Då kommer kylan!

Då kommer kylan!

Prognosen ”samma väder i morgon” har givit ett bra resultatutfall de senaste veckorna. Små skillnader har noterats: Det har denna vecka blivit två grader kallare i söder och i stora delar av Norrland har molnen tidvis skingrats och temperaturen har därmed fluktuerat lite mer mellan dag och natt.

Men på det hela taget har november bjudit på förhållandevis små förändringar av vädret från en dag till en annan.

MolnigtHur länge skall det hålla i sig? Blir det kallt? Kommer det någon snö? Blir det några höststormar?

Svar: Ett tag till. Ja, lite. I nästa vecka. Inte ännu.

Så här ser det ut: Det ligger ett högtryck över Ryssland och det medför svaga ostliga vindar över Sverige. Det gör i sin tur att luften som kommer in över oss plockar upp fukt från Östersjön, vilket i sin tur gör att vi får en hel del moln (vilket vi alla har märkt).

I början av nästa vecka, typ på måndag, får högtrycket ge vika för en attack av lågtryck från väster. I samband med det blir det dels lite blåsigare, dels kommer det regn/snö.

Men nej, det är inte någon höststorm, bara lite mer vind. Rätt lagom faktiskt, i synnerhet som vi nu snart är inne på riktigt i vinterperioden när vindkraften levererar som bäst.  (Något som framträdande politiker fått lära sig den hårda vägen för ett par dagar sedan).

Nederbörden i början på nästa vecka kommer att beröra hela landet och kommer både i form av snö och regn. Som det ser ut idag så går gränszonen genom Svealand, men det återstår att slå fast när vi kommer lite närmare i tiden.

Kylan då? Det blir sakta, sakta lite kallare. Men något större skifte syns inte förrän i början av december, fram till dess fortsätter det att vara mildare än normalt i hela landet.

/Martin

Detta inlägg har 138 kommentarer

  1. Ingen av upplever någon vinter egentligen. Hjärnan ligger inbäddad i ett tempererat skåp som håller 37 oC och där inne läser av elektriska signaler från fingrar etc. Då är det bättre att sitta uppkopplad chatta med kompisar än att gnälla om vintern kommer eller inte kommer.

  2. Lite OT:
    Jag antar att de flesta klimatintresserade har sett SVT-programmet ”Runda bordet” där första avsnittet handlade om klimatfrågor. En hel tim omklimatet. Det mesta som sades har nog hörts förut, men det är alltid bra med repetition. Något jag reagerade på var att Rockström påstod att CO2-nivån har passerat 450 ppm,men den låg ju nyss på 400.
    Här är programmet:
    http://www.svtplay.se/runda-bordet

    1. Hej.
      Om Rockström sade 450 ppm så tror jag att han avser CO2-ekvivalenter.
      CO2-ekvivalenter är ett index som även tar hänsyn till andra växthusgaser som metan, lustgas och freoner.
      Koncentrationen av endast CO2 ligger på knappt 400 ppm (miljontedelar).

    2. Tack Lasse H, tittade på början nu och där nämner Rockström koncentration av växthusgaser (inte koldioxid) för November 2014 och det är helt korrekt uttryckt.

      Klimatfrågan är aldrig OT, men försöker ändå ransonera mina kommentarer hårt. 😉 Det är den enda planet jag kan leva på och det finns ingenting som är viktigare.

      Ska titta på resten nu, trots att jag mer eller mindre bojkottar SVT. SVT bör omedelbart anta en policy liksom BBC har gjort, när det gäller hur de rapporterar vetenskapen runt AGW. Det är av samma anledning jag hellre tittar på (och har länkat till) BBC.
      Jag bojkottar allt som inte tar hänsyn till AGW. Det borde alla göra.

      1. Ok,Martin o Trötter, slarvigt lyssnat av mig!

      2. Hej Trötter. Jag såg att du gillar agenda sättande journalistik. Jag däremot gillar opartisk, Att media har bestämt vad de skall tycka i en fråga redan innan fakta är redovisade är fel. Att du bojkottar SVT gör att de vinner i anseende hos mig. Förutfattade meningar är diktatur inte vetenskap.

        1. Anders, din åsikt om vetenskapen (baserat på tidigare kommentarer), är likställd med att jorden är platt. Då vill du givetvis kunna kräva exakt lika mycket utrymme i media för din som alla andra, som beviseligen vet att den är rund. Det förstår jag, men det kommer inte att hända.

    3. Nu har jag tittat på programmet. Lite blandade känslor men ändå det bästa jag sett från SVT när det gäller AGW.
      Den avslutande meningen från Karin Bradley var en bra summering, nu gäller det.

    4. Lasse H,
      kan konstatera att Rockström inte läst IPCC sammanfattning för beslutsfattare eller också har han ett eget exemplar som inte liknar IPCC;s.
      Rockström är en överdrifternas man och kan liknas mera vid översteprästen i Klimatförsamlingen som skrämmer sina undersåtar till lydnad.
      Jag har nu läst denna ”heliga skrift” för beslutsfattare och kan konstatera att mycket av detta är pajaskonster och lek med ord.
      Ta t.ex. där man leker med orden sannolikhet. Eller vad sägs om uttrycket ”ungefär lika sannolikt som osannolikt” > 33-66 sannolikhet.
      Tage Danielsson berättelse om Harrisburg är bara en liten fjärt mot detta språkbruk man ägnar sig åt.

      1. Snälla Goran, vattna inte ur ordens betydelse genom en totalt malplacerad användning, det visar ju bara att du inte förstår någonting. Det är absolut inga pajaskonster eller lek med ord att påstå att ungefär lika sannolikt som osannolikt ligger i intervallet 33-66% sannolikhet.
        Om man testade hur sannolikt det är att få en jämn siffra på en tärning, skulle det ganska snart visa sig att sannolikheten ligger i intervallet 33-66%, och efter ett oändligt antal kast skulle det visa sig sannolikheten är exakt 50%, dvs precis lika sannolik som osannolik.
        Kan du inte hitta nån vettig konkret kritik mot IPCC:s rapport?

        1. Olle R
          Jag förstår att du inte läst rapporten. För mig innehåller detta dokument så mycket ordbajs att det är svårläst och ibland fullständigt obegripligt.
          Om det är avsett att förse politiker med fakta inför beslutfattandet förstår jag varför besluten ibland blir fel.
          Mitt exempel om osannolikheter var bara ett av många exempel in denna skrift.
          Dittexempel med tärningskasten visar att du inte det minsta har förstått den kritik jag skrev om.
          Om sannolikheten är 50% kanske det vore klokt att skriva detta inte skriva något annat.

          1. IPCCs rapport författas primärt på engelska. Om den svenska översättningen låter töntig i dina öron kan du inte lasta IPCC för. Jag antar att detta är gängse språkbruk för denna typ av sannolikhets-eller riskanalyser. Om det är något du inte begriper så fördjupa dig gärna i Table 1 och tillhörande förklaring: http://www.ipcc.ch/pdf/supporting-material/uncertainty-guidance-note.pdf

            Att tärningen ger 50% jämna siffror kan vara en bra nollhypotes, skulle det visa sig att så inte är fallet kan man anta att tärningen är skev eller nåt.
            Det är nåt helt annat med exempelvis risken att temperaturen stiger 3 grader till år 2100, då kanske det kan vara läge att säga ”About as likely as not” och definiera detta som 33-66 % sannolikhet.

  3. Nu har jag nog skannat igenom hela internet efter trovärdiga vinter prognoser. Har läst allt om sibiriska snötäcket, nao, qbo, sol aktivitet, el nino osv. Utifrån det jag hittat och läst så tyder det på att det kommer att bli en riktigt kall vinter i år. Men ändå finns det de som tror det motsatta? Vad tror ni här i forumet? Kommer det bli en varm eller kall vinter i år??
    Personligen ogillar jag vinter och allt det för med sig tex snöskottning, dyra elräkningar, hala vägar osv.
    Mvh// Söder (inte Björn)

    1. Varför måste det antingen bli en kall eller mild vinter? Kan lika gärna bli en ”normal” vinter med ytterst små marginaler (0,5 + eller -) från normalvärdet.

      Allt är inte svartvitt

      1. Det kan mycket väl bli en normal vinter i år. Vad jag är nyfiken på är att veta vad ni här i forumet tror baserat på den fakta som finns att ta del av.

        1. Att december blir mild samt halva januari. Därefter blir det svinkallt mot slutet av januari, hela februari samt större delen av mars. I april/maj blir det kyligare än normalt vilket gör att våren blir några veckor senare än vad vi är vana vid…

  4. Martin!
    Den där utvecklingen du antydde i inlägget…om inget skifte förrän första veckan i december…Den utvecklingen uteblev helt uppenbarligen. Tittar man framåt sett det ut som detta låsta väderläge bara fortsätter. Lite en upprepning av förra vinterm börjar detkännas som.

  5. Hej.
    Jag är väldigt intresserad av vad Herr Hedberg tror om kommande vinter? Jag följer alltid bloggen på vintern och har gjort det i många år. Martin du brukar skriva vad du tror om kommande vinter och det brukar stämma.
    Mvh // Söder

  6. För er som är nyfikna om den kommande vintern så finns här en intressant blogg (på engelska) som reder ut begreppen och som har en intressant slutledning om vintern 2015.

    http://londonwx.wordpress.com/winter-1415/

    1. Hello and thank you for posting my winter forecast (http://londonwx.wordpress.com/winter-1415/)
      It is a very interesting period of time as we wait for the AO and NAO to dip negative as a result of continued pressure put on the stratospheric vortex. Exciting 🙂
      Sorry for posting in English, i dont speak Swedish unfortunately. If you have any questions about the forecast please let me know here or on twitter, my blog or facebook. Thanks

  7. Jag accepterar all form av väder som kommer , känns som en mild väderlek men vintern brukar väl oftast dra i gång kring årsskiftet och sedan avta på riktigt i mitten på mars , här där jag bor.

    Sedan finns det ju allt från förra årets höst som sträckte sig till våren ( med undantag för 2-3 veckors lite kalllare väder ) eller permafrostvintern kring 2010.

    Det jag tycker mig märkt under min levnadstid är att även om det blir kalla vintrar så blir det ganska långt ifrån de gamla köldrekorden , Göteborg har som lägsta 26.6 ( ungefär enligt SMHI officiella ) från 1940-talet.

    Nu mer sjunker den officiella SMHI-temp ganska sällan under 18-20 minus , kan vara slump naturligtvis men jag tycker att planetens uppvämning påverkar säsongerna på flera plan , även vintrarna.

    1. Visst har det förändrats. Men vårt minne är så fruktansvärt kort. Kom att tänka på Alfred Jönssons skrifter. Ja, ja man kan bli mossig och historieintresserad när skägget blir grått… 😉
      Kommer ihåg stormarna -69 från landets framsida och har även bott i Kållered som gränsar till Lindome där Alfred Jönsson levde.
      http://www.bygdeband.se/wp-content/uploads/uploaded/448/283308_aj_bok_4_renskriven.pdf
      Citerar ett stycke.
      ”Min fader berättade att 1856 natten till den 1 maj – och äfven 1 maj – inträffade en så intensiv nederbörd och svår snöstorm att väldiga snödrifvor bildades på vägarne och efter gärdesgårdar.
      Sist i april hade det varit vårväder och en del säd var sådd här i trakten. I Tölö voro bönorna redan uppkomna ett par blad innan ovädret brakade löst den sista april på em.
      Kristi Him. f. dag inföll detta år den 1 maj. I Tölö blef messefall. Komministern i Lyckan skulle förrätta gudstjänst där denna dag, men han kom ej längre än i liden söder om Lyckan. Här låg en snödrifva öfver vägen så stor som en lada. Här var således inget annat att göra än vända och köra hem igen.
      I Lindome blef ej messefall, Björkerisprästen kom åkande i släde, och med hjälp af snöskottarne kom han fram. I Skogstorpa skulle en begrafning äga rum denna dag. Begrafningsgästerna samlades på stället men man måste uppskjuta begrafningen, ty vid öfverläggning härom kom man till den slutsatsen att det skulle bli hart när omöjligt att taga sig fram till Lindome kyrka.
      Detta var den 1 maj 1856.
      Snön gick bort inom tre dagar. Säd och bönor som voro sådda förut led ej nämnvärd skada af ovädret. Årsväxten blef god.
      Åren 1871 och 79 utmärktes af starka och ihållande vintrar.
      1881 var det också en ganska sträng och långvarig vinter. Hösten 1880 var mycket torr och den 26 oktober började vintern med snö och stark köld ända till november månads slut. I dec blef det töväder så att man omsider kunde plöja framemot jul. Men i jan 1881 klämde vintern till igen med ohygglig köld och ymniga snöfall. Det sades att termometern i våra trakter visade ända till 30 köldgrader någon gång i januari. Ännu den 6 april var det jämt före på vägarne här i Lindome. Men sedan började solvärmen om dagarna att verka. Man kunde dock inte utföra något vårarbete med sådd innan den 23 maj. Sommaren blef öfvervägande våt, isynnerhet under de sju veckorna närmast efter sjusofvaredag. Denna dag ösregnade det från morgon till eftermiddag. Skördearbetet kunde man börja omkring den 22 sept då blef det ett par veckors godt bärgningsväder.”

      Sedan kom Krakataus utbrott 1883 och vulkanvintrarna efter, fram till 87/88.
      Men nog ter sig de vintrar jag upplevt lite klena i jämförelse med det där.

      1. Det skulle faktiskt, på riktigt, vara väldigt intressant att få reda på när/om kylan kommer innan januari. Håller på att deppa ihop här ..

        1. Jag har ju lekt med tanken på en kallare avslutning på vintern, som du vet Snögubben?
          Nu har JMA i princip deklarerat en EL Nino fast vi egentligen inte har en…
          http://ds.data.jma.go.jp/tcc/tcc/products/elnino/outlook.html
          Men det är det första de skriver, citat.
          •El Niño conditions are present in the equatorial Pacific, although the atmospheric conditions does not indicate clear features of El Niño events.
          •It is likely that El Niño conditions will continue through winter.
          •A weak El Niño event is considered to have persisted since the Northern Hemisphere summer.

          Konvektion och fjärilar… :p Utan datorhjälp är man i princip rökt när det gäller att gissa kaos, väder menar jag, blir närmast gråtfärdig bara av det. 🙂

          1. Jo, jag räknar också med att kylan kommer på sikt. Men .. vi hade planer på mycket skidåkning i hemmabacken under julhelgen. Nu är det nog kört tyvärr. Förra året var första gången på väldigt länge som vi inte kunde anordna skidåkning i mellandagarna.

            NAO index ser ut att dyka neråt mot slutet av månaden, så kanske .. bara kanske, blir det kallare i mellandagarna. http://www.cpc.ncep.noaa.gov/products/precip/CWlink/pna/nao_index_mrf.shtml

  8. Är lite nyfiken. Du sa att kylan skulle komma i december även nere i södra Sverige. Jag bor i sthlmstrakten och här är det definitivt inte någon kyla på väg.. Du kanske inte borde slänga ur dig långtidsdiagnoser så där? Som det ser ut nu så kommer det att vara plusgrader även fram till julafton här..

  9. Frågan är om det inte blir en mild jul och nyår 2014-2015, istället, för iskall vinter. Man hade i dagstidningar och nyheter spått att det ska bli den kallaste vintern sedan jul-nyårsvintrarna 1961-1962, 1963-1964, 1965-1966, 1967-1968,1969-1970, 1970-1971, 1973-1974, 1975-1976,1976-1977,1978-1979, 1979-1980,1980-1981 ,1981-1982 ,1986-1987,1991-1992,1993-1994,1996-1997. Men jag tror inte på det. Sen har jag märkt att de år som man har haft varma somrar så har det blivit milda vintrar. Jag vet att det har varit milda vintrar jul-nyår det var det 1971-1972, 1972-1973,1974-1975,1977-19781982-1983, samt 1983-1984,1984-1985, 1985-1986, och 1988-1989, och nu 2013-2014.

  10. Hej,
    ser det ut att bli någon kyla och snö överhuvudtaget över södra Sverige?

    1. Februari börjar se lovande ut för kallare än normalt.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: