Tag - Solen

Att minska vår påverkan på väder och klimat

De senaste åren har miljöproblemen åkt jojo i medias bevakning. Den vetenskapliga närvaron har stadigt ökat. Forskare observerar naturen och beskriver samband. IPCC sammanställer och det hålls konferenser och seminarier.

Insikten om allvaret i situationen ökar såväl inom näringslivet som bland politiker och andra beslutsfattare. Det författas strategiska dokument och avtal. Energieffektivisering, förnybar energi, handel med utsläppsrätter, skydd av biologisk mångfald. Listan kan göras lång.

NASA: Global Ocean Heat Content

Energiinnehållet i haven har ökat. (Grafik NOAA)

Men samtidigt: Människan trycker på gaspedalen och rycker i ratten när vi nu accelererar på en allt smalare väg. Hopp ställs till att mekanikerna skall trimma såväl motor som förbättra aerodynamik och vägegenskaper. Samtidigt börjar allt fler i baksätet att vakna och ha åsikter om vad som sker där fram.

Det råder ingen brist på vare sig vetenskapligt underlag eller politiska deklarationer. De stora bristen ligger i uppfyllande av dessa deklarationer samt i att anpassa politiken efter den fysiska verkligheten. Inget av detta är särskilt enkelt. Detta inte minst för att den breda allmänheten och de flesta beslutsfattare saknar såväl helhetsbild som detaljkunskap inom naturvetenskapen.

Jag har vid flera tillfällen frågat politiker och andra beslutsfattare vad vi måste göra: det naturvetenskapligt nödvändiga eller det politiskt möjliga. Ofta får jag en frågande blick tillbaka. Jag anar att det under dessa sekunder sjunker in hos dem att det kanske är en diskrepans mellan ”naturvetenskapligt nödvändigt” och ”politiskt möjligt”.

Värmebölja i Europa 2003

En extrem värmebölja i Europa sommaren 2003 orsakade omkring 35000 människors för tidiga död. Diagrammet visar observationer av dygnsmedeltemperatren juni-augusti för ett antal orter i Centraleuropa. 2003 sticker ut som en extrem anomali. En situation som, baserat på vår erfarenhet om hur varmt det brukar vara i Europa, föreföll oerhört osannolik. Ändå inträffade den. Värmeböljan är en del av konsekvenserna av att klimatet har förändrats. Klimatförändringar skördar sina offer, även här hemma. Grafik: IPCC.

Forskare och rådgivare har genom alla år varnat för annalkande problem. I vissa fall har man därtill givit ultimatum: ”Vi har tio år på oss”. I vissa fall har beslutsfattare hörsammat varningarna och vidtagit relevanta åtgärder, i vissa fall har man skjutit problemen framför sig eller ignorerat dem.

Den kvarstående bilden är att det alltid finns lite tid kvar. Vi alltid kan skjuta problem framför oss. Tills det faktiskt är för sent. Men då kan vi å andra sidan inte göra något åt det längre. Katastrofer undviks och de inträffar, både i stort och i smått, det finns det många exempel på. Men vi gråter inte över spilld mjölk, vi häller upp lite mer. Så länge det går.

Klimatet har redan förändrats. Vi ser redan en markant förskjutning åt det varmare hållet. Det sker inte bara med temperaturen i luften utan även i hav, isar och på land. Ett annat sätt att visa hur det som tidigare var osannolikt, nu har blivit betydligt mer sannolikt beskrev Hansen för ca ett är sedan. Jag skrev om det här.

Många lösningar haltar när vi ser vår värld i ofullkomliga modeller och metaforer. T.ex. när man jämför klimatförändringar med att köra bil eller katastrofer med spilld mjölk. Men samtidigt behövs modeller och metaforer för att vi skall förstå vår roll och handlingsutrymme. men man måste vara medveten om att såväl enkla som  komplicerade, eller till och med komplexa, modeller har sina för- och nackdelar.

