Vad kan vi enas om kring problem med klimatförändringar?

Vad kan vi enas om kring problem med klimatförändringar?

Jag fick igår en fråga om vad mänskligheten skall göra för att hantera klimatproblemen. Jag tänkte det kunde vara värt att utveckla mitt svar i en egen artikel.

Så vad skall vi göra? Ja, förutom såna självklara saker som att låta merparten av de kända fossila koltillgångarna vara kvar i marken samt återplantera skogar (riktiga skogar, inte monokulturer) på marken, så kanske vi kan börja med att ifrågasätta vårt nuvarande paradigm.

Vi behöver släppa den antropocentriska världsbilden, dvs att världen, naturen, atmosfären, liv… finns till för vår skull. Att allt är till för oss att nyttja. Detta extremt egoistiska synsättet i kombination med våra fantastiska förmågor att ”förvalta” och dominera i princip vad som helst, gör att vi nu lever i det sjätte massutrotningen.

”Miljölagar” är inte på något sätt skrivna för att värna om miljön. De är till för att reglera vem och hur vi (människan) får utnyttja miljön. Allt handlar om att människan står i centrum och resten av världen, från mineraler tusentals meter ner i berggrunden till allt levande i haven, på marken och i luften, till och med andra planeter, kan förvaltas för att göra livet lite behagligare för de som har makten över systemet här och nu.

Jag menar INTE att vi behöver värna om allt liv eller be om ursäkt för att vi förändrar världen. Bara det att vi behöver inse att vi, liksom förmodligen alla andra livsformer, sätter oss själva i centrum och ser världen som ett smörgåsbord som finns till för vår skull.

Men skillnaden mellan människan och myror, mykorrhiza och makrill är att vi har självförtroende, förmåga och resurser att ta vad vi vill ha, dominera och förändra allt -överallt. Snabbt, ofta oåterkalleligt och utan att den som njuter av sötman behöver lida av vare sig skuld eller bieffekter.

Denna förmåga bör komma med en stor varningstext som tvingar oss att inse det som alla som läst Bamse och Pippi redan vet, nämligen att: ”om man är väldigt stark måste man också vara väldigt snäll”. Även de som följer Spindelmannen vet att ”With great power comes great responsibility.”. Samma citat återfinns även hos Voltaire och i andra kulturer, religioner och epoker.

Men även om vi känner ansvar så är vi starkare och har mer makt och inflytande än vi känner ansvar. Återkopplingarna, kortsiktigheten och bristen på systemförståelse och ansvar för medmänniskor gör att vi stressar och urholkar livsuppehållande system på planeten. Sett till våra dagliga liv och vår närmiljö så går det långsamt, men geologiskt och ekologiskt är det en explosion.

Lägg därtill teknikoptimism och tilltro till att ”Marknaden” på något magiskt sätt kommer att lösa eventuella problem (återigen sett ur människans perspektiv) som dyker upp. Men i den mån Marknaden är ett komplext system så ser den till sitt eget bästa ur det korta perspektiv som präglar just Marknaden. Man kan tycka att Marknaden borde förstå att den behöver Människan för att frodas, men det inser den lika lite som cancercellen som tar livet av sin värd.

Visst gör vi människor bra saker gentemot varandra. Vi har lyckats minska barnadödligheten, vi mättar allt fler munnar, allt fler kan läsa och skriva, vi botar sjukdomar, demokratier ersätter diktaturer och livslängden ökar. Jag har sett, läst och samtalat med Rosling (som för övrigt gav mig i feedback efter ett föredrag att han uppskattade att jag beskrev världen som den är, utan värderingar, ideologi eller agenda.)

Men vår framgång inom vissa, eller ens väldigt många, områden kan inte tas för intäkt för att vi inte gör fel inom andra, mycket väsentliga, områden. Eller på andra tidsskalor än här och nu.

Ett grundläggande problem i dagens samhälle är att det är för mycket Jag och för lite Vi. Samhället hyllar inte bara individualismen, det kan vara okay, men berättelsen om att ”du kan bli vad du vill” skapar en kultur där ett av de yttersta målen är att maximera den egna lyckan och egna framgången. Inte att fråga sig vad jag kan göra för att samhället, systemet jag verkar i och kommande generation skall få det bättre.

Bilder och berättelser på sociala media är ofta ett uttryck för detta: ”Titta vad härligt jag har det på min exotiska plats och situation”. Och visst är det roligare att visa upp ett solbränt leende och ett par svindyra solglasögon från ett Jeepsafari i Sydafrika än att stimulera andra till att ta ansvar för sina medmänniskor. Det första vittnar om framgång, som det definieras idag, det senare betraktas som pretentiöst.

En annan sida i flödet på sociala media är snuttifiering, lösryckta argument och påhopp. Återigen ovilja att se sammanhang och skapa förståelse. Kan jag inte föra fram vettiga argument så kan jag alltid sabba och smutskasta någons annans samtal eller insikter. Framgång i systemet handlar om att synas, inte om att hjälpa varandra eller systemet.

Egentligen självklara systemvillkor för framgång tillämpas inte på global nivå. DNS, Det Naturliga Stegets, systemvillkor lyder:

  • Förhindra koncentrationsökning av ämnen från berggrunden i naturen.
  • Förhindra koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion i naturen.
  • Inte utsätta naturen för undanträngning med fysiska metoder.
  • Inte hindra människor att tillgodose sina behov

Bryter man mot dessa så kommer man, förr eller senare, att oåterkalleligen förändra systemet. Det handlar inte om huruvida man har för avsikt att göra det eller att det är ett problem att just vi människor gör det. Om ekorrar kunde göra detta på stor skala så skulle även de förändra systemet. Till och med intellektuellt extremt lågt stående livsformer kan förändra systemet. Tex bakterier som förändrade klimat och sina egna livsbetingelser för 2-3 miljarder år sedan. Jämfört med oss människor tog det dem dock längre tid och de fattade inte vad de höll på med.

Det leder mig in på Donella Meadows systeminsikter och hur man kan förändra system. System består av reservoarer, flöden av energi och information samt återkopplingar. Komplexa system har medvetenhet om sig själv (ehuru inte total insikt) samt förmåga till urval och att förändra sig självt.

De flesta system vi ser omkring oss är stabila, dvs deras funktion och ”karaktär” förändras inte. De är inte oföränderliga, de modifieras, men deras ”personlighet” kvarstår. Det kan vara en skog, ett statsskick (såväl demokratier som diktaturer är förhållandevis stabila, på var sin kant), en individs immunsystem, ett företag, klimatet osv.

Men om man ändrar tillräckligt mycket på vissa saker i systemet, vare sig det är reservoarerna (tex ett företags likviditet, makten hos en ledare, pH-värdet i en sjö eller mängden växthusgaser i atmosfären) eller återkopplingarna, så förändras till slut systemet så mycket att det får en annan karaktär/personlighet. Det skiftar till en annan regim. Flöden och återkopplingar förändras.

Den nya situationen, regimen, kan vara minst lika stabil som den tidigare och möjligheten att återfå det gamla systemet kan ha gått förlorad. Inte sällan måste man ”överkompensera” för att komma tillbaka, eller tom ”ta en annan väg” för att återfå den tidigare situationen och återkopplingarna. Om det går alls.

I de flesta fall är det rådande systemet ganska nöjt med hur systemet ser ut, men i vissa fall vill man förändra systemen till en annan regim. Donella Meadows identifierade olika metoder för att förändra systemen och var man får bäst utväxling på sin insats. Hon kallade det för ”Leverage points”. I en artikel som återfinns på en hemsida efter henne kan man läsa var man kan/bör gå in i systemen om man förändra dem:

PLACES TO INTERVENE IN A SYSTEM (in increasing order of effectiveness):
12. Constants, parameters, numbers (such as subsidies, taxes, standards).
11. The sizes of buffers and other stabilizing stocks, relative to their flows.
10. The structure of material stocks and flows (such as transport networks, population age structures).
9. The lengths of delays, relative to the rate of system change.
8. The strength of negative feedback loops, relative to the impacts they are trying to correct against.
7. The gain around driving positive feedback loops.
6. The structure of information flows (who does and does not have access to information).
5. The rules of the system (such as incentives, punishments, constraints).
4. The power to add, change, evolve, or self-organize system structure.
3. The goals of the system.
2. The mindset or paradigm out of which the system — its goals, structure, rules, delays, parameters — arises.
1. The power to transcend paradigms.

Ju lägre nummer, desto större utväxling på en given insats. Men/och det blir också abstraktare. För att återknyta till rubriken och inledningen av den här artikeln så vill jag belysa punkt nummer 3. The goals of the system. Vad är målet/målen med/i det paradigm vi lever i?

