Tag - Väder

Analys av prognoser och extremväder.

Webbinarium ”Kylan i Sverige och värmen i Sibirien”

I morgon fredag den 24 juli så startar jag en serie webbinarier om väder och klimat. Första avsnittet går på temat ”Kylan i Sverige och värmen i Sibirien”. Och det kommer, förutom det, att bevaka en del andra extremväder runt om i världen, helgvädret här i Skandinavien och vad som händer på klimatfronten.

Det startar kl 15 på plattformen Crowdcast. Ni når den via länken https://www.crowdcast.io/e/allt-om-vaeder

Det ingår som serie med aktiviteter som jag kommer att göra under sommaren (enligt almanackan) och hösten. Jag arbetar också på en ny bok, en utbildning för Svenska kyrkan och kommunikation via podcast och YouTube.

Vill du stötta mitt arbete så går det bra att göra det via Patreon, https://www.patreon.com/MartinHedberg.

/Martin

Nästa värmebölja i Västeuropa

Västra Europa drabbas av en ny värmebölja i nästa vecka. Det blir drygt tio grader varmare än normalt och det är, återigen, främst Frankrike som berörs.

Kartan ovan är en prognos från vädermodeller vid ECMWF, det europeiska centrumet för väderprognoser. Den visar temperaturanomalin, avvikelsen i temperatur, på tryckytan 850hPa (ca 1500 meter upp i luften) jämfört med hur det brukade vara så här års mellan 1979 och 2010.

Det ger en bra fingervisning om hur varm luftmassan i sig är, innan lokala effekter vid marken haft inverkan, tex solen som värmt marken eller kylande vindar från pålandsvind.

Den extraordinära värmen gör entré på måndag 22 juli och faller tillbaka till normala sommartemperaturer inför helgen den 27 juli.

Däremellan kommer det att vara 35 till 40 grader dagtid över stora delar av Frankrike. Om nätterna blir det svalare, men fortfarande för varmt för att ge svalka.

Även andra länder som till exempel Storbritannien, Norge, Spanien, Tyskland, Österrike och norra Italien kommer att känna av värmen.

För 50 år sedan så hade detta varit en unik händelse. Men i takt med att värme har ackumulerats på planeten så är värmeböljor av den här magnituden inte längre lika osannolika. Och de kommer att bli än vanligare i framtiden.

Halten växthusgaser i luften är högre än den varit på mer än 3 miljoner år. Det ändrar på energiobalansen mellan Jorden och rymden. Vi får hit i stort sett lika mycket energi från solen som för hundra år sedan, men strålar ut betydligt mindre i rymden. Orsak: den kraftigt förhöjda halten växthusgaser i luften.

Det är som att dra på sig en ylletröja när man är varm: det blir svårare att kyla av sig.

Och som grädde på moset så ÖKAR halten växthusgaser. Det som redan var illa blir värre!

Men det här borde inte förvåna någon. Koldioxid bildas vid förbränning och eftersom människan fortsätter att såväl skövla skogar som gräva fram fossilt kol som vi eldar upp så transformerar vi alltmer av det tidigare fast bundna kolet till växthusgaser.

Det skulle kunna gå ännu snabbare men alla våra utsläpp blir inte kvar i luften. Den allt högre halten i luften gör att en inte oväsentlig del, knappt hälften, binds i hav. Där bidrar koldioxiden till att göra haven surare, pH-värdet sjunker. Det påverkar allt i haven som använder kalk för att bygga skal eller skelett. Typ räkor, musslor, fiskar, däggdjur, plankton, koraller…

Det blir helt enkelt svårare för dem att behålla de hårda strukturerna i skal och skelett eftersom vattnet de simmar i sakta fräter.

Haven är viktiga ur många aspekter. En ytterligare är att merparten, drygt 93%, av energiobalansen absorberas av haven. (Det som värmer luften är 2 till 3% av energiobalansen, det övriga tinar glaciärer och värmer marken.)

Så var inte förvånad över nästa, eller nästnästa, värmebölja, gigantiska skogsbrand, osedvanligt kraftiga, stora eller långlivade orkan, missväxt, kollapsande glaciär, osv. Vi har i princip bett om dem.