Så är det till exempel med modellen av att klimatförändringarna orsakas av skorstenar och avgasrör. Förvisso är utsläpp av koldioxid den enskilt största orsaken till antropogen påverkan på klimatet, men kommer vi att undvika ”allvarlig påverkan på klimatsystemet” (UNFCCC) genom att försöka täppa till alla skorstenar och avgasrör? Det är att gå över ån efter vatten.

StenkolL

Bild: Stenkol. Förbränning av fossilt kol är en av alla anledningar till att klimatet förändras extra mycket i vår tid. 

Bert Bolin sade redan 1974 att: ”Det finns betydligt mer fossila bränslen på jorden än vad som kommer att kunna användas med hänsyn till klimatpåverkan.” Det är insiktsfullt och mycket vackert i sin enkelhet. Det gäller givetvis fortfarande.

Jag ställer mig frågan: ”Leder våra klimatåtgärder till att fossilt kol blir kvar i marken, och träden kvar på marken, i en sådan utsträckning att vi uppnår våra mål?” Svaret är: Kanske. Men definitivt inte om vi kör framåt genom att bara titta ut genom sidorutan eller se avgasröret som problemet. Våra lösningar får vidare inte skapa andra oacceptabla problem.

Och hur skall vi tackla alla andra saker som också driver på klimatförändringar: Andra växthusgaser, aerosoler, albedoförändringar mm

Om vi verkligen vill ha en chans att uppnå de målsättningar vi deklarerat i nationella och internationella avtal så måste en väsentlig del av det fossila kolet vara kvar i marken, tillika måste en väsentlig del av träden vara kvar på marken, även om det är tekniskt och ekonomiskt tillgängligt att bryta dem. Och hur skall våra samhällen se ut då och framför allt: hur skall de se ut fram till dess?

Det är den verkligheten vi behöver förbereda oss på, parallellt med pågående klimatförändringar samt konsekvenser bland annat inom energi, livsmedel, samhälle, ekonomi och geopolitik. -Vilket också gör att vi tvingas förändra våra samhällen.

Det politiskt möjliga är föränderligt, men här saknar världen ännu ledarskap. Pudelns kärna är att finna och navigera det politiskt nödvändiga inom det naturvetenskapligt möjliga. Vi kan förhandla med varandra, men inte med naturen.

/Martin

Håller solen på att somna?

Solen

Håller solen på att somna?

Nej, så illa är det inte, men frågan om solaktivitet ställs på allt fler ställen, även här på bloggen. Därför tänkte jag att vi gör en separat artikel om den frågan så att kommentarerna kan hamna på rätt ställe.

Blogg_sol.001När det kommer till den nuvarande solaktiviteten så har man jämfört den med det så kallade ”Maunder minimum” som inträffade mellan 1645 och 1715. Då avtog antalet solfläckar och solfacklor markant. Detta  kopplas till vad som har kallats ”den lilla istiden”.  Read More

Högtryck och solstormar

Högtrycket med centrum över Ryssland ligger kvar.

Det är tillräckligt stort för att ge oss i Sverige högtrycksdominerat vinterväder. Det betyder:

– mest svaga vindar, i den här situationen nordliga,
– lokala snöbyar, främst i Östersjölandskapen och längs med Norrlandskusten,
– fortsatta temperaturer under noll grader.

Med lite tur så kommer högtrycket att ge klart väder. Det ger dig möjlighet att se norrskenet som troligen kommer att vara synligt inte bara i norra Sverige.

Solen har haft en medelstor solstorm och den kommer att beröra oss kommande dagar.

Nedanstående bild tagen av NASA visar en utkastning av UV-strålning.

Bild från NASA (23 januari 03.59 UTC) via spaceweather.com

Solstormen ger inte bara vackra norrsken, det kan även skapa störningar i elektronisk utrustning, digital kommunikation mm.

Att det skulle kunna uppstå problem i vår digitala värld gör det lätt att mer eller mindre automatiskt skylla minsta avvikelse på solstormen. Klockan på min mobil gick fel i morse och en digital termometer hade skiftat till Fahrenheit istället för Celsius. Det skulle kunna vara barnen som varit framme. Eller solstormen. Det första låter mest troligt, det senare mer fascinerande.

Nåväl, när hela system drabbas så är det troligen inte sexåringar som varit i farten. Kommande dagar får vi se hur sårbart och robust det moderna samhället är för en solstorm. Solstormen är graderad till en 3:a på en 5-gradig skala.

Jag hoppas och förväntar mig att det finns folk som har gjort sårbarhetsanalyser. Om de har gjort sina läxor så märker vi inte mycket av solstormen. Eller så har vi bara tur. Det kan också vara så att analytikerna har gjort sin läxa men att vi har otur.

Jag har ett mekanisk armbandsur. Det drar sig ett par sekunder per vecka. Plötsligt känns det mycket mer tillförlitligt än ack så precisa digitala klockor som antingen går helt rätt. Eller helt fel.

/Martin

Stigande temperatur med eller utan solfläckar

solfläckar

Av Martin Hedberg

Vi fick en fråga från en läsare, Arne K, om man inte kunde samla ihop och presentera mätdata kring väder för att reda ut diskussionen om huruvida temperaturen har stigit eller inte. Jag tar mig friheten att skriva en blogg kring detta och lägga till lite kring solfläckar.

Människan har registrerat väder under lång tid. En konkret sak man kunde mäta och jämföra var temperaturen (det är tex svårare att mäta vind eller klassindela moln på standardiserade sätt). De första termometrarna uppfanns i början av 1600-talet. Då hade forskarna ännu inte riktigt definierat begreppet temperatur. I början och mitten av 1700-talet började man enas kring metoder och vilka skalor man skulle använda och termometern blev allt mer spridd.

Men för att göra statistik (t.ex. för att säga något om klimatet) så behöver man många termometrar, de behöver vara kalibrerade, de behöver vara placerade på relevanta platser och man behöver kontinuerliga nedtecknade observationer från dem. Det dröjde fram till slutet av 1800-talet innan så var fallet.

Men hur gör man för att säga något om väder och klimat innan det fanns relevanta mätningar? Jo då kan man göra indirekta studier, från så kallade proxy data. Det man gör att att studera spår efter temperaturberoende händelser. Det kan tex vara studier av syreisotoper i iskärnor från glaciärer, bottensediment i sjöar och hav, lager av pollen, trädringar, koraller mm.

Men nu var frågan kring direkta mätningar. Nedan är en sammanställning av årliga medelvärden från väderstationer på land över hela världen sammanställd av NASA. Den röda linjen är ett femårs medelvärde. Grafen visar avvikelse från medeltemperaturen år 1951-1980. De gröna staplarna är osäkerhetsintervaller (fler och bättre temperaturmätningar i modern tid gör att osäkerheten minskar närmare nutid).

Global medeltemperatur relativt medelvärdet 1951-1980. (NASA)

Förutom att temperaturen ”hoppar” lite från ett år till ett annat (de svarta punkterna) så kan man se tendenser till regelbundna variationer i den röda linjen. Den har en periodicitet på ungefär tio år och dess ”toppar och dalar” kan/bör jämföras med solfläckarnas cykler.

Galileo Galilei 1636. Från Wikipedia.

Galileo Galilei var troligen den förste som observerade solfläckar. Han gjorde det 1610 med sitt nyligen uppfunna teleskop. Sedan 1849 har man gjort dagliga observationer vid observatoriet i Zürich. Nedan en sammanställning av solfläckarna sedan 1750 från NASA.

Solfläckar åren 1750-2010. (NASA)

Man brukar tala om solfläckarnas 11-års cykler. De fem senaste maxima inträffade 1959, 1970, 1981, 1991 och 2002. Vi håller just nu på att gå ur ett minima (som inträffade år 2009).

Givetvis påverkas Jordens klimat av solen. Det är naturligtvis rimligt att anta att även solfläckar kan göra det (även om vi inte går in på de fysikaliska processerna). Som synes på den röda linjen i den första grafen (5-års medelvädet), så hade även Jorden en viss periodicitet i medeltemperaturen. Vi hade maxima som i stort stämmer överens med solfläckarna, 1959, 1971, 1981, 1989 och 2005.

Lite anmärkningsvärt kan man kanske tycka att det är temperaturen bara planat ut de senaste fem åren (2006-2010), trots att solfläckarna minskade i antal. Temperaturen borde väl sjunkit då antalet solfläckar minskade? För att komma lite närmare svaret på den frågan behöver man studera den bakomliggande trenden i temperaturen sedan 1960-talet. Trenden är att temperaturen stiger. Kan det vara så att något av det som gjort att temperauren stigit de senaste femtio åren nu även gjort att vi inte ser så mycket av solfläcksminimat som rådde nyss? Vad händer då när solfläckintensiteten nu ökar?

Varför har då temperaturen stigit de senaste 50 åren? Vi vet att människan påverkar klimatet, det påpekar även inbitna ”klimatskeptiker”. Men hur mycket?

Frågorna är mycket relevanta:
-Vad, eller vilka processer, har medfört att jordens medeltemperatur stigit med omkring 0,8 grader sedan 60-talet?
-Vad kommer att hända kommande femtio år?
-Hur kommer det att påverka oss?
-Vad kan vi göra åt det, både avseende eventuell anpassning (som vi tvingas till) och avseende själva påverkan (om vi nu har någon påverkan på klimatet)?

Om jordens medeltemperatur både påverkas av solfläckarna och någon/några andra processer som fått temperaturen att förändras som den har hittills, vad kommer då rimligtvis att hända kommande tio år när solfläckarna blir fler? Tar vi då ännu ett kraftigare kliv uppåt? Och framför allt: Vilka är de andra processerna som verkat parallellt med solfläckarna.

Det finns svar på de frågorna, men bloggen är lite lång som den är redan. Vi kan väl i alla fall konstatera att forskarna har mätt temperaturen och sammanställt det som data i grafer. Temperaturen stiger. Och allt detta är utan att använda väder- eller klimatmodeller (som kritiker hävdar att man ”skruvar på” tills de visar ”rätt” resultat). Graferna ni ser ovan är mätningar av den verklighet vi lever i igår och idag.

NOAA skriver ”The year 2010 tied with 2005 as the warmest year since records began in 1880.”

/Martin

PS. Om man vill ha rådata som XML eller textfiler för att göra egen statistik så kan man få det från NASA.

Partiell solförmörkelse

Martin med svetsglasögon för att observera solförmörkelsen

Av Martin Hedberg

Just nyss låg Jorden, månen och solen på en linje. Med månen mitt emellan Jorden och solen så skymmer månen ljuset från solen innan det når Jorden.

Det är fascinerande. Det blir så tydligt att planeterna verkligen är fysiska föremål som roterar kring varandra i rymden. Både det faktum att solen skymts och månens själva rörelse förbi solen.

Det vi nu bevittnade var en partiell solförmörkelse. Som mest var omkring 80% av solen skymd. Solförmörkelsen kunde ses från Europa, norra Afrika, mellersta östern och södra Asien.

Tyvärr hade vi en del moln som skymde utsikten för oss här i Sverige. Dessutom skedde det när solen stod lågt över horisonten varför många inte kunde se förmörkelsen.

Satellitbild över Europa kl 09 svensk tid.

Det var klart väder i norra Norrland, men här var solen precis på horisonten eller under den vid tidpunkten för solförmörkelsen. Man bör kunna ha sett förmörkelsen från Ångermanland och Medelpad. Södra Sverige var täckt av moln undantaget en glugg över Mälaren/östra Svealand och delar av Halland.

Bakom mina svetsglasögon…

Missade ni solförmörkelsen? Det kommer tre (partiella) solförmörkelser till i år. Ingen av dem dock över Sverige. Den närmaste blir i sommar i norra Ryssland, Alaska, Kanada och Island. De två andra kommer att kunna ses från Antarktis senare i år.

/Martin