Som jag skrev inledningsvis så handlar den västerländska kulturen och efterkrigstidens paradigm om individens lycka, möjligheter och ”framgång”. Det handlar om att ackumulera kapital, tillgångar och status. Det senare får man genom andra människors beundran. Ju fler människor som beundrar dig, desto mer framgångsrik är du. Du har lyckats.

När många strävar efter detta så rör vi oss oundvikligen till den punkt där vi är idag och systemet blir alltmer ohållbart. Snart kommer systemet att förändras. Inte för att vi medvetet har valt det utan för att vi har brutit mot tillräckligt många systemvillkor tillräckligt länge. DN hade häromdagen en artikel om hur stora delar av Östersjön är död. Det var ingen som ville det och trots att forskare varnat för det under lång tid så …bara blev det så här. Accelererande bränder, artutrotning, bakterieresistens, havsnivåhöjning, havens försurning… Listan med problem kan göras lång och vi borde ändra kurs. Men hur? Meadows lista ger del av svaren. Och insikten om att vi måste lyfta oss mins en nivå ovanför den där vi observerar problemen.

Punkterna 12-5, dvs konstanter, reservoarer, återkopplingar osv är bra och behöver adresseras. Tex skatter och avgifter på fossil energi, lyxkonsumtion mm. Subventionera bra saker. Bättre information och relevanta underlag för beslutsfattare. Lagar och förordningar. mm. Det här är saker som är ganska enkla att komma åt, men det tar tid innan man når resultat. Om man alls kommer hela vägen fram. Men ju lägre nummer, desto bättre. 6, 5 och 4 är riktigt bra och skall inte förringas. Men om man verkligen vill åstadkomma saker så skall man titta djupt i listan.

Jag vill belysa punkt nummer 2. The mindset or paradigm out of which the system — its goals, structure, rules, delays, parameters — arises. Om vi inte är nöjda, eller ser problem som vi behöver lösa, som relaterar till Målet med systemet, så kan det vara värdefullt att förstå ur vilket mindset, vilken filosofi, som målen uppstod.

Om vi vill förstå hur vi skall förflytta oss från något som är kortsiktigt bra för ett fåtal (dvs rika människor som lever just nu) till något som är långsiktigt bra för många så tror jag att det är på den här nivån, från 4 till 1, som vi behöver lägga betydligt mer kraft. Dels för att förstå var vi är idag och varför vi är här. Dels för att få insikt om hur vi skall förändra systemen.

Och om vi inte kan enas om vart vi bör röra oss (vad som är långsiktigt bra, eller om det ens är ett bra mål) så kan vi förmodligen samlas kring vilka faror och fallgropar vi skall undvika. Just nu accelererar vi utför ett sluttande plan. Det är önskvärt att göra något annat.

Vi behöver skapa berättelser, engagemang och strukturer som får oss människor att hitta ett bra sluttande plan (återkopplingar) som återskapar och stärker ekosystem, resiliens och tillit i en värld som om ingen ny kurs tas ut blir allt mer instabil.

/Martin

Detta inlägg har 12 kommentarer

  1. Din text är en komplett vägbeskrivning för våra makthavare ut ur klimatkrisen. Och den får mig att tänka på en hetsig diskussion jag hade på 80-talet med en präst om just det där med människan som skapelsens krona eller ej.

  2. Vad har FN-systemet för möjligheter och hinder i detta. Krävs det något annat kraftfullare?

  3. Att snegla på evolutionens lösningar kan inte vara fel, skolansabbar.egnaverk.se redovisar några av de viktigaste, enl. min mening. Vårt samhälles lösningar framstår som helt kontraproduktiva i jämförelse med kretsloppets.

  4. Lysande. Misstänkte att det skulle komma en uppföljning på kommentaren du skrev tidigare.

    Apropå hittepå… Tittade på Avengers: Infinty War igår och där dog spindelmannen. Thanos fick tag på alla oändlighetsstenar och avlivade halva Universum (för att gagna de som fick överleva). Men det fixar han, eftersom det ska komma en ny film med Spindelmannen senare, med alla stenarna kan han bekvämt backa tillbaka i tiden och fixa till det som blev galet.

    I verkligheten kan vi inte backa men behöver inte bry oss om hela Universum, vi behöver ”bara” enas om att inte förstöra våra möjligheter att överleva på rymdskeppet Jorden, det enda hem vi har och känner till. Det går utan Thanos lösning.

    Seneca den yngre uttryckte följande redan för tvåtusen år sedan:
    ”It would be some consolation for the feebleness of our selves and our works, if all things should perish as slowly as they come into being; but as it is, increases are of sluggish growth, but the way to ruin is rapid.”
    https://image.ibb.co/n9DBQe/The_Seneca_Ship.jpg
    ”Galningarna” som medvetet gasar på tvärs emot hundra års vetenskap och ”fanatikerna” som hellre skrider varsamt för allas skull, sitter tillsammans med alla andra på HMS Seneca.
    So be it.

    1. Vi har svårt att skilja på fiktion och verklighet. Förmågan att lida är nyckeln till verkligheten. Allt som inte kan lida är fiktion. En global ekonomi som styr enskilda länder är fiktion. Yuval Harari har massor av uppslag till berättelser men vet ändå inte hur en världsregering skulle se ut. En sådan måste till, eftersom ingen part har något att vinna när det gäller AGW.
      ”But when you have a lose-lose situation like with climate change, it’s much more difficult without some overarching authority, real authority.”
      https://youtu.be/szt7f5NmE9E

  5. Jag tror inte alls det är någon bra idé att byta system eller höja några skatter. Tvärtom, vi behöver tillväxt och god ekonomi för att kunna investera i ny och bättre, miljövänligare teknik och fordon. Det är ju när människor har jobb och god ekonomi som de har råd att byta till en nyare, miljövänligare bil, och köpa ett energisnålare uppvärmningssystem, etc. Detta är något som miljöfanatiker har väldigt svårt att förstå. Höjer vi skatterna flyttar bara företagen någon annanstans, jobben försvinner, ekonomin stagnerar och folks levnadsstandard sjunker.

    Jag tror på människan och den fria marknaden. En sak har historien visat oss och det är att människan är väldigt anpassningsbar och har en enorm överlevnadsförmåga. Jag tror inte på några domedagsscenarion, att människan kommer gå under, åtminstone inte under överskådlig tid. Blir det för varmt så bygger vi effektivare kylanläggningar. Blir det torka så får vi bygga bättre bevattningssystem. Det är den fria marknaden och kapitalismen som skapat den utveckling och den välfärd vi har idag. Utan den så hade vi fortfarande bott isolerade ute på landet i små skjul och grottor och levt på bark och rötter. Den utveckling vi sett under 1800 och 1900-talet med revolutionerande uppfinningar, kommunikationer, tekniska framsteg, medicinska framsteg och förbättrad levnadsstandard har vi fått tack vare den fria marknaden och kapitalismen.

    1. Hmm. Vi är rätt bra på att bygga vapen också. Och att dela upp världen i ”vi och de”.
      Hur det nu än är så måste vi låta merparten av kolet vara kvar i marken. Och träden på marken. Och inse att det finns begränsningar i vad vi bör/får göra. Sedan kan vi var kreativa och förhoppningsvis altruistiska.

    2. Klimatskeptikerns kommentar är ett klockrent exempel på varför Vi överhuvudtaget inte klarat av att sänka några växthusgaser alls (reella halter i atmosfären ökade som vanligt 2017). Enda undantaget är CFC, vilket även är beviset för att Vi kan om Vi vill, men Vi måste sluta använda oss av skiten. Topp tio procent rika, alltså Vi, står för merparten av alla utsläpp, det är Vi som kan kapa dem direkt. Nu. Omedelbart. Men bara om Vi begriper att Vi är det stora problemet och att Vi inte kan lösa problemet med samma tänk som skapade det.

      Några länkfavoriter i repris, de är inte till Klimatskeptiker ovan eftersom hen har ignorerat dem tidigare utan mer som en snabb bakgrund till eventuella andra läsare.

      https://xkcd.com/1732/
      Placera markören på ~1.25°C och skrolla nedåt.

      https://www.esrl.noaa.gov/gmd/aggi/aggi.html
      Vi nosar på 500ppm koldioxidekvivalenter.

      https://www.mcc-berlin.net/fileadmin/data/clock/carbon_clock.htm
      En månad kvar till ”medium estimate” är passerat för 1.5°C.

      Sedan det kanske viktigaste, Vi behöver ner till åtminstone 350ppm som anses som en ”säker” nivå av vetenskapen. Hur bygger Vi något överhuvudtaget, utan att släppa ut mer växthusgaser?

  6. Jag tror tyvärr inte marknaden klarar denna stora förändringsarbete(inte utan lagar och riktlinjer ). Jag tycker att lithium batterier tex inte är allt för miljövänligt! Tanka bilen med el i Sverige är miljövänligt men i många andra länder är det inte det. Ett alternativ till lithium batteri måste komma innan man bryter upp allt kobolt som säkerligen kommer påverka miljön. För och få fram kobolt kräver enormt mycket vatten, färsk vatten är en stor bristvara i många länder. I Iran tex så demonstreras det för fullt på grund av att sjöar har torkat igen. Jag menar att fokuset ligger bara på värmeökningen i världen, men tycker att man ska fokusera på våran överkonsumtion! Detta påverkar tex att vi överfiskar hav och sjöar etc. jag tror på skatter, men ej skatt på diesel och bensin. Mer att stark vilja och pengar från staten för nya tekniska lösningar. Staten behöver i min mening lägga fokus, pengar och kraft på företag som forskar och utvecklar nya teknik.
    Marknaden har inte efter eget behag fått fram nya motorer el etc, detta är på grund av att nya regler och riktlinjer tvingar dem och förändras. Alltså marknaden själv hade valt och fortsätta i sitt spår med och sälja tjäna pengar utan någon större miljö tänk. Drastiska åtgärder behövs, nästa krig kan troligen handla om färskvatten !!!! Vi människor påverkar och kommer påverka miljön så länge vi finns på denna jord.

    1. Vatten och mat är redan, men kommer bli än större, bekymmer. Vad gör de som bor i städer när det inte finns något bröd i affären? Vad gör de när det inte finns elektricitet?
      Vissa av oss som bor på landet har alltid tillgång till vatten och odlar redan idag en del till husbehov, även om det blir kämpigt så har vi iaf möjligheten att odla mer, vad gör man i en betongbunker med asfalt utanför?
      Det finns nya tekniker på gång när det gäller batterier, utan kobolt. Men det i sig är även själva problemet, det finns alltid en ny frälsare bakom nästa hörn medan vi fortsätter vår jakt på mer fiktion, en jakt som pågått i tusentals år.
      Alla duktiga överlevare rättar sig efter naturen, det finns många arter som klarat sig ohyggligt mycket längre än människan. Vi vill gärna inbilla oss själva att vi är anpassningsbara men det är normalt tack vare kraften av många, en enskild människa är inte mycket till överlevare.
      De rika är inte dummare än att de inser det:
      https://medium.com/s/futurehuman/survival-of-the-richest-9ef6cddd0cc1
      ”Being human is not about individual survival or escape. It’s a team sport. Whatever future humans have, it will be together.”

  7. Kan inte uppskatta hur korkad jag själv är men får lätt stillestånd i skallen av nyheter som denna:
    https://edition.cnn.com/2018/08/05/health/mount-everest-biogas-project/index.html
    Världens högsta soptipp, nu med solpaneler för att hjälpa till att ta hand om skiten rent bokstavligt. När skallen vaknar igen så börjar jag tänka på förberedelserna för att ta sig upp dit för var och en av dem allihop. Förutom hela organisationen runt på plats, så är det är lång tid av träning, mat, material och transporter som ska till innan de ens kommer till världens högsta soptipp.
    Om all den energi som går åt produceras fossilfritt så är det väl helt ok om man vill riskera att avlida på världens högsta berg.

    Jo, apropå berg:
    http://martinhedberg.se/rossbyvagor-bergskedjor-och-varmeboljor/#comment-59191
    Nu är det bekräftat att vi fick en ny högsta topp. Grattis på riktigt den här gången då.
    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/farsk-matning-kebnekaises-nordtopp-hogst

  8. Måhända är jag en pessimistisk domedagsprofet men jag är rädd att du är för sent ute. Även om vi inte märker det nu har undergången redan börjat. Det finns inga som helst tecken på att människan i regel ser längre fram än sin egen livstid. Inte heller har hon några som helst incitament för att förändra utan väljer istället förnekelse som tex att marknaden ger oss mer pengar till förnyelsebar energi. Visst, det finns röster som sticker ut men de är ytterst få och vi fortsätter att använda vår planet som en oändlig källa.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: