihållande”, ”envis” eller ”ständig”.

Några exempel:
– Om det varit växlande molnighet tre dagar i rad, vad är då sannolikheten för att det skall vara det även den fjärde dagen?
– Om temperaturen på måndag är 21 grader, på tisdag, 22, på onsdag 23… vad är temperaturen då på lördag?
– Om förra svenska sommaren var sval och vinterna kall, hur blir då kommande sommar?

Vi kan även ta några exempel från vardagslivet:
– Antag att din telefon ringer och personen som ringde heter något på A, tex Adam. En stund senare ringer någon vars namn börjar på B, tex Bruno. Personen som därpå ringer visar sig heta Charlie (du känner inte alla, den här personen råkade vara en telefonförsäljare). Skulle det inte vara lite lockande att tänka sig att den fjärde personen heter något på D?
– Du är på väg till kassorna i mataffären. Vilken kö går snabbast? Hur skall man värdera fulla matvagnar i den ena kön mot många personer med få varor i den andra kön? Och hur lång tid tar det för olika folk att betala?

Vi människor, vår hjärna, letar efter mönster. Det har med stor sannolikhet (!) bidragit till att vi kommit dit vi är nu, att vi med forskning, samhällsutveckling mm lyckats tolka och använda resurser i vår omgivning för att skapa den värld vi lever i.
Newton hörde ett äpple falla och insåg att alla kroppar såväl äpplen som månen, lyder under samma tyngdlagar. En hund som gör samma observation kopplar nog inte ihop äpplet och månen på det geniala sättet.

Till vår fördel kan även läggas att våra händer är bättre lämpade än hundens tassar för att konstruera system utifrån dessa och andra insikter, tex en farkost som kan övervinna jordens gravitation. (Och eftersom vår hjärna förmår göra hyfsat avancerade analyser av risk, skickar vi hellre upp en hund före en människa i rymden. Utifall att det inte skulle gå så bra.)

Nåväl, lite långt från ämnet kan tyckas. Vad är min poäng? Jo att det ligger i människans natur att leta efter mönster och göra extrapoleringar, dvs prognoser av vår omgivning. Extrapoleringar fungerar ibland, men inte alltid. Det visar om inte annat exemplen ovan. Det är faktiskt rätt sällan linjär extrapolation fungerar bra, i synnerhet med det system och tidsspann vi är vana att röra oss med i samhället.

Det är därför vi har utvecklat systemförståelse och modeller som kan göra avancerade projiceringar av framtiden. Man kan inte veta exakt vad som skall ske. Men man kan göra scenarier och beräkna sannolikheter. Och man blir ödmjuk när man inser att världen inte är som ett stort mekaniskt urverk.

Framtiden är inte förutbestämd.

/Martin

Nytt tropiskt lågtryck i Mexikanska golfen

Amerikanska National Hurricane Center skriver att det är 30% sannolikhet att en ny tropisk cyklon utvecklas de kommande dagarna ur det lågtrycksområde som nu finns över Yucatánhalvön. Nedan ser ni hur de formulerar sig.

Man använder versaler i texten, men det är inte för att man skriker ut sitt budskap, utan ett arv från att texten produceras för att skickas ut som telegram och tas emot enkla skrivare och fax.

A BROAD AREA OF LOW PRESSURE NEAR THE EAST COAST OF THE
YUCATAN PENINSULA CONTINUES TO PRODUCE WIDESPREAD BUT
DISORGANIZED CLOUDINESS...SHOWERS...AND THUNDERSTORMS.
A TROPICAL DEPRESSION COULD STILL FORM OVER THE NEXT
COUPLE OF DAYS AS THIS SYSTEM MOVES NORTHWESTWARD AT 10
TO 15 MPH. THERE IS A MEDIUM CHANCE...30 PERCENT...OF
THIS SYSTEM BECOMING A TROPICAL CYCLONE DURING THE NEXT
48 HOURS. REGARDLESS OF DEVELOPMENT...LOCALLY HEAVY
RAINFALL AND GUSTY WINDS ARE POSSIBLE OVER PORTIONS OF
THE YUCATAN PENINSULA DURING THE NEXT DAY OR SO.

/Martin

Tropiska orkaner, historik 2

Den 13 augusti 1766 slog en tropisk orkan till med våldsam kraft mot ön Martinique i Karibiska havet. Bland de plantageägare som drabbades hårt var en fransk adelsman som fick hela sin egendom förstörd och blev nästan ruinerad.

Det blev svåra år för familjen och när en av döttrarna Rose (eg. Marie-Josephine-Rose) var 15 år flyttade hon till Paris. Där träffade hon och gifte sig med en ung markis och officer. De separerade efter några år och markisen avrättades med giljotin under franska revolutionen.

Rose de Beauharnais satt en kort tid i fängelse men mötte sedan en ung och fattig fransk arméofficer från Korsika. De gifte sig 1796 och maken Napoleon Bonaparte föredrog att kalla henne med förnamnet Josephine. Genom sina stora krigiska framgångar gick karriären snabbt uppåt och när han till slut utropade sig till kejsare blev Josephine kejsarinna av Frankrike. Ett levnadsöde som alltså började med en tropisk orkan.

Vid ett besök på National Hurricane Center i Miami för en del år sedan fick jag följa arbetet med att upptäcka, prognostisera orkanernas vandringar och utfärda varningar.

Enligt källor berättas det att den första orkanvarningen utfärdades den 11 september 1875. Det lär ha varit en väderintresserad jesuitpräst i Havanna på Kuba, Benito Vines, som hade studerat tropiska orkaner. Han organiserade också ett varningssystem på Kuba med en så kallad ”ponnyexpress” som red  och varnade för väntade oväder.

/John

Lågt högtryck

Martin säger: Ute på Atlanten regerar just nu ett intensivt lågtryck. Här över Skandinavien en högtrycksrygg. Fast den är lite blek i skuggan av lågtrycket. Lufttrycket i högtrycket är ca 1017 hPa, att jämföra med normalt lufttryck på 1013 hPa. Lågtrycket har varit nere på 970 hPa vilket får anses som under normalt lågtryck så här sommartid.

Nåväl, högtrycksryggen ger klart väder i stora delar av Sverige idag fredag. Under lördagen så driver det dock in en del moln i de västra landskapen. Sent under lördagen och under fredagen så blir det även regn på en del platser främst i Norrland. Men Östersjölandskapen behåller en del av högtrycksvädret under helgen.

Blött i väster och brandrisk i öster.

Vi kommer säkerligen att se en del högsta årstemperaturer kommande dagar.

/Martin

Alex, nu inne över land

Martin säger: Orkanen Alex drar nu under morgontimmarna (torsdag 1 juli) in över nordöstra Mexiko. “Landfall” som det heter på engelska.

Alex har uppgraderats till kategori två på den femgradiga orkanskalan. Kategori 2 betyder vindar på 83-95 knop (43-49 m/s eller 154-177 km/h).

Alex 29 juni, 2010

Orkanen Alex den 29 juni då den fortfarande var ute till havs i Mexikanska golfen. (NASA)

Alex går inte omedelbart över Deepwater Horizon, men vindar och vågor har trots detta stor inverkan på saneringsarbete och försöken att stoppa läckan.

Människor evakueras för att inte skadas av vindar (främst tunga saker som yr omkring i de kraftiga vindarna) och översvämningar. Mer än tio människor har redan omkommit som konsekvens av Alex’ framfart.

Mer oväder… I Kina rapporteras nära 400 männiksor ha omkommit och 100.000 blivit hemlösa i oväder under senare delen av juni. Men det är från ett helt annat oväder.

/Martin

Tropiska orkaner, historik 1

John säger: Årets orkansäsong i Västindien har börjat med Alex.

Här är lite historik om dessa oväder som i det här orkanområdet kallas på engelska för hurricanes. Man har kunnat spåra den benämningen till ett indianfolk, arawakerna, som med kanoter kommit från de nordligaste delarna av Sydamerika över Karibiska havet och bosatt sig på en av de västindiska öarna.

De kallade sig själva för tainos som lär betyda ”de vänliga” och ön fick namnet Aiti. De drabbades naturligtvis även då av tropiska orkaner som i deras språk hette ”huracan” (ordet tobak lär också komma från deras ord ”tabaca”).

När Christofer Columbus (spanska Cristobal Colon) landsteg på ön den 6 december 1492 gav han den namnet La Isla Espanola som vi ändrade till Hispaniola. Idag delas ön av två stater, Dominikanska republiken och Haiti.

Även Columbus råkade ut för tropiska orkaner under sina fyra resor till Västindien. Men som den skicklige sjöfarare som han var lärde han sig de varningstecken som förebådar en annalkande orkan.

Under sin sista resa på sommaren 1502 i de Karibiska farvattnen fick han sådana tecken på att en orkan närmade sig. Själv sökte han skydd men varnade också en flotta på 30 fartyg som seglade ut från Santo Domingo fullastade med guld och slavar. Tyvärr nonchalerade de hans varning och alla skeppen utom ett förliste i orkanen. Mer historik i en kommande blogg.

/John

Alex över Yucatánhalvön

Maritn säger: Den tropiska stormen Alex har nu kommit in över Yucatánhalvön. Den berör nu Belize, Guatemala och södra Mexiko.

Alex håller vindar på 34-64 knop, dvs 17-33 m/s.

Rörelseriktningen än VNV. Den kommer att kommat ut över öppet vatten över Campechebukten (det är den sydvästra delen av Mexikanska golfen) kommande dygn.

Alex beräknas inte röra sig vare sig mot Florida (som någon rubriksättare på en av de stora morgontidningarna antyder idag) eller Deepwater Horizon. Däremot kommer det att bli blåsigare än tidigare för sanerare och fartyg i område kring Deepwater Horizon. Olja kommer att pressas in mot stränderna även i östra delarna av Mexikanska golfen.

Stormen påverkar vädret i hela Mexikanska golfen, även om stormens centrum håller sig i väster.

Alex beräknas ta upp styrka och bli en kategori 1-orkan (64-82 knop, 33-42 m/s eller 119-153 km/h) samt fortsätta sin rörelseriktning åt VNV. På tisdag-onsdag beräknas Alex komma in över städerna Ciudad Madero och Tampico i mellersta Mexiko.

/Martin

En Alex är född

Martin säger: Säsongens första namngivna tropiska stormen i Atlantområdet har bildats.

Den är döpt till Alex och befinner sig nu utanför Honduras kust i Karibiska havet. Den rör sig åt nordväst och kommer, om den följer prognoserna, inte att passera över Deppwater Horizon. Men vi följer utvecklingen.

Den officiella orkansäsongen pågår från 1 juni till 30 november. För att orkaner skall bildas krävs det varmt vatten över stora ytor, inte för kraftig vindskjuvning samt ett större avstånd från ekvatorn.

Från det varma vattnet avdunstar vattenånga och stora mängder energi frigörs när vattenånga kondenserar i molnet. Det driver stormen/orkanen.

Kraftig vindskjuvning betyder att det blåser olika riktning och/eller hastighet på olika höjder. Vindskjuvning “sliter sönder” stormen/orkanen redan när den är liten.

På ekvatorn är “Coriolikraften” noll. Coriolikraft är en förutsättning för cyklona rörelser som tex vindrotationen kring lågtryck eller tropiska orkaner. Ju närmare polerna man kommer desto kraftigare blir Coriolikraften.*

Det gör att tropiska orkaner är beroende av både årstid, solinstrålning, latitud, havsströmmar och den allmäna cirkulationen i atmosfären.

En orkan över oljeutsläppet kommer givetvis att kraftigt påverka möjligheterna att sanera oljan och att stoppa läckan från Deepwater Horizon. I en tidigare blogg har vi skrivit om hur ett oljeutsläpp i sig kan påverka stormar och orkaner.

/Martin

* Coriolikraften: Jordens rotation och det faktum att vindarna rör sig längs en krökt yta, jordytan, gör att luften böjer av längs med isobarerna och inte strömmar direkt från högt till lågt tryck. På norra halvklotet länkas rörelser av åt höger relativt den ursprungliga kraften. Detta gör att det roterar moturs kring lågtrycken och medurs kring högtrycken. På södra halvklotet är rotationen omvänd. Fenomenet som orsakar detta kallas Coriolikraft.

Polarsken syns inte här nu

Sydsken, Aurora australis

Martin säger: På södra halvklotet råder nu vinter och nätterna är långa. Då kan man se polarsken (Aurora Polaris på latin). Polarsken är namnet på fenomenet oavsett var på jorden det inträffar. Sker det på norra halvklotet kallar vi det norrsken (Aurora Borealis). På södra halvklotet sydsken (Aurora Australis).

Polarskenet bildas när elektriskt laddade partiklar från solen fångas in i jordens magnetfält och kolliderar med syreatomer, syrejoner, kväve eller kvävejoner. Elektroner i atomerna exiteras till högre energinivåer. Då elektronerna faller tillbaka till sina normala banor sänder de ut ljus vilket vi ser som polarsken.

Polarskenet utgör ofta en sammanhängande eller uppbruten cirkel kring den magnetiska nord- respektive sydpolen. Över oss ligger den vanligen i höjd med Kirunas latitud, men ibland når den så långt söderut som till Sydeuropa. Det finns norr- respektive sydsken hela tiden. Dag som natt, sommar som vinter.

Sydsken, Aurora australis

Sydsken, Aurora australis, från ISS 29 maj, 2010.

Bilden visar sydsken som fotograferats från rymdstationen ISS den 29 maj (NASA). Det skapades av ett partikelutbrott från solen den 24 maj. Det gröna ljuset i sydskenet på bilden finns ca 150 km över jordens yta och skapades genom exiterade syreatomer. Då elektronerna i syreatomerna återgår tillbaka till sitt normala tillstånd sänder de ut ljus med våglängden 558 nm, dvs grönt ljus.

Fenomenet med exiterade elektroner är i princip detsamma som sker i vanliga tjock-TVapparater. Där styr man elektroner att exitera elektroner i bildskärmen vilket skapar olika färger på olika positioner, vilket i sin tur byggde upp TV-bilden.

Det finns många myter och historier kring polarsken. Det är ett fascinerande skådespel att uppleva. Det ser ut som om det skulle kunna låta, på något sätt spraka eller klinga. Men det är helt tyst för oss.

Däremot brukar det knarra under skorna. Detta eftersom det ofta är kallt när man ser det. För att se norrsken behöver det vara mörkt och molnfritt och gärna nordliga latituder. Klara vinternätter i norra Skandinavien är det vanligtvis kallt.

Men norrsken finns alltså även på sommaren. Det är bara det att vi inte ser det. Nätterna är alldeles för ljusa i Skandinavien så här års

/Martin

PS. Rymdstationen ISS befinner sig på ca 350 km höjd. DS.