Vad har hänt med Lagom?
SMHI sammanställning av månadstemperaturer hittills under 2018.

Vad har hänt med Lagom?

Den euforiska glädjen över det ”fantastiska” maj-vädret är på väg att förbytas i allt fler grubblerier. Ska det verkligen vara så här? Okay för högsommarväder någon eller ett par dagar i maj. Men i princip hela maj?

Varför är det så här och har det något med klimatet att göra?

Svar:
– Högtryck
– Ja

Att det är så varmt hänger samman med ett långvarigt högtryck som lägrat sig över Skandinavien. Det är väl inget konstigt? Jo, lite. Och att det ligger kvar så länge. (Återkommer till det längre ner i artikeln.) Det har i och för sig regnat på ett par platser, men överlag har det varit torrt. Och mycket varmt.

Hittills denna månad har det varit mellan drygt 3 och 6 grader varmare än normalt. Enskilda dagar, tex igår, har det varit 10 grader varmare än normalt.

Januari 2018 (och december 2017) var mild och nederbördsrik.
Februari och mars tvärkalla.
April någorlunda normal.
Maj torr och mycket varm.

I genomsnitt har det kommit ganska normalt med nederbörd, men eftersom snön smälte så fort så har det mesta runnit ut i sjöar och hav. Och temperaturen, trots att det var några kalla dygn i februari-mars, blev över de normala.

Syrenen håller redan på att blomma ut i Östra Svealand. En månad tidigare än den brukar. Både för att det är varmt och för att det är torrt.

Klimatet då? Jo det som har hänt är att vi, till följd av den förhöjda halten växthusgaser (främst koldioxid och metan) har värmt planeten med i snitt drygt en grad. Den graden fördelar sig inte jämt över alla platser eller tidpunkter utan det svänger. Men i genomsnitt är det 1°C varmare nu än på 1970-talet. Globalt.

Det kanske inte låter mycket, men sätt det i relation till att det under en istid (då det ligger två km fruset vatten över Sverige) är typ 4°C kallare. Globalt. Vi har alltså hittills gjort en kvarts istid, men åt andra hållet.

Parisavtalet, att begränsa uppvärmningen till max 2°C, är ingen söndagspromenad. Det är en halv istid, men åt andra hållet. Fast det vi håller på med landar inte i Paris. -Business as Usual innebär typ 4°C högre medeltemperatur. Har man riktigt bra fantasi kanske man kan föreställa sig vad det innebär.

Nåväl, vad har det svenska majvädret med detta att göra?

-Allt! Och just nu skall vi vara tacksamma att det bara är maj. Om detta fortsätter in i juni och juli, dvs att temperaturerna ligger i snitt fem grader över det normala, så är det kris. Jordbruket går på knäna, dricksvattnet ransoneras och vi tampas med omfattande skogsbränder.

Det här är en försmak av vad hur klimatet förändras och vad som kommer att ske.

2003 var det en enorm värmebölja i södra Europa. 30.000 människor omkom, främst i Frankrike. Det var missväxt och omfattande skogsbränder. Alla tillgängliga luftkonditioneringar man hade kördes på högvarv, men man blev tvungna att stänga ner kärnkraftverk. Kylvattnet var inte kallt nog. Förutom de uppenbara problemen så fick man alltså också brist på energi.

2010 var det en värmebölja till. Då var det Ryssland som drabbades och man gick från att vara spannmålsexportör till att importera livsmedel. Man hade omfattande skogsbränder och många tusen människor omkom till följd av extremvärmen. Hälsoläget förvärrades av röken från de omfattande skogsbränderna.

Det var det som fem grader varmare än normalt ställde till med när det inträffade under juni, juli och augusti i Frankrike respektive Ryssland. Nu är det ännu bara maj och vi upplever juli-väder. I Sverige. Samma situation i juli och vi får hitta på en ny definition av högsommarvärme.

I och med att det i medeltal blivit varmare så har vi ändrat på sannolikheterna för att det skall bli värmeböljor. Eller rättare sagt: Eftersom vi har ändrat på sannolikheterna för att det skall vara varmt så har det även i medeltal blivit varmare.

Sannolikheten att det skall vara extremt varmt är idag ungefär 100 gånger så vanligt som på 60-talet.

Sannolikheten för extrem värme sommartid har förändrats dramatiskt på ett par decennier. Källa: NASA. Länk till artikel i PNAS (pdf, öppnas i nytt fönster).

