Katastrofen i Japan

Av Martin Hedberg

Jag är, liksom alla andra som följer händelseutvecklingen just nu i Japan, berörd av såväl jordbävningen och tsunamin som alla konsekvenser som kommer i dess spår.

Först tänker jag på alla personliga tragedier direkt kopplade till jordbävningen och tsunamin. Omkomna, skadade och anhöriga. Samt ovissheten. Därtill kommer en lång lista relaterad till händelseförlopp och följder, tex spridningen av föroreningar, explosionen i kärnkraftverket mm.

Vi har ett enormt behov av att få reda på vad som händer. Vi förväntar oss både att samhället skall fungera vid katastrofer och att vi (såväl på avstånd som de som är direkt drabbade) skall kunna få relevant information och beslutsunderlag från media och myndigheter.

Det finns händelser som går utöver vad samhället kan hantera.

Just nu är media framför allt fokuserade på de direkta katastroferna. Men redan i går gjorde en del media bevakning på hur katastroferna kan komma att påverka vår ekonomi. Det kändes lite osmakligt, men var kanske i brist på annat att prata om? Eller en naturlig del av ”medias dramaturgi?”. Eller så är det relevant, för det är det vi bryr oss om, eller?

Om ett par dagar kommer miljöaspekterna, sjukvård, kontaminering av vatten, livsmedel mm är blir viktiga. Dvs grundläggande betingelser för människors överlevnad. Hur har man förberett sig för det? Hur hanterar man det?

Många säger att Japan kan att hantera katastrofen och återuppbyggnaden bra eftersom man är ett rikt land. Men samtidigt så har rikedomen en del baksidor. Samhället är mycket komplext, man har stora koncentrationer ämnen och råvaror som, om de sprids i naturen, är skadliga och man har mycket höga krav på att samhället skall hantera många problem. Resurserna är stora, men fallhöjden är också hög.

Det har skett en tragedi och den går inte över, även om marken slutar skälva.

/Martin

Related posts

6 Thoughts to “Katastrofen i Japan”

  1. Jag har funderat lite på det här med tsunamivågorna. Är det så att tsunamivågor innehåller mer kraft än ”vanliga” vågor? Tycker ju att det ute på Stilla Havet borde vara stora vågor ofta då det blåser en hel del. Den här våghöjden som nämns i samband med tsunamin, 3-10 meter förekommer ju även här i Östersjön när det blåser ordentligt. (10 meters våghöjd kanske inte så ofta)

    Martin: Hej Niklas. Tsunamin är en väldigt lång våg.

    De vanliga, vindgenererade, vågorna är betydligt kortare. När de kommer in mot land så bryter de och det finns utrymme, en ”grop” för dem att rinna tillbaka ut i havet i igen. Vanliga vågor flyttar inte så mycket vatten, de har mer karaktären av att cirkulera vatten på stället.

    Men tsunamin är en mycket lång våg. Den tar inte slut som vanliga vågor. När tsunamin kommer in mot land så matar det hela tiden på med mer vatten bakom, det finns inget utrymme för framkanten på vågen att ”rinna tillbaka” mot havet. Resultatet blir att det snarast är som en snabb havsnivåhöjning. Vatten förflyttas in över land och når mycket högre upp.

  2. Thorsten Schütte

    En viktig detalj som komplicerar läget för det japanska elsystemet: I norr har man 50 Hz, i söder 60 Hz, gränsen går en bit norr om Tokyo och så vitt jag vet finns bara en 200 MW omriktare mellan näten, som att pissa i Mississippi. Vid effektbrist p g a bortfallet av flera kärnkraftverk kan de båda delnäten alltså hjälpa varandra bara i mycket liten omfattning!

  3. Jerker Danielsson

    Det har ju varit länge på väg att en större jordbävning skulle drabba Japan, men ändå när det till sist sker så är det nåt hos människors sinnelag som gör att man inte förväntar sig att det skulle bli så stort. Är inte bara Japan som är i riskzonen borde man nog tillägga. Vidare så finns det kanske inte hos människors medvetande att vi haft en lång period där naturen varit relativ lugn. Lång i människors perspektiv, en kort parentes i det vi kallar naturen. Just benämningen ‘naturen’ är väl lite av en klysha, för den inberäknar t.ex. meteorologi, jordens bio-system/ekologi och geologi med geofysik inkluderad. Efter istidens slut steg havsnivån kraftigt och lade enorma landarealer under vatten, ett exempel på effekt är när nivåökningen gav upphov till Dardanellerna och vi vet inte hur det drabbade dåtida lokala befolkningar. Sista är av det mer ovanligare slaget, men det finns andra skiftningar på jordytan som kan vara förödande förutom jordbävningar. I Norge utanför Trondheim i lite sydvästlig riktning skedde Storegga skredet på havsbottnen för ca 8000 år sedan. Om den efterföljande tsunamin skulle skett i våra dagar skulle flera västeuropeiska nationer inte drabbas – de skulle förintas totalt med förlusta av hela befolkingar. I geologisk tid har liknande skett flera gånger, och med visshet komma att ske fler gånger. Det har varit en del ‘skräckpropaganda’ om en av Kanarieöarna som riskerar att ge upphov till ett skred ut i havet, och den då efterkommande tsunamivågen kommer att få den Japanska och 2004 års tsunamikatastrof att blekna. Många vanliga människor tänker på en våg precis som Martin beskriver det, den sveper in och sen drar sig tillbaka. En liknelse jag läst var att det är mer som att havsnivån höjs plötsligt x antal meter för en period. Orsakande förödelse beroende på höjden när den sveper in, men förvärrar ytterligare när vattne sedan drar sig tillbaka. Liknelsen med stor fallhöjd är väldigt träffande, och ju mer utvecklat ett samhälle blir desto mer lik en intrikat kostbart komponerad glasvas blir samhället. När den faller så finns inget som håller ihop splittret, det hjälper inte hur kostbar den var från början resterna har förlorat allt värde och de olika delarna håller inte ihop längre. Precis som samhällets alla delar. Marken har slutat skaka, men det var bara starten på en enorm tragedi, både för natur och människor. Det som varade några minuter var bara inledningen på en flerårig process. Många människor kommer att vara märkta för livet, en del inte alls – för dem har livet nåt sitt slut. Omfattningen kommer med tiden att sjunka in mer hos omvärlden, hur det kommer att uttrycka sig kan bara framtiden utvisa. För att avsluta med något som kan låta cyniskt – det kommer att bli en enorm börda för Japanska samhället att återuppbygga, men det kommer också med tiden att få igång ekonomiska hjul. För det som skett kommer troligen att sätta igång en del åtgärder och projekt långt utanför Japan. Många skulle nog tro att det faller i lite glömska hos flertalet, men det är bara det att vi kommer att få lite mer distans. Vi har sett vad som kan ske, och att det sker fler gånger. Människan har sällan gjort nåt på kort tid, det har alltid tagit tid – men också blivit väldigt stort till sist. Lite udda med människan är att även om hon vet att det kommer en spark i röven så är hon trög och obenägen att göra nåt, men när det sedan sparken har fått röven att smärta våldsamt så kommer den i rörelse. 2004 och 2011 är några sådana sparkar.
    Smärtar i hjärtat när man tänker på att vi inte har sett början på vad som kommer att komma fram om katastrofen i Japan….

  4. Jerker Danielsson

    Litet tillägg – såg på nyhetsidor (CNN etc) att åtminstone en GPS-station har flyttats ca 2.5 meter. Och satellit-bild över denna del av Japan visar på förändringar av kusten. Dessutom kommer det från Italienska nationella institutet för geofysik och vulkanologi en uppskattning att jordens axel har förskjutits 10 cm. Ännu inte funnit ut i vilken riktning. Låter kanske försummbart men ordspråket säger att liten tuva… men den här tuvan kanske inte är stor nog?

  5. Thorsten Schütte

    Korrektur: Gränsen mellan 60 och 50 Hz går strax SV om Tokyo, med den effekttörstande Tokyoregionen på 50 Hz-sidan, där kärnkraftverken fallerat. Detta förvärrar läget!

  6. torun

    Utan att varken skrämma upp eller tysat ner undara man : Hur har det gått i Fukushima ? ?
    Man hör ju inte ett ljud om det nu mera..

Kommentera