Och som pricken över i’et (jag får snart slut på uttryck över extraordinära situationer) så förändras vädermönster. Den kraftiga avsmältningen av Arktis har påverkat jetvindarna. Det gör i sin tur att sannolikheten för ”blockeringar” av hög- och lågtryck samt storskaliga vädermönsters interferens med bergskedjor ökar. Detta förstärker sannolikheten för värmeböljor som vi kommer att se drabba Europa nästa vecka.

För femtio år sedan kunde folk säga att de inte visste. Men nu är det ett medvetet val mänskligheten gör. Vi förändrar förutsättningarna för att bibehålla den stabilitet som har givit oss möjligheten att utveckla våra samhällen.

Jisses vad vi kommer att ångra oss.

/Martin

Snart blir det bok om extremt väder

Jag har fått tidigare fått frågor om att skriva bok men det var först i det här projektet med förlaget Max Ström som jag kom till skott. Merparten av boken skrev jag i vintras och veckorna fram till förra veckan. Just förra veckan skulle jag ha deltagit i en think tank och åkt skidor i Lyngen i Nordnorge, men tvingade mig att välja bort det för att möta en deadline i bokprojektet. Det kändes surt då, men desto bättre när jag hade skickat texterna till korrektur. Och denna soliga fredag igår så signerade Jeppe Wikström och jag avtalet kring boken. En nog så viktig text.

Boken kommer, som jag tidigare har nämnt att handla om extremt väder. Orkaner, översvämningar, tromber, kyla, blixtar, värme, torka och bränder. Men den förklarar också hur jordskred och laviner bildas, vad norrsken är, varför pärlemomoln är vackra men bryter ner ozonskiktet, varför alpinister kan få lungödem, hur riktigt stora vågor bildas och varför korallreven i haven tar skada av koldioxiden i luften. Samt hur allt förändras med klimatet, varför och hur vi bör tänka på framtiden. Framtiden som redan är här. Men inte lika mycket som den kommer att vara snart.

Svårt att avgöra vem som är gladast, förläggare Jeppe Wikström eller författare Martin Hedberg.

Tro nu inte att det blir bok bara för att Jeppe och Martin är glada på bild. Mest slitsamt jobba har nog Charlotta Broady som brottas med mina texter, städar och gör så att det blir flyt i språket och en fröjd att läsa. Och Marianne Lindgren som som letar rätt på alla magiska bilder som jag kommer på att vi vill ha. Eller Martin Thelander som gör grafiken och Mikael Engbom som ser till att alla bilder och bokstäver hamnar i rätt ordning i själva boken. Och Henrik Grape som ser till att boken hamnar hos läsaren. För att inte tala om Johan Salander som leder projektet.

Boken blir både vacker, fascinerande och lärorik. Jo, jag vet att jag är jävig, men det är i alla fall min bestämda ambition och målsättning. En av mina favoriter är den grönländska katabatiska (fall-) vinden Piteraq vilket betyder ”den som överfaller dig”, eller hur det kan komma sig att en måttlig vind kan flytta tunga stenar i öknen. För att inte tala om alla rekord. Hur står sig Gudrun jämfört med Katrina, vilka är de dödligaste naturkatastroferna, var är det mest solsken och hur litet är Gotland i jämförelse med ett stort isberg?

Nåväl, än är det sidor som ska skrivas och korrigeras, bilder som ska förhandlas och layout som skall förfinas. Men/och det är stimulerande och skönt att ha kommit över en tröskel i form av att ha skrivit merparten av råtexten.

Vi gjorde en print på halva boken i februari och den var magisk att bläddra i. Om två veckor kommer vi att få en känsla för hur hela boken blir. Och det finns sju sidor (av tvåhundra) som fortfarande är blanka där jag kan skriva mer på. Det här blir bra.

Boken kommer ut i mitten av september.

/Martin

Beror värmeböljan på klimatförändringarna?

Ja, värmeböljan hänger samman med klimatförändringar. Vi har dopat vädret med växthusgaser, detta är resultatet. Och det kommer mer.

De senaste dagarna har jag fått flera frågor, dels från vänner, dels från journalister, om värmeböljan och bränderna beror på klimatet.

Jag har också läst hur andra insatta i klimatfrågorna har svarat på samma sorts frågor. I en artikel i Expressen svarar Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet: ”att just detta händer just nu kan man inte säkert koppla till klimatförändringarna”.

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, citeras säga att: ”När det blir varmare påverkas också förekomsten av extremvärme och värmeböljor och annat. Extremväder är dock så pass sällsynta att det behövs en ganska lång tidsperiod för att se eventuella förändringar”.

Och Helen Ivars Grape, hydrolog på SMHI, citeras med ”Att titta enskilt på Sverige under ett år är för kort tid. Just nu upplever vi ett extremt varmt år, men ett enskilt år kan avvika från det normala”.

Detta är mer eller mindre standardiserade svar som forskare ger när journalister, av helt förklarliga skäl, frågar ”Är värmeböljan/översvämningen/stormen/torkan/branden… orsakad av klimatförändringar?”. Att jag har med ovanstående tre forskare är inte för att hänga ut dem eller deras svar. Det råkar bara vara tre bra exempel (även jag har svarat på liknande sätt i media).

De uttalanden som forskarna gör är förföriskt lätta att tolka som att: vi hade haft såväl torka och värmebölja som dessa skogsbränder även om vi inte hade påverkat klimatet och även om jordens medeltemperatur inte stigit med en grad inom loppet av ett par decennier.

Men notera att ingen av dem påstår detta!

Alla tre svarar på en fråga i stil med: ”Är torkan och bränderna ett bevis på människans klimatpåverkan?” Men beviset för att vi påverkar klimatet finns i långa mätserier av väderdata, inte in enskilda händelser.

Det är därför som journalistens egna slutsats i ingressen ”De svenska skogsbränderna kan inte kopplas till klimatförändringar…” är direkt felaktig. Man kan inte dra den slutsatsen av svaren från forskarna. Forskarna har sagt ”skulle kunna ha hänt i det gamla klimatet”, inte ”hade hänt oavsett vår påverkan på klimatet”.

Nå, hade detta kunnat hända i det gamla klimatet? Ja, på en enskild plats (den frågan har vi redan avhandlat ovan). Men inte i den omfattning vi ser idag över hela jorden.

Det handlar om sannolikheter. I och med att temperaturen har stigit så har vi skapat en situation där värmeböljor är 100 gånger så sannolika som de var på 50-, 60- och 70-talet. Hundra gånger så sannolikt!

Se grafik som jag skrev om i en uppmärksammad artikel om majvädret, Vad har hänt med Lagom?.

Sannolikheten för extrem värme sommartid har förändrats dramatiskt på ett par decennier. Källa: NASA. Länk till artikel i PNAS (pdf, öppnas i nytt fönster).

Men det stannar inte där. Värmeböljorna är dessutom varmare än de var på 50-, 60- och 70-talet.

Man kan närmast jämföra med kraftigt dopade idrottsutövare. Inte konstigt att det slås rekord om man trycker i sig anabola steroider. Samma sak har vi gjort med vädret, det är dopat med växthusgaser. Det är klart att en odopad atlet skulle kunna prestera lika bra som en dopad. -Det är den sortens fråga som forskarna svara på i Expressenartikeln. Men nu är förhållandet det att allt väder är dopat (inte bara oväder). Hela startfältet har matats med allehanda steroider, i detta fall främst i form av koldioxid, men även metan, lustgas och freoner.

När vi pratar klimat så handlar det alltsomoftast om jordens medeltemperatur mätt på 2 meters höjd över mark och hav. Men det finns många andra mycket viktiga klimatparametrar som också behöver uppmärksammas. Många handlar om vatten. Jag har i andra sammanhang belyst förändringen av havsnivån, men vill också lyfta ”det hydrologiska kretsloppet” vilket i ännu större grad påverkar oss här och nu.

I takt med att det blir allt varmare så avdunstar allt mer vatten, luften innehåller mer vattenånga och det blir allt mer nederbörd. Så hand i hand med värme kommer torka och nederbörd, såväl regn som snö (det kan som bekant vara minusgrader och att det snöar mycket motsätter på intet sätt att det blir varmare eller att klimatet förändras. Tvärtom).

Det är bara ca 3% av den globala uppvärmningen som hamnar i atmosfären. Ett par procent värmer mark och glaciärer. Och mer än 90% värmer haven. I takt med allt detta finns mer energi än tidigare i vädersystemen. Det påverkar givetvis avsmältningen av glaciärer, men också havsströmmar och tropiska cykloner (”orkaner”). Det har blivit en marginell ökning av antalet tropiska cykloner, men framför allt så har de blivit kraftigare, täcker större yta och varar längre.

Jag skrev ovan att sannolikheten för värmeböljor har ökat i takt med att det blivit varmare. I expressens artikel lyftes beroendet av Golfströmmen fram. Men det finns även en annan intressant koppling mellan det långvariga högtrycket (som gjort att det varit soligt och inte regnat på länge) och klimatet. Nämligen hur avsmältningen av isarna i Arktis påverkar jetvindarna.

Jetvindarna (mer om jetvindar på Wikipedia) är kraftiga vindar på ca 10.000 meter höjd. De påverkar hur låg- och högtryck rör sig. Förekomsten av jetvindar hänger samman med temperaturgradienten (skillnaden i temperatur över en viss sträcka) mellan Arktis och sydligare breddgrader.

Den globala uppvärmningen har slagit till hårdast i Arktis. Skillnaden i klimat mot förr är större i Arktis än närmare ekvatorn. Det gör att temperaturgradienten minskat och detta på verkar jetvindarna. (Det blir en lite för lång bloggartikel om jag går in på hur, men det intresserade kan finna en del intressant i artikeln ”Influence of Anthropogenic Climate Change on Planetary Wave Resonance and Extreme Weather Events”.)

Summan av kardemumman: Avsmältningen av isarna i Arktis gör att vädret lättare hamnar i ”låsta lägen” eller ”blockeringar” som vi brukar kalla dem. En blockering är ett högtryck som ligger kvar på samma plats under lång tid (flera veckor istället för några dagar). Den blockerar därmed möjligheterna för lågtryck att passera med svalare luft, moln och regn.

Och om högtrycken ligger kvar på samma ställe så betyder det att lågtrycken (för de har inte försvunnit) rör sig över samma områden lika lång tid. Värmebölja på ett ställe och översvämningar på ett annat.

Så dels har vi ökat sannolikheten för att det skall vara varmt, dels har vi ökat sannolikheten för blockeringar, dvs långvarig värme. Och som grädde på moset har vi ökat sannolikheten för kraftig nederbörd, översvämningar och kraftigare cykloner.

Global Annual Mean Surface Air Temperature Change. Källa NASA.

Att så mycket skog brinner har med människan att göra. Ytterligare faktorer är att vi är bra på att släcka bränder, dvs det finns mycket bränsle som kan brinna när det väl gör det. Samt att vår monokultur med likartade trädslag gör skogen känsligare. En del av bränderna, såväl i Sverige som på andra platser, är anlagda av mordbrännare (alltså inte de proffs som använder brand för att begränsa omfattningen av skogsbränder).

Just denna sommar tror jag dock att varken tidigare naturliga skogsbränder eller lövinslag hade gjort någon större skillnad på brändernas omfattning. Hade de gjort det så faller de i alla fall in under beslut som vi människor tar.

Anledningen till de omfattande bränderna har helt enkelt med vädret att göra: Långvarig torka, värme och blixtnedslag ligger bakom den extrema omfattningen av skogsbränder i Sverige sommaren 2018.

Väder i all ära, men klimatet då? Jo, nu är det så att klimat är statistik på vädret.

Det är vi som har skapat den här situationen. Det är inte slumpen, ”naturliga variationer” eller ”hade hänt i alla fall”. Detta vid 1°C uppvärmning. Vädret med värmebölja, torka och bränder är en konsekvens av att människan har påverkat klimatet, främst genom enorma utsläpp av växthusgaser.

/Martin

PS. Skogsbränderna genererar i sin tur stora utsläpp av koldioxid. Vem vill ta ansvar för dessa utsläpp? Nä, tänkte väl det. Det kan vara värt att tänka på när vi gärna vill tillgodoräkna oss skogens förmåga att binda koldioxid.

Vid en istid är jordens medeltemperatur 3 till 5°C lägre än förindustriell nivå. Parisavtalet, att begränsa uppvärmningen till +2°C är alltså som en halv istid, men åt andra hållet. Vi har i princip redan intecknat 2°C och business as usual leder till 3°C eller mer.

Omslagsbilden visar temperaturanomali, dvs avvikelse från det normala den 25 juli 2018 jämfört med 1979-2000. Källa: ClimateRenalyzer.

Är värmeböljan slut snart?

I ett par dagar har väderprognosmodellerna förkunnat att värmeböljan mattas av till helgen. Och att det kommer regn. Om än inte tillräckligt så i alla fall något som gör att spridningen av bränderna hämmas.

Idag onsdag och i morgon torsdag sker en temporär sänkning av temperaturen i Norrland och det kommer också ett par millimeter regn i samband med att en front passerar (från väster till öster) över Norrland.

På lördag bildas ett regnområde över östra Svealand/Götaland. Regnområdet fördjupas och sprider sig väster- och norrut över Götaland/Svealand under lördagen. Under lördag kväll har det nått upp till södra Norrland. Den gassande solen ersätts av molnighet. Temperaturerna sjunker med storleksordningen 5 grader (men det kommer nog att kännas som mer än så när inte solen gassar heal tiden).

Under söndagen fortsätter regnet upp över mellersta Norrland. Samtidigt kommer ett nytt regnområde in över Västkusten.

Hur mycket regn blir det då? Jo i allmänhet 5-15 mm, men lokalt kan det komma mer. Det här kommer inte att räcka för att släcka bränderna. Men det kommer att göra stor skillnad för spridningen av dem. Om vegetationen är blöt så tar det inte fyr lika enkelt (men när det väl brinner så krävs det mycket mer vatten för att släcka elden).

Det kommer givetvis också att göra arbetssituationen fysiskt lättare för alla som är engagerade med att släcka bränderna.

Jag ser fram emot lördagen, men först är det tre dagar med värme, solsken, torka och fortsatt extrem brandrisk.

/Martin

Det regnade, men blev knappt blött

Det har varit torrt länge i östra Svealand och i förrgår drabbades Nacka av en skogsbrand som släktes av det italienska brandbekämpningsflyget.

Men idag kom det ett efterlängtade regnet. Det regnade måttligt, men i alla fall ihållande i ungefär en timme.

Och allt ute blev blött.

Men inte så djupt. Jag petade lite i marken och kan konstatera att vattnet trängde ner ca en centimeter. Det fattas mycket vatten och behöver regna betydligt mer för att få balans i vattenföringen.

Jag skall lägga in en beställning på 10-20 mm regn per natt kommande vecka framöver, midsommar undantaget. Hoppas att det blir okay.

/Martin 🙂

På onsdag kommer våren

Vintern var blek i början, men samlade sig och höll ut länge och med besked. Men på onsdag inleds början till slutet för årets vinter. Det blir vår med början i söder.

På torsdag blir det vårkänningar även i Norrland. Men här blir det en övergång till årstiden vårvintern.

Nå, nu kanske många tänker ”åh vad härligt med vår!”, men det blir snarare ”oj det regnar!” (Med reservation för att nederbörden i norra Norrland fortfarande faller i fast form).

Hur som helst så blir det mildare. Man skulle kunna tänka sig att det kommer från Nordpolen (i Arktis har det varit en mild vinter), men det är sydvästliga vindar och fuktig atlantluft som breder ut sig över Skandinavien.

/Martin

Snökaos i Stockholm

Sitter på en buss från Nacka in mot stan. Stora snöflingor dalar till marken snabbare än bilar, bussar och lastbilar rör sig framåt.

I backen vid Sickla industriväg har en dragspelsbuss vikt sig så att front och akter stod i höger, medan dragspelet är i vänster körfält. Som om det inte var tydligt nog så försöker en lastbil köra om och parkerar därmed snett över körfälten i backen.

Vår buss tar en alternativ väg, ut mot påfart till södra länken. Det rullar på men sakta. Folk håller humöret uppe och är självironiska.

Hur mycket snö handlar det om? Ungefär en decimeter. Problemet är att det är för intensiv trafik. Stockholm tillåter sig att växa och optimeras för en situation utan friktion.

Så länge det är barmark, fungerande el- och mobilnät osv, så är stan en fantastiskt effektiv maskin. Men när det snöar och avståndet mellan två bilar i trafik inte lämnar utrymme för några misstag, så krävs det inte mycket för att det, genom kaskader, skall bli tvärstopp.

Optimering sker på bekostnad av flexibilitet.

Varmt, kallt, varmt, kallt. Och lite regn.

Så där. Just som man börjat få lite vinterfeeling och julångest, då kommer mildluften tillbaka.

Det är typiskt, men kanske inte något att förvåna sig över. Jag skulle kunna hålla en lång monolog om hur instabilt vädret har blivit de senaste åren men jag skall hålla den kort:
– Arktis har värmts upp ordentligt till följd av förstärkt växthuseffekt (ja människans utsläpp av växthusgaser).
– Detta har medfört att temperaturkontrasten (skillnaderna) mellan luften över Arktis och varmluften längre söderut har minskat.
– Det har i sin tur medfört att jetvindarna, som blåser på hög höjd runt jorden, har minskat i styrka (de drivs av skillnader i temperatur på olika breddgrader).
– Det har i sin tur medfört att varken lågtryck eller arktisk kalluft beter sig som det brukar. Lågtrycken tar nya banor och kalluften stannar inte kvar i Arktis.
– Det här gör att det generellt sett blivit varmare kring Nordpolen (och att isarna inte växer till som de brukar om vintern) samt att vädret växlar kraftigt mellan kallt och varmt här nere hos oss i Europa (och Asien och Nordamerika).

Och nu kommer alltså en portion mildluft och med den regn till veckan.

Hur blir det då till Jul?

Jo från och med den 10:e december stannar det nog på minussidan i alla fall från Dalarna och norrut, dvs i Norrland utom Gävleborg.

I övriga Svealand dansar det runt nollan ett par dagar till, men ser ut att bli några enstaka minusgrader från och med den 17:e. Kanske kan det hålla sig fram till Julafton. Men kasten i vädret har varit stora och påtagliga denna vinter så även om det lutar mot vinter i Svealand också är dörren fortfarande lite på glänt för en grön jul.

/Martin 

Om två dagar regnar det

Håll i mössan och njut av vintern. På måndag kväll, och natten mot tisdag, drar ett regnområde in på bred front över Skandinavien.

Inte bara på bred front, det är frontnederbörd. Varmfront, sedan kallfront.

Så här ser det ut:

  • Det har snöat och blivit vinter i hela landet.
  • I Götaland och Svealand är det just nu kring noll, och på en del platser som bekant tex i Stockholm, en massa snö. Södra och norra Norrland har inte riktigt lika mycket snö (eller besvär av mycket snö), men men ett par minusgrader till, typ 5 till 10 minusgrader. Södra Jämtland och Härjedalen har dock 30-50 cm.
  • På måndag blir det lite mildare och fuktigt luft strömmar in med västliga vindar. Det börjar regna i Värmland och söderut på måndag eftermiddag. Från Dalarna och norrut blir det snöfall.
  • Natten till tisdag rör sig nederbörden allt längre österut. På tisdag tidigt på morgonen kommer regnet fram till Stockholm.
  • Tisdag är det så milt, noll eller ett par plusgrader, att nederbörden faller som regn även i Södra Norrland. Svealand och Götaland får 2 till 8 plusgrader.
  • På onsdag passerar en högtrycksrygg. Kommer den under natten så sjunker temperaturen och regnet som föll för mindre än ett dygn sedan fryser till is…

Tips: 1. Om ni vill ha bort snön så skotta nu i helgen. Den som är lite kall kan i och för sig vänta till det regnar, men det blir tråkigare att skotta och man riskerar att det frysar på under veckan.

Tips 2. Det kan bli glatt på vägbanor och trottoarer när det dels regnar på kalla vägbanor, dels drar in kalluft efter att det regnat.

/Martin