Värmen har också fått isarna i Arktis att smälta. Det påverkar i sin tur jetvindarna eftersom temperaturkontrasten mellan polarområdet och mellanbreddgraderna (typ södra Europa). Och mycket tyder på att det i sin tur leder till låsningar, blockeringar, av lågtryck och högtryck.

Högtryck, och lågtryck för den delen också, ligger kvar längre nuförtiden än för bara några decennier sedan. ”High-amplitude quasi-stationary atmospheric Rossby waves”. Samtidigt som Ryssland hade sin långvariga värmebölja så regnade det oavbrutet i Pakistan och 14 miljoner människor blev hemlösa.

Så njut av värmen, men fundera också på hur vi skall anpassa oss till klimatet som blir allt varmare. För med värmen kommer också kraftigare orkaner, intensivare nederbörd och risker för storskaliga förändringar, typ förändringar av monsunregn, havsnivåhöjningar, förändringar av havsströmmar, växtzoner och kraftiga hagelskurar mm.

Och med detta kommer anpassning, dvs att vi fogar oss. Naturen kommer alltid att ha sista ordet. Som om inte det räcker, de riktigt stora riskerna kommer inte från väderextremer. De kommer från hur vi människor beter oss när vi anpassar oss. Risker för konflikter som uppstår i kölvattnet av missväxt, bränder, översvämningar, jordskred, brist på vatten, livsmedel och naturtillgångar mm. Folkförflyttningar, protektionism, geopolitiska förändringar. Kort och gott krig och konflikter. Vi har byggt verktyg för sånt också.

Men ibland är vädret bara bra. Och allt väder är påverkat av klimatförändringarna, inte bara översvämningar och värmeböljor. Man får ta det onda med det goda. Och det goda med det onda. Välkommen till den nya världen. Sommarvädret kanske kommer att präglas av regn? Låt oss i alla fall hoppas att högtrycket som skapar majvädret inte håller i sig.

Det svenska Lagom, ett offer för klimatförändringar.

/Martin

PS. Mycket tyder på att Golfströmmen faktiskt håller på att stanna av. DS.

Detta inlägg har 33 kommentarer

  1. Ett pedagogiskt inlägg som jag inte har mycket att invända emot. De ”låsningar” i väderlägena som du skriver om har blivit allt tydligare. Det finns en uppenbar risk att vi denna tidiga sommar riskerar att få kännas vid konsekvenserna av extrem torka och värme på ett tidigare ej skådat sett. Visserligen har jag ännu hopp om att det inte blir så, men som du skriver, så har vi att förvänta detta, för eller senare och allt oftare. Allt är inte nattsvart, efter den förra, kyliga sommaren känns det nu härligt att få uppleva riktig semestervärme! Speciellt på våra breddgrader är vi inte bortskämda med värme så mer frekventa värmeböljor är kanske inte det som skrämmer mig nämnvärt. Jag understödjer i princip de tilltagande åtgärder som görs för att stävja klimatförändringarna. Samtidigt påminner jag mig om 1970-talets varningar om en ny istid. Även en dopad istid kan bli riktigt jobbigt för kommande generationer på våra breddgrader och skall man se något positivt med temperaturhöjningen så kan det vara just detta, att kommande istid kommer att utgå från en högre koldioxidhalt och värmebuffert, därmed behöver inte konsekvenserna bli lika omfattande. Vi bör också komma ihåg att oväntade, men ändå inte osannolika händelser som massiva vulkanutbrott, asteoridkollisioner och Gud bevare oss, kärnvapenkrig, kan få den globala temperaturen att sjunka flera grader. Därmed kan det vara positivt med en buffert. Med det sagt vill jag avsluta med att konstatera att det givetvis också är ytterst värdefullt med en buffert i form av fossila och uppsamlade lager av Co2-källor tillgängliga att frigöras för den tid då kylan återvänder.

    1. Tack för det. Men berättelserna om farhågorna för istid på 70-talet är överdrivna. Det fanns forskare som ställde sig frågan ”skulle ett globalt kärnvapenkrig kunna leda till en ny istid” (till följd av alla partiklar som skulle hamna i luften). Och så räknade man på det. Men det är inte i närheten av samma sak som att den samlade forskarkåren trodde att en ny istid var förestående. Inte heller upptäckten av Milankowitch-cyklerna gjorde att man trodde att det skulle bli istid i närtiden.
      Men, om vi inte hade gjort vad vi har, så skulle det bli så sakteliga börja bli istid om några tusen år…
      Om människan hade varit smart så hade vi släppt ut lite (LITE) koldioxid för att balansera detta. Det vi nu gör är att skapa en enormt snabb klimatförändring åt andra hållet.
      Nästa istid, som skulle kommit om inte vi rotat omkring som vi har, kommer inte att inträffa. Det kommer inte ens att bli så svalt som vi hade nyss. För att det skall bli istid så behöver planeten ha glaciärer. Och om ett par tusen år (när jordaxelns lutning och andra astronomiska förhållanden talar för istid) så har vi inte tillräckligt med embryo till glaciärer för att de skall kunna växa till sig.
      Men om hundratusen år kanske det bli svalt igen. Kanske.

    2. Fast 2017 var ju den kallaste sommaren sedan 1862. Då slutade man prata om global uppvärmning och bytte till klimatförändringar och sade att det låg i linje att somrarna skulle bli svalare och regnigare. Nu skall de plötsligt bli varmare och torrare igen…..

      1. Martin —
        Ja visst är det förvirrande… Men det svåra med att förutsäga hur klimatförändringarna tar sig uttryck på faktiska platser på jorden är att det finns tusentals modeller, tusentals teorier och minst lika många parametrar att ta hänsyn till när man ska göra ett antagande. Det går inte att säga säkert att det kommer bli si och så många grader varmare eller kallare på en viss geografisk plats (som Sverige) och man ska inte haka upp sig på att det kanske inte kändes varmare förra sommaren. Däremot är det bortom alla tvivel att vi -globalt sett- ser en uppvärmning, som får väntande och oväntade konsekvenser på alla möjliga omöjliga sätt.

        1. Precis. Vi vet att det -i genomsnitt- kommer att bli allt varmare. Men vi vet inte hur detta kommer att uttrycka sig i form av väder. Men vi vet att det kommer att bli annorlunda jämfört med om vi inte rört till det.
          Hur mycket varmare det blir beror på många saker,
          – Hur mycket mer växthusgaser vi släpper ut (påverkar växthuseffekten).
          – Hur mycket mer partiklar vi släpper ut samt förändrad markanvändning (påverkar planetens förmåga att reflektera solljus).
          – Hur naturen (atmosfär, kryosfär, geosfär, hydrosfär och biosfär) återkopplar/reagerar på detta.
          – Hur mycket växthusgaser och partiklar som planeten själv cirkulerar (vilket i stor mån är beroende av ovanstående).
          – Händelser och skeenden som är obekanta för oss.

      2. Det blir varmare Martin… Om man tror att det här är en slump och inte kan se en tydlig trend så går det nog inte att nå fram till den personen med kunskap och fakta…

        The five warmest years in the global record have all come in the 2010s.
        The 10 warmest years on record have all come since 1998.
        The 20 warmest years on record have all come since 1995.

  2. Känner ett krypande obehag varje morgon solen lyser från en molnfri himmel. I början var det skönt, men nu känner jag ångest. Dessutom är det med brandklass 5 E bara en tidsfråga innan en stor skogsbrand bryter ut…

    1. Mina farhågor blev tyvärr besannade. Här runt Sala har vi haft (och har ännu lite grand) skogsbränder både här och där…

  3. Hoppas bara att diagrammet ”Sommartemperaturer norra hemisfären” läses och förstås korrekt av allmänheten. Åtminstone jag skulle om jag bläddrade hastigt tro att det var graderat i grader på x-axeln. Nu är det inte riktigt så, det är standardavvikelser och vad det motsvarar i grader får vi tyvärr inte veta. Det kan vara mycket mer eller mycket mindre.

    Begreppet ”extremt varmt” är här definierat som 3 sigma / standardavvikelser. Frågan är då vad slutsatsen ”Sannolikheten att det skall vara extremt varmt är idag ungefär 100 gånger så vanligt som på 60-talet.” betyder i faktiskt temperatur. Det säger diagrammet ingenting om alls. Är tidsperioden lång och homogen blir standardavvikelsen liten, är det stora fluktuationer (åt båda hållen) så blir standardavvikelsen stor.

    Dessutom omfattar referenshistogrammet 30 år och är därmed möjligen inte riktigt jämförbar med 2005-2015 som omfattar bara 10 år.

    Likaså är den första bilden, den som syns ovan i ditt inlägg, förrädisk. Genom att göra sverigekartan för maj mycket större än för de andra månaderna ger den röda färgen ett minst lika starkt visuellt intryck som de två blå, kalla månaderna tillsammans. Maj blir mer än dubbelt så viktig som februari eller mars. OK om det är motiverat att vikta så men skriv det då!

    Det irriterar mig när man handskas vårdslöst med statistik när det gäller så allvarliga saker som klimatet. Antingen ska svårtolkad information förklaras tydligt och korrekt eller så är det bättre att låta bli att alls visa det. Det här känns inte trovärdigt.

    1. Japp, det är standardavvikelser. Hade det varit temperaturer så hade man iof snabbt ”känt igen sig”, men eftersom temperaturen på en del platser inte svänger så mycket (tex i närheten av vatten) medan det på andra platser svänger mer (tex där det är torrt i inlandet) så skulle ett sånt diagram inte ge så mycket information om vad som var vanligt väder eller inte.
      Men genom att använda standardavvikelser så fångar man varje väderstations individuella svängningar. Man kan läsa mer om standardavvikelser på wikipedia.

      ”Extremt varmt”, definierat som mer än tre standardavvikelser, innebär så varmt som det är den varmaste dagen du upplever under loppet av två år (0,13% av fallen). I det vädret som rådde under 50-, 60- och 70-talen.

      Idag (eller rättare sagt 2005-15) inträffar samma värme i 14,5% av fallen, dvs 106 dagar på två år. Eller hundra gånger så ofta som på 50-, 60- och 70-talen.

      Källan till ursprunget till grafen finner du om du söker på referensen till den som jag skrivit i underkanten av grafiken.

      Här kommer en direktlänk: http://www.pnas.org/content/109/37/E2415.full.pdf

      Att jag gjorde Sverigekartan med maj större än de andra var inte ett sätt att försöka trixa med statistiken. Artikeln handlar ju om vädret i maj, därför är den kartan större än de andra. Det är inte en jämförelse mellan månaderna.

  4. Hej Martin, det här var väldigt intressant. Du ska ha beröm för att du är en av få meterologer som förstår att risken för fastlåsta väderlägen ökar med klimatförändringarna. Många meterologer verkar tro att det bara är slumpen som gör att vi har haft det här väderläget så länge, möjligen att de kan förstå att vi får lite högre temperaturer än vi annars hade haft med samma väderläge.

    Det där diagrammet med standardavvikelser är intressant. Om jag förstår rätt innebär det att variationerna har ökat? Stämmer det eller är det metoden med standardavvikelser som luras? Det skulle vara intressant att se ett sådant där diagram för Sverige. Jag har en känsla av att det är de snarare är de varmaste temperaturerna som har ökat minst här? Och förresten, antar att det är enskilda observationer som avses och inte månadsmedelvärden (är det månadsmedelvärden är det ju självklart att variationen ökar när det blir mer fastlåsta väderlägen)

    Och så är det lite intressant att du kallar april för någorlunda normal, för bara 20 år sedan skulle tre grader varmare än normalt i södra Sverige ses som extremvärme och rent av rekord på några platser… Men med dagens klimat är det definitivt inom det normala…

  5. Väldigt pedagogisk artikel om klimatförändringarna, men din avslutning förbryllar mig när du ställer frågan om hur vi ska anpassa oss, inte vad vi kan göra för att sträva mot att inte medeltemperaturen ska behöva höjas med upp till fyra grader.

    1. Tack.
      Jag förstår. Den texten skulle bli så lång så den fyller flera andra artiklar.
      En del av dem har jag redan skrivit,. Bloggen innehåller totalt sett mer än tusen artiklar, många handlar om vad vi kan göra för att minska klimatpåverkan. I grunden handlar det om att låta merparten av det fossila kolet vara kvar i marken.
      /Martin

  6. Tack för ett riktigt, riktigt bra blogginlägg. Jag har själv gått i exakt samma tankar (och orosmoln) på sistone över ”det fantastiska sommarvädret.” Är dock inte lika påläst som du och denna läsning var välbehövlig. Fick jag önska skulle detta inlägg få en extremstor spridning så att fler reflekterade över detta och framförallt sin egen inverkan, ska försöka länka själv under helgen. Och fick jag önska igen hade du kompletterat med en enkel checklista på slutet om vad ”en helt vanlig Svensson” kan göra för att motverka; äta närproducerat, plastbanta, sluta extremkonsumera etc. Hur som helst – stort tack! 😊🙏🏼

  7. Tack för ditt viktiga inlägg! Tack också för referensen till Nasa. Kan du komplettera med andra referenser som underbygger ditt resonemang? Tack!

  8. Det finns jättemycket små detaljer man kan göra i vardagen, bla använda regnvatten, men när jag förklarar dessa får jag hånskratt i ansiktet för att man tycker det är ”för jobbigt”. Mycket snack å lite hockey..

  9. När ska vi börja dra ner?

    Renewables 2018 Global Status Report
    http://www.ren21.net/status-of-renewables/global-status-report/%5Dhttp://www.ren21.net/status-of-renewables/global-status-report/

    https://twitter.com/Oliver_Geden/status/1003565372258377728
    ”Result is obvious but not known by most policymakers, journalists & public: #Renewables volume has drastically increased, but share in overall energy consumption hasn’t. See @REN21 numbers for 2006 (note that accounting methods have changed since) http://www.ren21.net/renewables-2007-global-status-report/ … #GSR2018″

  10. Tack för väldigt intressant information.
    Blir nyfiken på vad du har för synpunkter på norra halvklotets vinterhalvår. Märker av högtryckssituationer över Skandinavien då också, vilket på vintern betyder kyla. Växlingar runt nollan med isbildning blir vanligare, men också möjlighet till häftiga snöfall på grund av närheten till uppvärmt hav i kombination med kylan.
    Annan fråga rör tröskelnivåer/klimatförändringar som kan ha med högtryck, lågtryck, havsströmmar, luftströmmar och varmt hav att göra.

  11. https://www.carbonbrief.org/explainer-polar-vortex-climate-change-and-beast-from-the-east?utm_source=Weekly+Carbon+Briefing&utm_campaign=447cc24f77-Carbon_Brief_Weekly_02_03_2018&utm_medium=email&utm_term=0_3ff5ea836a-447cc24f77-303428381&ct=t(Carbon_Brief_Weekly_02_03_2018)&goal=0_3ff5ea836a-447cc24f77-303428381

    Tack Martin för dina inlägg och inte minst denna om vad vi har att förvänta oss med fortsatt global uppvärmning!
    Det var en fråga här bland kommentarerna om vad som kan hända på norra halvklotet under vinterhalvåret. Eftersom jag har sett en hel inlägg och kommentarer i olika sammanhang, där kylan och snön i vintras tas som inlägg för att vi inte har någon global uppvärmning att tala om, kan kopplingen till den snabbt minskande havsisen i Arktis vara bra att föra fram.
    Här en artikel som beskriver hur den luftström, Polar Vortex, som normalt cirkulerar över Norpolen, splittras upp, jetströmmarna ändrar karaktär och vädersystemen påverkas. Ledde i vintras till att varm luft strömmade upp mot Arktis och kall luft strömmande ner över Europa.
    Jag skulle önska att fler meteorologer än du Martin förklarade dessa sammanhang, som åtminstone i min umgängeskrets, är helt okända.

  12. Juni har knappt börjat men vi har redan nu haft fler varma, fina dagar än vi haft de senaste 2 somrarna tillsammans. Senaste sommaren var om jag ej missminner mig den kallaste sedan mätningarna startade, och den här vintern slogs det snörekord här i västernorrland…
    För övrigt har vädret nu efter efter ett par veckors värmebölja slagit om igen och här är det 11 grader dagtid och isande kallblåst. Global warming? Jag är skeptisk!

    1. Att det blivit varmare i medeltal betyder inte att ALLA dagar blivit, eller kommer att vara, varmare. Men sannolikheten för värme har ökat. Det framgår av artikeln, både i texten och grafiken.

  13. Jag är väldigt skeptiskt till Jordgubbar men resten av familjen käkade likväl våra första egna igår med pannkakor. 15:e Maj kunde de första plockas lite längre söderut i år. Det kan jag inte förneka, även om jag är Jordgubbsskeptiker. Äter ju dem ibland iaf.

    1. Ja du Trötter, några veckors värmebölja och ni alarmister går igång för fullt… Domedagen är nära.. Förra året när vi hade den kallaste sommaren sedan mätningarna startade så var det dock väldigt tyst från alarmisternas sida. Att klimatet förändras är det knappast någon (vettig) människa som förnekar, men hur stor del av den temperaturförändringen som direkt beror på mänsklig påverkan och hur stor del som beror på naturliga variationer det är inte fastställt. Jag tror att många idag kraftigt överskattar hur mycket människan påverkar temperaturen.

      1. Ursäkta att jag går in och sågar men jag kan inte låta bli.
        – Du använder uttryck som ”…ni alarmister…”, ”…Domedagen…”. Det första är ett känt retoriskt grepp för att förminska sin opponent. Det andra att klistra på etiketter på sin opponent som vederbörande inte nödvändigtvis har yttrat (även om de som avlider av bränder, jordskred eller uttorkning troligen upplever något som lämpligen kan kallas för domedagen. Men alla dör som bekant inte). Kom med vettiga argument istället.
        – Förra året var INTE ”den kallaste sommaren sedan mätningarna startade. 1. Var mer specifik, ange tex ett geografisk område. 2. Ljug inte. 3. ”Alarmisterna” pratade klimatförändringar även förra sommaren.
        – Det ÄR fastställt att drygt 100% av uppvärmningen är orsakad av oss människor. (Vadå mer än 100%? Jo, om det inte var för oss så hade det blivit något KALLARE istället för mycket varmare).
        – Vad du tror …är det enda jag finner intressant i inlägget. Jag för min del har dock en avvikande uppfattning, jag tror att många underskattar hur mycket vi påverkar klimatet.

      2. Klimatskeptiker, jag vet att du var här själv förra sommaren också så dra inga visor tack:
        https://martinhedberg.se/jag-har-landat/
        Har du inte varit medveten om vare sig Harvey eller någon av de andra orkanerna förra året, eller något av allt det andra klimatrelaterade heller, trots att du läser bloggen?
        http://martinhedberg.se/orkanen-harvey-och-klimatet/
        53,5°C i Turbat exempelvis, vid exakt samma tidpunkt som förra året, är det kallt???
        Apropå Harvey förresten, så skrev Jeff Masters en bra artikel här nyligen:
        https://www.wunderground.com/cat6/extreme-hurricane-rainfall-expected-increase-warmer-world

        Kommer även ihåg när du kommenterade första gången eftersom jag frågade dig redan då hur man kan kan vara skeptisk mot klimat? Du svarade aldrig. Inget ovanligt iofs, det fanns många fler förnekare och förvillare här tidigare som körde samma stuk, vilket blir ohållbart i längden och därför tvingas de byta kommentarsfält, eller åsikt. Har sett exempel på båda genom åren. Det blir givetvis tråkigt för dem när andra kommer ihåg vad de skrivit tidigare. Började läsa den här bloggen 2009 när Pohlman fortfarande skrev tillsammans med Martin. Kommenterade inte mycket de första åren, men en bidragande anledning till att jag öht började, var just anhopningarna av förnekare som bara hackade runt samma gamla skitlögner, om och om igen.

        Domedagen som du benämner det har redan börjat, men inte här, inte i Norrland och den går inte på ett dygn heller, tack o lov. Dock har många redan fått sin personliga domedag och avlidit tack vare klimatförändringarna. Men ge det något decennium till så kommer de flesta förnekare att vara tysta.
        Vill du läsa mer kan du börja med de senaste sammanställningarna om Antarktis.
        https://www.nature.com/articles/s41586-018-0212-1
        Artikel hos BoM:
        http://www.antarctica.gov.au/news/2018/ocean-waves-following-sea-ice-loss-trigger-antarctic-ice-shelf-collapse

        https://www.nature.com/articles/s41586-018-0179-y
        Artikel hos Grist med gratislänk.
        https://grist.org/article/antarctic-melt-holds-coastal-cities-hostage-heres-the-way-out/
        Dock inte nedladdningsbar men har den på burken här hemma, här Fig2:
        https://image.ibb.co/i8Bj9d/10_1038_s41586_018_0179_y_Fig2.png
        40% de senaste åren. Vill du ha hela PDFen så säg till bara.

        Eller någon annan, fråga bara.

  14. Satt och läste om fracking och gas i USA och ramlade av en tillfällighet över den här videon.
    Passar om inte annat titeln på din artikel Martin.

    Hello Humanity, it’s me, Technology. We need to talk.
    https://youtu.be/ALugeRQbXAM

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: