Kommer våren till södra Sverige?

Av Martin Hedberg

Man kan se denna blogg som en uppföljning på bloggen jag skrev den 21 december, Omslag att vänta? Ja, men när?.

Vi har precis inlett den traditionellt sett kallaste vintermånaden, januari. Detta efter att ha lämnat en rekordkall och snörik december efter oss. Inte på mycket länge har snön lagt sig så tidigt, det har varit så kallt även i södra Sverige och isarna lagt sig så tidigt längs hela vårt kustband.

Det var i medeltal mellan 1 och 9 grader kallare än normalt i Sverige under december 2010 och flera köldrekord slogs. Tex hade Kalmar -25,3º den 22 dec (så kallt har det inte varit där i december sedan mätningarna började år 1859), Linköping hade -27,6º den 23 dec (vilket är den lägsta decembertemperaturen sedan mätningen startade, även där år 1859) och Nikkaluokta hade den 20 dec månadens lägsta temperatur med -42,1º (vilket är lägsta decembertemperaturen sedan 1996). Nåja i Lappland är det i alla fall inte ovanligt med låga temperaturer.

Med detta i bagaget, vad kan vi då vänta oss av januari, den mittersta av de tre klassiska vintermånaderna december-januari-februari? (Jo, vintern är längre än så i större delen av landet, men dec-jan-feb är trots detta de klassiska vintermånaderna, även i norr.)

Skall vinterkylan fortsätta? Skall tryckfördelningen mellan Azorerna och Island fortsätta att skapa ömsom högtryck, ömsom ostliga vindar över Skandinavien med sträng kyla som följd?

Eller är det så att våren är på väg? Att NAO återigen blir positivt och västvindarna tar överhanden med milda Atlantvindar som följd?

Den som tror på persistens (dvs samma väder i morgon som det är i dag), den tror att det skall fortsätta vara mellan 5 och 15 minusgrader i Götaland och Svealand, mellan 15 och 25 i södra Norrland och 20 till 35 minusgrader i Norra Norrland ett bra tag till.

Men den som tittar på prognoserna, respektive ut genom fönstret om man bor i Bohuslän, den ser att mildluft är på väg. En första kick kom idag och ett mer omfattande omslag kommer i övermorgon torsdag. Då ser det ut att bli en till tre plusgrader i Götaland och sydöstra Svealand. Även Ångermanland och Medelpad kan få någon tögrad i öster (tex Örnsköldsvik, Härnösand och Sundsvall).

I nordvästra Svealand och södra Norrland blir det behagliga temperaturer omkring -5.

Norrbotten och norra Lappland behåller den karaktäristiska vintern med temperaturer kring -20. Här biter det fortfarande i kinderna. Men i början på nästa vecka förväntas det bli bara ett par minusgrader även här.

Definitionen av ”Vår” är att ”dygnets medeltemperatur varaktigt skall vara över noll grader” (om den blir över tio så är det sommar). ”Varaktigt” betyder minst sju dagar i sträck. Vidare så kan man bara avgöra om det blivit vår i efterhand, våren inträffade då den första av dessa sju dagar.

Kan våren komma redan nu? Nej det är lite tidigt, det krävs nog mer än en eller två portioner mildluft från Atlanten för att skapa vår. Men tögrader kommer det att bli i alla fall i en stor del av landet.

Ett annat väsentligt skäl till att det inte kommer att bli vår denna vecka är att SMHI bestämt att våren inte kan inträffa före den 15 februari. Detta är bland annat till följd av att södra Sverige för två år sedan inte hade någon vinter, temperaturen var då aldrig varaktigt under noll grader. Då gick vi från höst till vår, utan att passera vinter, och man behövde ett datum för att markera när våren började.

Men hur som helst, vinter eller vår, nu stiger temperaturen. Det robusta snötäcket kommer att töa i söder och det kommer att droppa från taken. Men marken är fortfarande frusen och det kommer troligen att bli problem med halka på många platser när smältvatten fryser på kalla underlag eller om temperaturen tillfälligt sjunker under noll igen.

Vintern gjorde ett rejält och minnesvärt besök i söder, men backade sedan tillbaka till norra Sverige. Efter sig lämnar den inte våren, men snön töar ändå. Vädret i januari kommer troligen att bli mer normalt än det som var i december.

/Martin

Publicerad i Allmänt, Månadens väder, Prognoser, Statistik
24 kommentarer på “Kommer våren till södra Sverige?
  1. Olle skriver:

    Nä nu tycker jag att du drar lite hårt på växlarna. Det är trots allt bara den 4 januari och värmen du talar om ligger verkligen i bortre horisonten av prognosernas räckvidd.

    Det vore kul att se hela den nordatlantiska isobarkartan för att förstå varför du tror att långtidsprognosen känns säker nog att tala om redan nu.

    Så fram för mer isobarkartor (gärna världen) – med fronterna utsatta.

    Det är väldigt kul att följa din blogg och ska försöka kommentera mer.

    /O’

    Martin svarar: Hej Olle.
    När jag skrev före jul så låg värmluften verkligen bortanför den bortre prognoshorisonten. Men nu ligger värmen bara en till två dagar bort. ;)
    Men jag håller med om att den stadiga vårvärmen (förhoppningsvis) ligger omkring två månader bort för Sydsveriges del. Fast å andra sidan så har det ju varit milda (obefintliga) vintrar i Götaland tidigare…

  2. Thomas Holm skriver:

    Hej Martin

    Tack en trevlig websida.

    Har NAO blivit positivt nu eftersom det verkar bli ett omslag i vädret?
    hälsningar Thomas H

    Martin svarar: Hej. NAO skall ses i ett större perspektiv. Värdet kan fluktuera från dag till dag, det intressanta är att se det över längre perioder som månadsvis. NAO styr inte vädret, NAO är en konsekvens av vädret. Jag skulle snarare vända på frågan: Om det blir ett omslag i vädret så kommer troligen NAO att visa sig vara positiv.

  3. Stefan skriver:

    Har sett prognoserna från er några dagar… I morse sa ni att den 15e jan skulle vara ”rejäl kall” men nu är det bara några minus. Vet ni hur ni har det, eller…..

    Martin frågar: Vi har väl inte använt uttrycket ”rejält kall”?
    Om du har läst av prognoserna för en tidpunkt som ligger en vecka eller mer fram i tiden så kan de svänga från en timme till en annan i samband med uppdatering av prognoserna.

  4. Berit skriver:

    Hejsan Martin!
    Jag har en fråga?
    Om det står i prognosen att det ska komma tex. 1,5 mm snö under en timme, Hur mycket snö är det i cm räknat??
    Det skulle vara kul att veta!
    Håller kollen på vädret och det är kul att se om det är lika på prognosen som det är ute. Oftas är det så, men ibland klickar det.
    Ha det bra! från BERIT

    Martin svarar: Hej Berit. I prognoserna anges hur mycket nederbörd det förväntas komma -som snö/hagel i smält form eller regn- i mm.
    Som tumregel kan man använda att 1 cm snö ungefär motsvarar 1 mm i smält form. Det är givetvis lite olika beroende på hur ”fluffiga” snöflingorna är och hur hårt de packas. Men som tumregel består alltså en given volym snö av 9/10 luft och 1/10 vatten.

  5. Anders Jinderbrink skriver:

    Men februari är väl normalt sett kallast?

    Vad är NAO index just nu?

    Martin: Man skall nog säga att det är dött lopp mellan januari och februari. Januari är omkring en grad kallare än februari i norra Norrland, februari är omkring en grad kallare än januari i delar av Götaland och Svealand. I södra Norrland och NV Svealand är de rätt lika. Sedan kan det vara skillnader i förekomster av extremtemperaturer, men det har jag inte grävt i. Men/och jag håller med om att januari inte behöver utpekas som den kallaste månaden.

    NAO sammanställs månadsvis i efterhand.

  6. Fredrik skriver:

    Hej!
    Jag har förstått att ”normalt” väder för meterologer är väder som är ungefär inom ramarna för genomsnittet för de senaste 30 åren.
    Finns det någonstans man kan få lära genomsnittsvädret för en längre period? Gör SMHI några sådana jämförelser också?
    Gott Nytt År förresten!

    PS Har du dessa på nattygsbordet?
    ”Bland gåfvor till Sällskapets //Svenska Läkarsällskapet// bibliothek befinner sig en, värdig att ställas vid sidan af Arch. P. v. Afzelii manuskripter, hvilka nästföregående år förärades Sällskapet, neml. afl. Assessorn C. Carlanders medicinska journaler från åren 1793—1813, innefattande: 6 band, attester 1 band, väderleks-, termometer-, barometer- och sjukdoms-tabeller 1 band, samt diverse medic. afhandlingar 1 band, tillsammans 9 band in folio.” P.oI.Tidn. 11 okt. 1848.
    29 jan. 1857 var det under minus 40 grader i Lycksele.
    22 dec. 1804 var det ca – 41 C i Österdalen (32,5 R.).

    Martin: Man brukar använda en 30-års period som referens för vad ”normalt” väder är. 30 år är tillräckligt långt för att både fånga in extremsituationer, men också att ta bort för kraftigt inflytande av dessa på medelvärdet. Dessutom är 30 år något som många kan referera till, man har varit med om och har minnen från den perioden.

    Men det är knepigt att säga vad som är ”normalt”. ”Normalt” som statistiskt begrepp över historien gäller ju bara för vad som har varit normalt. Om det sker förändringar så är ju det normala det som råder just nu. Så egentligen, om man vill använda 30 år som referensperiod och sätta årets väder i relation till det normala, då borde man använda 15 års historiska data och 15 års framtida data. Dvs att lägga årets väder ”i mitten” av referensperioden. Men på så sätt kan vi ju bara sätta vädret fram till 1995 i perspektiv av vad som är (var) ”normalt”.

    För att säga något om årets väder så använder man alltså en historisk referensperiod. Och i tider med förändring så kommer vi oftare att ligga ”i kanten” av denna refensperiod än i mitten.

    I klimatsammanhang använder man ibland andra perioder, tex 100 år, 1000 år osv upp till några miljoner år.
    När man använder tidsserier som är längre än omkring 10.000 år så är det inte längre så relevant att jämföra med medelvärden. Detta eftersom klimatsvängningarna pga tex Milankovitch-cykler börjar göra sig gällande. (Däremot kan det vara relevant att titta på en begränsad tidsperiod som är flera hundra tusen år tillbaka i tiden, tex förra gången vi hade värmeperiod.)

  7. Alexander skriver:

    Du verkar väldigt säker på att töväderet kommer att bestå i södra Sverige!!?
    Hur kan du vara så säker på det?
    Själv så både tror och hoppas jag att du har fel och att det bara är tillfälligt.

    Martin svarar: Hej.
    Nej, jag är inte säker på att tövädret har kommit för att stanna. Men jag blir inte förvånad om vi just nu har ett markant skifte i vädret. Från en stadig vinter till tö-frys-tö-tö-frys-tö i söder.

  8. Henrik skriver:

    I skenet av föregående diskussioner så vill jag att folk läser denna artikel. Och om den inte blir ”godkänd” så kan i varje fall du läsa den själv ;)

    http://opinion.financialpost.com/2011/01/03/lawrence-solomon-97-cooked-stats/

    MVH Henrik

    Martin undrar: Jag antar (hoppas) att du uppskattat kritiskt och självständigt tänkande.
    Är det korrekt att ”klimatskeptiker” menar att: ”Visst, temperauren har stigit, men/och människan har bidragit till detta, men bara med storleksordningen 10-15%, eller max 35%” som artikelförfattaren Lawrence Solomon skriver i Financial Post?

    Reflekterar du över att han genomgående använder uttrycket ”the pundits and the press”. Ordet pundit betyder ”besserwisser” eller ”tyckare” i nedsättande bemärkelse.

    Vad drar du själv för slutsatser av artikeln?

  9. Stefan skriver:

    Angående mitt inlägg om dina dåliga långtidsprognoser. Kan du säga mig vad det är för mening med 14 dagar, när dom har en så urdålig träffsäkerhet… Jag har tidigare tagit upp frågan men svar har uteblivit…

    Martin: Hej Stefan. Jag har svarat på frågan tidigare, men det kanske var någon annan som ställde den.

    Vi har 14-dygnsprognoser dels för att de kan tillföra något, dels för att de efterfrågas. Men som vi konstaterat tidigare så bör de tolkas med försiktighet.

    Lite generaliserat kan man säga att efter omkring tio dygn så är det klimatologiska vädret ofta lika träffsäkert som prognosen. Det klimatologiska vädret är det ”normala” vädret för årstiden, tex att medeltemperaturen i Malmö så här års brukar vara +1 grad, Stockholm -3 och Östersund -9. Så skall man gissa på något om 14 dagar så är detta rätt så goda gissningar.

    Ett rätt grundläggande problem med klimatologiskt väder är att det inte beskriver hur vädret förändras, dvs vädrets skiftningar. Till det behöver man modeller som räknar på den aktuella dynamiken i vädret, dvs prognoser. Men prognosen är bara en prognos, dvs en tänkbar (eller i alla fall inte otänkbar) förändring av lufthavet.

  10. Hans skriver:

    Heja växthuseffekten kämpa på!

  11. Fredrik skriver:

    Finns det något bättre sätt att slita teori-tvisten, än att prova om det blir skillnad om vi slutar med de ohållbara utsläppen, skogs- och naturskövling, m m?

  12. Daniel skriver:

    Är prognosen osäker för nästa vecka?

    Martin: Den allmänna strömningen (sydvästgradient, milt i söder, kallare i norr) förefaller vara rätt säker fram till den 15:e jan. Detaljerna (typ snöfall, vindstyrkor mm) i prognoserna håller rätt bra till och med söndag 9:e.

  13. cc skriver:

    När någon frågar om ett utförligare svar så hänvisar du till andra källor, är det för att du är meterolog som du bara har koll på lokalt och veckovist väder.
    Jag skulle vilja ha svar på historiskt sett, hur NAO har påverkat vintrarna förut, och varför vi har köldrekord nu. Ofta ser man ju slutsatser som säjs grunda sig på historisk statistik men frågar man så finns det ingen?

    Martin svarar: Jag tycker nog att jag försöker förklara en hel del saker både med egna ord och genom hänvinsningar, både inom meteorologin och inom angränsande områden.

    Angående din fråga ”hur NAO har påverkat vintrarna förut, och varför vi har köldrekord nu” så vet jag inte hur pass kort eller långt svar du nöjer dig med.

    NAO är ett index över lufttrycksskillnader mellan olika platser, det är inte ett fenomen i sig. NAO påverkar inte vintrarna, NAO beskriver en situation.

    Anledningen till att vi har köldrekord just nu (i alla fall i nov-dec 2010) var att vi hade omväxlande högtryck och omväxlande ostliga vindar över norra Europa. Det medförde stor utstrålning av värmeenergi (i högtrycken) och det medförde att kall kontinental luft transporterades in över norra Europa.

    Mäter man skillnader i lufttryck mellan (ungefär) Island och Azorerna så märker man att högt lufttryck över Island ger både detta väder och det som man definierat som ”negativt NAO”. Detta korresponderar alltså till kall vinter hos oss (och mild över Grönland och Alaska).

    Man kan också se det som att den ”kalluftshätta” som finns över Arktis förskjutits över till oss (och följdaktligen har mildare luft kunna tränga norrut på andra platser på norra halvklotet.

  14. Bosse 2 skriver:

    Hej, Martin !

    På NSIDCs hemsida kan man läsa:
    ”Arctic sea ice extent for December 2010 was the lowest in the satellite record for that month. These low ice conditions are linked to a strong negative phase of the Arctic Oscillation, similar to the situation that dominated the winter of 2009-2010.”

    Det är ju detta som – åtminstone delvis – gjort att vi fick en ovanligt kall inledning på vintern.

    Fråga 1.:- Har det varit samma förhållanden tidigare kalla vintrar som ex.vis krigsvintrarna på 1940-talet ?

    Fråga 2: Satellitmätningarna av isen påbörjades väl 1979 ? Har det varit mindre is i arktis under modern tid ? Jag läste något om flygfoton från 1930-talet över Grönland som påstods visa en snabb avsmältning då.
    (Den sista frågan har jag delvis ställt tidigare, men jag tror inte att jag fick svar)
    Mvh
    Bosse

    Martin: Hej Bosse. Eftersom det bara är sedan 1979 som man har någorlunda heltäckande (över ytan i alla fall) data över Arktis så är det svårt att dra några slutsatser om förhållanden innan dess. Jag har hört talas om flygfoton från tidigare tider, men de kan rimligen inte motsvara samma kontinuerliga täckning (både i tid och över yta) som man presterar med satelliter. Jag har varken sett dessa bilder eller läst vilka slutsatser någon forskare ev har dragit av dem. Därför har jag lite svårt att uttala mig om dem eller förhållandena under krigsvintrarna.

    Jag håller med om att det är frestande att dra slutsatsen att lite is i Arktis gjort att det blivit kallt hos oss.
    Men angående isens utbredning under vintern i år och i fjol så kan det finnas en koppling mellan detta och de kalla och snörika två vintrar vi haft här i norra Europa. Men det är lite vanskligt att dels säga att det är ett entydigt förhållande (lite arktiskt is => kalla vintrar i europa), dels dra slutsatsen att kalla vintrar i europa förutsätter lite arktisk is. Det finns rimligen även andra saker som påverkar karaktären på våra vintrar. Dessa saker (tex havsströmmar, snötäckets utbredning i Asien och Nordamerika…) är i sin tur återkopplade till såväl lufttrycksfördelning som isutbredning. Det är ett komplext system.

  15. Christina skriver:

    Jag skulle vilja att du skrev när du uppdaterar dina väderprognoser (det kanske finns men jag har inte hittat det i alla fall).
    Annars är jag nöjd med sidan.
    Hoppas på fortsatt vinterväder med snö och minusgrader gör Christina i Malmö

    Martin svarar: Hej Christina. Om du tittar längst ner på sidorna där vi presenterar prognoser så ser du när de uppdaterades. Det finns även en länk till Kundservice där vi förklarar symboler mm.

  16. Bengt skriver:

    Hej Martin! Du skriver: ”Men jag håller med om att den stadiga vårvärmen (förhoppningsvis) ligger omkring två månader bort för Sydsveriges del.”

    vadå förhoppningsvis? Utgår du då ifrån att vi i södra Sverige älskar vinter? Så är det inte överlag och varför då skriva så som du gör, det bara irriterar.

    Martin: Jag ber om ursäkt för det. Jag förstår att vintern retar och ställer till med besvär för många (kanske i synnerhet i Sydsverige?). Jag önskar inte heller bister vinter i söder.
    Anledningen till att jag skrev så var att jag föredrar det väder som natur och ekosystem anpassat sig till under lång tid. Indirekt och i vissa fall direkt, påverkar detta även oss människor. Tex genom förekomsten av skadeinsekter, påverkan på jord- och skogsbruk mm (kyla kan tex spränga sönder jordklumpar vilket underlättar underlättar jordbruket, ”normalt” väder minskar risken för skogsbränder senare i år mm) Vårtemperaturer redan i januari är fär tidigt för ekosystemen även i Sydsverige.
    Jag menade inget illa med att önska stadig vårvärme först i mars för Sydsveriges del.

  17. Lasse skriver:

    Man kan tycka att det är lite väld sol & vår aktikt att börja prata om våren när isutbredningen i Bottenhavet bara tagit sin början och när det fortfrande finns stor risk att hela Östersjön lägger inklusive Öresund. Snötäcket blir bara tjockar för var dag som går. Har aldrig haft så mycket snö här straxt norr om Stockholm och den mesta vintern är fortfaranade kvar.
    För övrigt tycker jag att prognoserna ibland inte ens håller till dagen efter.

    Martin svarar: Å andra sidan är det nu plusgrader i södra Sverige. Precis som prognoserna (redan för fler dagar sedan) utlovade att det skulle bli.

    Men jag har ju dessutom inte sagt att det skall bli vår heller. Våren kan som tidigast inträffa den 15 februari ;) Innan dess kan det på sin höjd vara en slaskig och blöt vinter.

    Vi kan väl vara överens om att det i alla fall inte längre är mycket kallt i den södra halvan av Sverige?

  18. Rolf skriver:

    Hej Martin
    Jag måste ställa en fråga för att stilla min nyfikenhet till dig.
    Vad är det som händer när Dew Point rusar rakt ner och hPa rusar rakt uppåt för att sedan efter en kort stund går båda tillbaks till dom vanliga värden igen?
    mvh
    Rolf

    Martin svarar: Mätaren har blivit utsatt för torr luft och högt tryck :) Eller så kan mätutrustningen vara felaktig. Om det är lite mer måttliga förändringar så kan det förekomma i samband med passage av kraftiva konvektiva moln (tex Cumulunimbus). Då rör sig luften mycket.

  19. Jastin skriver:

    Hej!
    Jag skulle gärna vilja att ni börjar med en snödjupskarta här på klar.se

  20. ove skriver:

    Jag hatar också vinter Bengt! ut å kör bil så mkt du kan så höjs temperaturen med flera grader å snöhe….et försvinner. Själv har jag en bil igång natt som dag på tomgång. Fyller på med bensin en gång var 11 timma!!!!, Funkar skitbra.
    // Ove

  21. Bosse 2 skriver:

    Hej, igen och tack för svaret Martin !

    Ja, det tycks vara komplexa system och som lekman är det inte lätt att förstå alla sammanhang (och kankse inte heller alltid för forskare ?)

    Ang: flygfotona så finns följande att läsa på SR Vetandets värld:
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=412&artikel=4239427

    ”På 1930-talet var också en varm period i Grönland och klimatforskaren Kurt Kjaer som är professor på Köpenhamns universitet arbetar med ett unikt fotomaterial. Det är 10 000 flygfoton som togs systematiskt på 1930-talet över den grönländska kusten och iskanten. 1932 visar ett flygfoto en istunga från en glaciär på sydostkusten, istungan sträckte sig 8-10 kilometer ut i fjorden. Ett år senare var isen borta. Den snabba avsmältningen på 1930-talet ger forskarna ett bra jämförelsematerial med dagens ökande avsmältningstakt. – - -

    Men även havsisen i Arktis har minskat de senaste decennierna, allt mer av det blå havet blir synligt på somrarna. Martin Jakobsson som är professor i marin geologi och geofysik på Stockholms universitet, har tillsammans med forskarkollegor runtom i världen sammanställt olika forskningsrapporter om hur havsisen historiskt har varierat. Och resultaten tyder på att det kan ha varit helt isfritt på somrarna i Arktis under perioden 9000 till 5500 år sedan. Det som pekar på det är bland upptäckten av strandryggar på Nordgrönland.”

    Martin svarar: Tack. Intressant.
    Frågan man givetvis ställer sig är om tidigare stora regionala klimatförändringar visar, eller inte visar, huruvida människan påverkar klimatet idag och i morgon?
    Låt oss anta att avsmältningen på 30-talet inte hade något (eller i alla fall försumbart) med människan att göra: Hur nyckfull och framför allt hur känslig är egentligen naturen för förändringar? Eller var detta något som skapades av lokala förändringar? Förändrat albedo till följd av sotnedfall från förbränning av olja från valjakt? Och vilka slutsatser kan/bör man dra inför avsmältningen av glaciärer idag?

    En rimlig slutsats (som kan dras oavsett hur känslig naturen är för påverkan från människan) är att klimatet kan förändras och att föränderingarna dels kan vara snabba, dels kan vara stora. Oavsett om det är solen, ”naturliga fluktuationer”, människor eller någon annan händelse som bidrar till att förändra systemet. (Jag sätter ”naturliga fluktuationer” inom citationstecken för att markera att den är oprecis, till skillnad från hur vanliga media brukar betrakta begreppet.)

    En annan fråga jag ställer mig är hur en kraftig avsmältning av is på Grönland under 30-talet korreleras med av andra klimatförändringar på andra platser på under samma tid: Var det här en lokal företeelse? Fanns det andra platser som visade tecken på uppvärmning? Eller fanns det andra platser som visade tecken på avkylning?
    Dvs, kan ökningen av energi i Grönlands glaciärer (som smälte) korreleras till ökning någon annanstans, eller motsvarades de av minskning någon annanstans, eller var det bara på Grönland som förändringen skedde?
    Jag kan säga att jag tvivlar på att det bara var på Grönland, frågan är hur övriga systemet förändrades och vilka återkopplingar som förändrades.

  22. Bosse 2 skriver:

    Tack Martin för svaret – med tillhörande intressanta frågor.
    Mvh
    Bosse

  23. Odden skriver:

    Hej Martin

    Nu i kväll varnas det för underkylt regn och i samband med detta hala vägar.
    Nu till min fråga.. hur ser kemin ut för vattendroppar som inte blivit till is när vatten fryser vid 0 grader C.

    Jag förstår att snö från högre moln kan smälta till vattendroppar om luften i ett skickt är varm (+ grader) och att vattendropparna fryser nästan direkt när dom träffar kalla (minusgrader) ytor.

    Det intressanta är ju om droppen i sig är under 0 och i så fall varför den inte frusit till is.

    Martin svarar: Den underkylda vattendroppen i molnet är mycket ren, utan främmande partiklar eller oregelbundheter, den är dessutom symmetrisk. Men frysningsprocessen behöver något att starta på. Det gör att kristalliseringen inte börjar vid noll grader. Ju kallare det är desto mindre krävs för att vattnet skall frysa.
    Så fort den underkylda droppen träffar på något fysiskt föremål (tex marken) så finns initieringspunkten som gör att den fryser.

    Man kan finna liknande process vid kokpunkten: Tag en helt ren kastrull med rent vatten, koka upp det och låter det svalna. Då tar du bort alla små luftbubblor som finns i vattnet efter att man tappat upp det ur kranen. Värme sedan vattnet igen. När det börjar röra på sig, men inte riktigt vill lossna några bubblor så släpper du ner lite salt eller något föremål i vattnet: Det bubblar då kraftigt.

    Jag har gjort motsvarande sak med en kopp vatten i mikrovågsugnen: Jag kokade upp den, öppnade luckan, lät den svalna och så värmde jag på den igen. Resultatet blev att plötsligt kokade det väldigt kraftigt, i princip som en explosion: En stor del av vattnet förångades och ugnsluckan for upp.

  24. Erik skriver:

    Har läst en del av kommentarerna och det låter som att du(Martin) nästan e säker på att det blir vårtemperatur i syd Sverige, och sen kollar jag lång tids prognosen och den säger 13-15minus nästa vecka.. Jag vet att långtids prognosen kan ha fel :P Men det är fortfarande från ungefär +3 till -15.

    Och sen hade vi ungefär samma sak förra året. Vid förra julen hade vi fått ungefär 20-30cm snö i Stockholm och några dar senare blev det 0-5 (plus) och det höll i sig några dar som det verkar va nu. Sen vart det kallt igen. Så kan det bli lika iår? ( Jag hoppas på det eftersom det e skit trist med en blöt vinter )

    Martin: Jag är säker på att det blir plusgrader i södra Sverige. Det kan tom bli någon plusgrad i norra Norrland kommande dagar (men det är jag inte lika säker på). Dessutom kommer det att regna i Götaland och södra/östra Svealand under lördag och söndag.
    Det jag inte är säker på att plusgraderna håller i sig. Det kommer med stor säkerhet att bli kallt igen i Norrland och det kan mycket väl bli flera minusgrader igen i såväl Svealand som Götaland.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Arkiv