Tag - Statistik

Väderstatistik, ”månadens väder” mm

Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes

Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes

Avslutningen av den här artikeln är en kopia av ett pressmeddelande som WMO, World Meteorological Organization, publicerad den 11 juli, 2014. Texten är på engelska. Jag publicerar den för att rapporten sammanställer väsentliga konsekvenser data kring personskador och ekonomiska förluster till följd av väder- och vattenextremer. Pressmeddelandet ger en hint om storleken av det enorma lidandet och de enorma kostnaderna som väderextremer för med sig.

Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water ExtremesNej, det är inte så att väderextremer är ett nytt påfund, givetvis hade det förekommit skyfall och stormar även utan människans inverkan på klimatsystemet. Men vi medverkar till att förändra vädersystemen, hur vatten cirkulerar och en del geologiska förutsättningar. Och det förändrar i sin tur sannolikheterna för att extremer skall inträffa. På en del ställen minskar riskerna och på andra ställen ökar de.

Mycket av vår samhällsplanering (infrastruktur, livsmedelsförsörjning, energisystem, försäkringar, juridiska åtaganden mm) baseras på förutsättningar som rådde under 1900-talet. Förutsättningar som sakta men säkert håller på att förändras.

”Sakta” förresten… Sett till våra dagliga liv så kan man föranledas tycka att förändringarna går långsamt. Men i ett geologiskt perspektiv så är vi just nu med om en explosion.

De största ekonomiska konsekvenserna kommer till följd av översvämningar och stormar, medan de största antalet omkomna kommer till följd av värmeböljor. En viss trend finns i att de ekonomiska konsekvenserna är stora i rika länder, medan fler människor dör i fattiga länder. (Detta blir väldigt tydligt tex när samma storm passerar över flera nationer). Men tro inte att det bara är fattiga människor i utvecklingsländer som dör till följd av väderextremer: I Europa uppgick kostnaderna för väderextrmer till 375 miljarder dollar och ca 150.000 människor fick sätta livet till i två värmeböljor: Sydeuropa 2003 samt Ryssland 2010.

Den här artikeln handlar inte så mycket om klimatförändringar som behovet av att anpassa sig och skydda samhället och medborgare för väderextremer, vare sig de är en konsekvens av vår miljöpåverkan eller hade inträffat ”i alla fall”.

/Martin

Nedan följer pressmeddelandet från WMO:

Geneva, 11 July 2014 (WMO) – Weather, climate and water-related disasters are on the rise worldwide, causing loss of life and setting back economic and social development by years, if not decades. From 1970 to 2012, 8 835 disasters, 1.94 million deaths, and US$ 2.4 trillion of economic losses were reported globally as a result of hazards such as droughts, extreme temperatures, floods, tropical cyclones and related health epidemics, according to a new report.

The Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes 1970-2012 describes the distribution and impacts of weather, climate, and water-related disasters and highlights measures to increase resilience. It is a joint publication of the World Meteorological Organization (WMO) and the Centre for Research on the Epidemiology of Disasters (CRED) of the Catholic University of Louvain (UCL) in Belgium.

The Atlas aims to provide decision-makers with actionable information for protecting life and property.

It is also highlights the need for stronger efforts to report, standardize and analyze data on weather, climate, and water-related hazards to improve understanding of disasters and reinforce the platform for prevention.

The report was published ahead of the First Session of the Preparatory Committee Meeting (Geneva 14-15 July) for the Third United Nations World Conference on Disaster Risk Reduction. It seeks to inform debate on the post-2015 framework both for disaster risk reduction and sustainable development.

Storms and floods accounted for 79 per cent of the total number of disasters due to weather, climate and water extremes and caused 55 per cent of lives lost and 86 per cent of economic losses between 1970 and 2012, according to the Atlas. Droughts caused 35 per cent of lives lost, mainly due to the severe African droughts of 1975 and 1983–1984.

The 1983 drought in Ethiopia ranked top of the list of human casualties, claiming 300 000 lives, as did Cyclone Bhola in Bangladesh in 1970. Drought in Sudan in 1984 killed 150 000 people, whilst the Cyclone locally known as Gorky killed 138 866 people in Bangladesh in 1991.

Hurricane Katrina in the United States of America in 2005 caused the worst economic losses, at US$ 146.89 billion, followed by Sandy in 2012 with a cost of $ 50 billion.   

The worst ten reported disasters in terms of lives lost occurred primarily in least developed and developing countries, whereas the economic losses were mainly in more developed countries.

“Disasters caused by weather, climate, and water-related hazards are on the rise worldwide. Both industrialized and non-industrialized countries are bearing the burden of repeated floods, droughts, temperature extremes and storms,” said WMO Secretary-General Michel Jarraud.

“Improved early warning systems and disaster management are helping to prevent loss of life. But the socio-economic impact of disasters is escalating because of their increasing frequency and severity and the growing vulnerability of human societies.”

The report highlighted the importance of historical, geo-referenced information about deaths and damages to estimate risks before the next disaster occurs. This information can support practical decisions on reducing potential impacts by, for example, improved early warning systems, retrofitting critical infrastructure, or enforcing new building codes.

“Collecting global loss data that are comparable and complete is a major challenge. Climate and weather services are working with disaster-impact researchers and data centers to meet this challenge. This partnership is producing analyses that support practical decisions on reducing the human consequences of disasters, for example by investing in early warning systems or targeting the most vulnerable communities,” said CRED Director, Prof. Debarati Sapir.

The United Nation’s Global Assessment Report on Disaster Risk Reduction 2013 concluded that direct and indirect losses from natural hazards of all kinds have been underestimated by at least 50 per cent because of the data collection challenges. Because better reporting of disaster impacts is vital for strengthening disaster risk reduction, the international community should help vulnerable countries improve their capacity for developing and maintaining high-quality damage and loss databases.

Another challenge for users of risk information is the changing characteristics (frequency, location, severity) of weather-, climate- and water-related hazards. Natural climate variability is now exacerbated by long-term, human-induced climate change, so that yesterday’s norms will not be the same as tomorrow’s.

The WMO-CRED-Louvain report seeks to raise awareness of these and other challenges to collecting and analyzing disaster risk information. It presents a worldwide analysis of extreme weather, climate and water events drawing on the Emergency Events Database (EM-DAT),   compiled by CRED. The Atlas compares the reported impacts of meteorological, climatic and hydrological extremes (as categorized by CRED) on people and economies at both the global and regional levels.

In addition to global statistics and maps, the Atlas also provides details on disasters at the regional level.

Africa: From 1970 to 2012, there were 1 319 reported disasters caused the loss of 698 380 lives and economic damages of US$ 26.6 billion. Although floods were the most prevalent type of disaster (61 per cent), droughts led to the highest number of deaths. The severe droughts in Ethiopia in 1975 and in Mozambique and Sudan in 1983–1984 caused the majority of deaths. Storms and floods, however, caused the highest economic losses (79 per cent).

Asia: Some 2 681 disasters were reported in the 1970–2012 period, causing the loss of 915 389 lives and economic damages of US$ 789.8 billion. Most of these disasters were attributed to floods (45 per cent) and storms (35 per cent). Storms had the highest impact on life, causing 76 per cent of the lives lost, while floods caused the greatest economic loss (60 per cent). Three tropical cyclones were the most significant events, striking Bangladesh and Myanmar and leading to over 500 000 deaths. The largest economic losses were caused primarily by disasters in China, most notably by the 1998 floods.

South America: From 1970 to 2012, South America experienced 696 reported disasters that resulted in 54 995 lives lost and US$ 71.8 billion in economic damages. With regard to impacts, floods caused the greatest loss of life (80 per cent) and the most economic loss (64 per cent). The most significant event during the period was a flood and land and mudslide that occurred in Venezuela in late 1999 and caused 30 000 deaths. This single event skews the loss of life statistics significantly for the entire region.

North America, Central America and the Caribbean reported 1 631 disasters that caused the loss of 71,246 lives and economic damages of US$ 1 008.5 billion. The majority of the reported disasters in this region were attributed to storms (55 per cent) and floods (30 per cent). Storms were reported to be the greatest cause of lives lost (72 per cent) and of economic loss (79 per cent).

The South-West Pacific region experienced 1 156 reported disasters in 1970–2012 that resulted in 54684 deaths and US$ 118.4 billion in economic loss. The majority were caused by storms (46 per cent) and floods (38 per cent).  The most significant reported disasters with regard to lives lost were tropical cyclones, mainly in the Philippines, including the event of 1991, which killed 5956 people. The 1981 drought in Australia caused US$ 15.2 billion in economic losses and the 1997 wildfires in Indonesia caused nearly US$ 11.4 billion in losses.

In Europe, 1 352 reported disasters claimed 149 959 lives and caused US$ 375.7 billion in economic damages. Floods (38 per cent) and storms (30 per cent) were the most reported cause of disasters, but extreme temperatures led to the highest proportion of deaths (94 per cent), with 72 210 lives lost during the 2003 western European heat wave and 55 736 during the 2010 heat wave in the Russian Federation. In contrast, floods and storms accounted for most of the economic losses during the period.

Det är vinter, och sommaren är här!

Vinter sommar och vår samtidigt i Sverige

Just nu har vi tre årstider i vårt avlånga land!

Ja, att det är avlångt har ju egentligen inget med saken att göra. Hade Sveriges gränser varit längre öster och västerut så hade vi varit ett kvadratiskt land, men fortfarande haft tre årstider. Dessutom förmodligen oftare.

sommaren2014.001Årstidskarta, Grafik: SMHI

Nej, grejen är att vi inom våra gränser har en nord-sydlig utsträckning som är relativt stor och därtill har såväl kustklimat, inlands, lågland och högfjäll. Det gör att vi har möjlighet att vid vissa tider ha tre av fyra årstider på en gång. Det är dock inget unikt om man ser till vad andra länder ”presterar”. Men det är klart mer intressant än vädret i geografiskt små länder med mer monoton geografi.

Hur som helst, sedan i lördags den 19:e april, är det sommar i delar av västra Götaland, typ delar av Skåne och Halland!

[För att det skall räknas som sommar så skall dygnsmedeltemperaturen vara över 10 grader, fem dygn i sträck.]

Det höll på att bli sommar i i stort sett hela Götaland och Svealand. Det var varmt nog i fyra dygn, men dygn fem, i onsdags den 23:e, var det kallt nog för att dygnsmedeltemperaturen skulle stanna under tio grader. Detta ”punkterade” sommarens ankomst i Svealand och övriga Götaland och man får därefter börja räkna om från dygn ett igen.

Nu är det ju inte så att naturen är lika digital som den meteorologiska definitionen av årstider. Tittar man runt i naturen så är det uppenbart att sommaren har kommit till betydligt större områden än Skåne och Halland. Det knoppas och rör på sig bland växter och djur ”vet” att nu är det dags.

Samtidigt har vi alltså vinter på andra platser, närmare bestämt i Lapplands- och delar av Jämtlandsfjällen. Nu låter det kanske bistert med vinter samtidigt som andra njuter av sommaren. Men ”vinter” så här års är riktigt vackert i fjällvärlden. Mycket sol, gnistrande snö och ”lagom” kallt. Lägg därtill att det just nu är svaga vindar till följd av högtrycket över Skandinavien och ni har kanonfint skidväder.

Åter till sommaren i södra Sverige. Som jag skrev i förra artikeln så blir det nu varmare/fortsätter att vara varmt fram till och med tisdag (29 april). Därefter sker alltså ett omslag till svalare väder, lagom till Valborg. Återstår att se hur stora områden som hinner nå den meteorologiska sommaren innan dess. Hade värmen bara hållit i sig ett dygn till så hade det varit ett stort område.

Men det är fortfarande är april. Aprilvädret innehåller såväl sol som  frost, blåst och nederbörd i både fast och flytande form. Det kan uppenbarligen kan gäcka oss fortfarande. Och med tanke på det så kanske det är bra att vi inte för tidigt ställer in oss på sommarväder. För det blir inte precis sommarväder under Valborg och första maj.

När blir det vinter?

Vintern har inte riktigt fått grepp om Sverige den här säsongen. Inte nog med att det definitionsmässigt fortfarande är höst i Götaland och östra Svealand. Det är även ovanligt milt i hela landet. Det har flera dagar varit nollgradigt i södra och mellersta Norrland. Snön lyser med sin frånvaro och på många sjöar har isen inte lagt sig ännu.

20140102-snow.004

När kommer då vintern på riktigt?

Det är fortfarande två-tre månader kvar av vintersäsongen. Så även om december inte riktigt blev den vintermånad den brukar vara, så finns det tid att Read More

Riktigt lågt lågtryck

Det är juletid och ett lågtryck håller på att bildas över Atlantens vidsträckta vatten. Ett lågtryck som kommer att fördjupas och på julafton bli djupare än många andra lågtryck vi har skådat.

Low-2013122208jul Bild. Prognos på lufttryck och nederbörd kl 16 på Julafton.

Lågtrycket har ingen åsikt eller vilja. Det är och gör vad det gör bäst under dess korta tid i verkligheten. Det blåser och stormar, samlar kraft ur havet och latent energi från kondenserande vattenånga.

Lågtrycket är vidsträckt och även om dess centrum blir långt ute till havs så Read More

Normalvärme i augusti

Stockholm

 (TT)

Augustivädret i Sverige var ostadigt men i slutändan blev temperaturerna relativt normala i hela landet, enligt SMHI.

I södra Götaland var det rejäl sommarvärme med uppåt 30 plusgrader mellan 17 och 20 augusti. Annars var perioderna med stabila högtryck och högsommardagar lätträknade, och i norra delen av landet blev frostnätterna allt fler från månadens mitt.

Stora delar av landet fick mycket regn, med de största mängderna i Värmland och Dalarna.

Få högsommardagar i år

Stockholm

 (TT)

Den riktiga sommarvärmen ville aldrig infinna sig i år. Dagarna med högsommarvärme – med en temperatur på minst 25 grader – var ovanligt få, men regnskurarna desto fler.

Det har varit ett stort och långvarigt högtryck över Sydeuropa, det har pressat in lågtryck och regnområden över oss i Skandinavien och det har lett till lägre temperaturer och mer regn, säger Martin Hedberg, meteorolog på vädersajten klart.se.

Siffror från SMHI som Dagens Nyheter tagit del av visar att de dagar när temperaturen låg över 25 grader var få mellan 1 juni och 19 augusti i år. Stockholm hade 6 högsommardagar jämfört med 28 samma period förra året. Göteborg hade 5 jämfört med 19, medan Malmö däremot hade 9 mot 7 året innan.

Sommaren har också varit ovanligt regnig. Hinshult i östra Småland fick till exempel 163 millimeter regn på ett dygn, och för Stockholm var juni den blötaste som registrerats sedan nederbörden började mätas 1786.

Men tittar man på medeltemperatur och -nederbörd har juli varit ovanligt vanligt i år enligt Martin Hedberg, och någon dålig sommar vill han inte prata om.

Mitt intryck är att många tycker att det har varit en jättebra sommar, det har inte varit för varmt, man har inte behövt vattna, elpriset är lågt för att vattenmagasinen är fulla, inga skogsbränder, inga problem med grundvatten eller algblomning, det går att göra en lång lista på saker som är bra.

Karin Hållsten/TT

Varken varmt eller kallt, men väldigt nära normalt väder i juli

Av Martin Hedberg

Jag tror nästan förväntar sig att det skall vara ”dåligt” väder denna sommar. Men har det verkligen varit så dåligt väder? När jag pratar med folk omkring mig så säger de flesta i och för sig att de är besvikna på att det inte varit mer av högsommar och de fäller kommentarer som ”den här otroligt regniga sommaren”. Men sedan visar det sig att en inte oväsentlig del av dessa intryck kommer från löpsedlar.

Vi matas med ”information” om hur det är runt omkring oss. Och när det gäller väder så är det ”korrekt” att tycka att det skall vara varmt på sommaren, inte blåsa och inte regna. Och finns det bara antydan till att det är så så blir det ofta ”Kanonväder”. Om det däremot kallare, regnigare eller till och med precis genomsnittligt väder, då är det ”uselt väder”.

Men är det inte fullt normalt att vädret växlar kring någon form av medelvärde?

Som ett litet bevis på samhällets kollektivt uppskruvade väderförväntningar så vill jag visa juli månads samlade temperatur och nederbörd från SMHI.

Som ni ser så var det sammantaget i juli mycket nära det genomsnittliga medelvärdet, dvs vad man rimligen kan och bör förvänta sig. Någon halv grad kallare än normalt i Lappland, någon halv grad varmare i övriga landet. Lite mindre nederbörd i Västerbotten, lite mer i Dalarna. Med reservation för lokala avvikelser som det alltid blir när moln tidvis skuggar solen och det regnar.

På det hela taget en förhållandevis normal juli.

Men var det så snacket gick? Nej. Resebranschen har skurit guld med fickkniv för att vi bara ”måste” ha sol och värme och det har klagats på det usla sommarvädret 2012.

Nu säger någon, helt korrekt, att sommaren även består av juni och augusti. Visst. I juni var det 1-2 grader kallare än snittet och på vissa platser blötare än genomsnittet. (Jag återkommer med aug när den sammanfattas) Men det går inte att komma ifrån att juli, som är vår stora semestermånad, har varit ganska normal.

Nu måste man ju inte gilla vädret i juli 2012, trots att det var överraskande normalt (genomsnittligt). Men vädret var i alla fall väldigt nära det man borde förvänta sig, sett till hur det brukar vara.

/Martin

Hur bra är väderprognoserna?

Här kommer ännu en artikel skriven av Anders Persson, forskare på ECMWF. Anders har tidigare skrivit om Corioliskraften, Lagrangepunkter och varför roterande rymdskepp inte är någon bra idé (sök på Anders Persson i sökfältet till höger). Här kommer en lite mer jordnära betraktelse av varför olika personer kan ha vitt skilda åsikter om kvalitén på väderprognoser.

Av Anders Persson

Inte ens med den mest avancerade matematik eller statistik kan man objektivt och entydigt avgöra vad som är bra och dåliga väderprognoser – det kan bara du själv!

Pelle och Patrik följer uppmärksamt väderprognoserna; Pelle är en typisk lantbrukare medan Patrik basar för ett konstgalleri med utomhusutställningar som specialitet.  De har helt olika uppfattningar om kvaliteten hos de meteorologiska prognoserna – men båda deras uppfattningar är riktiga!

Lantbrukaren Pelle är inte helt nöjd med väderprognoserna: ”–Prognoserna för regn slår ofta inte in!” Patrik däremot är mycket nöjd: ”–När det regnar har meteorologerna nästan alltid varnat för det!”

Man kan tro att de båda inte tagit del av väderrapporterna med tillräcklig uppmärksamhet. Nej, tvärtom: de för båda omsorgsfull statistik över prognoserna och det efterföljande vädret. När de ritar en tabell över de sista dryga tre månadernas utfall blir tabellerna identiska (se tabellen nedan). Hur kan de då dra så helt olika slutsatser?

Jo, Pelle vill som lantbrukare veta om han ska koppla på konstbevattningen eller andra åtgärder om det inte regnar. Men bara drygt hälften av meteorologernas regnprognoser slår in (25 av 45).

Patrik däremot är rädd för att placera konstverk utomhus om det skulle bli regn. Han är nöjd med att i drygt 80% av de tillfällen som det kommer regn (25 av 30) så har meteorologerna varnat honom.

Så båda har rätt på sitt sätt, utifrån sin utgångspunkter. Att det blir så här paradoxalt beror ytterst på att meteorologer av tradition (i de flesta länder) tenderar att överprognosera regn. Det är bättre att då och då varna i onödan än att missa ett regn. Detsamma gäller för andra vädertyper som hård vind, frost, åska etc. I ovanstående exempel, som inte avspeglar förhållandena i något speciellt land, nämns ”regn” 45 gånger under en 100-dygnsperiod medan det uppträder bara 30 gånger.

Detta att olika grupper inom befolkningen har olika slags beslut att ta påverkar hur de uppskattar eller inte uppskattar de allmänna prognoserna. Detta kan vändas på huvudet som skedde i USA på 1930-talet. Den första kommersiella vädertjänsten grundades i Kalifornien av en meteorolog Ervin Krick som snabbt gjorde sig beryktad för sina konstiga prognoser. Bara det dök upp ett moln på den kaliforniska himlen varnade Krick en del av sina kunder för regn. Men till andra kunder kunde han lova torrt väder trots att himlen var fylld av tunga svarta moln.

Pengarna flöt in till Kricks vädertjänst. Man kan undra varför? Jo, förra gruppen utgjordes av Hollywood som ogärna ville släpa sin utrustning och stjärnor ut på prärien om det fanns den minsta risk för regn. Den senare gruppen utgjordes av vattenindustrin i det kroniskt torra Kalifornien. Denna ville, inför ett förestående regn ogärna släppa ut vatten från sina bassänger om det inte var säkert att det skulle bli regn.

Det är ingen konst att producera oändlig mängd statistik över väderprognosernas ”träffsäkerhet”, men til syvende og sidst är det du konsument av väderprognoser som avgör om de är bra eller dåliga i den mån de hjälper dig att ta kloka beslut.

(Siffror i ovanstående exempel är fiktiva och avspeglar inte träffsäkerheten hos någon speciell vädertjänst)

/Anders Persson

Våren är här

Nu är (nog) våren här, i och för sig bara till sydligaste Skåne, men ändå.

Det krävs sju dagar i följd med dygnsmedeltemperaturer över noll grader. Och vi skall ha passerat den 15 februari. Bägge dessa kriterier är uppfyllda. Men det är först när dessa sju dagar har passerat som man med säkerhet kan säga att våren kommit. Och/men den ankom då den första av dessa sju dagar. (Mer om årstider i en tidigare blogg.)

Men Sverige är både stort och rätt så långt. Det är fortfarande vinter över absoluta majoriteten av Sveriges yta.

Den närmaste tiden sjunker temperaturen något, det blir lite kallare under helgen (nu talar jag om Sverige som helhet), men efter helgen blir det åter lite mildare. Kommande dagar blir det även blåsigt och nederbördsområden fortsätter att avlösa varandra, i söder som regn i norr som snö.

Men våren har kommit till sydligaste Sverige och den kommer att vandra norrut allteftersom. Passa på att njut av vintern ni som gillar den, och nu är det nära, ni som föredrar vår.

/Martin

PS. Klart.se skickar med ett Grattis till alla nyblivna föräldrar, i såväl koja som slott. DS.