Tag - vinter

Det kan snöa i november

Novembersnö 2016

November är inte årets skojigaste månad, men får man bara lite snö så muntrar det upp. Och kommer det mycket så blir man tokglad.

Eller så är det som med så mycket annat, det är inte för inte som vi har ordet lagom. Nåväl, om man tar genomsnittet av snön som föll i början november 2016 med i fjol och i år så kanske det är lagom.

Och även om det kom mycket snö (bilden ovan är från en förort öster om Stockholm den 9 november 2016) så låg den inte kvar så länge. Såväl Svealand som Götaland och Norrlandskusten fick åter barmark i mitten av november.

Snödjup 10 november 2016 (SMHI)

Men det var mycket snö den säsongen. I alla fall där det var kallt nog. Norra Lapplandfjällen hade tex över en meter snö i början av juni 2017 (hur länge den låg kvar vet vi inte, SMHI:s snödjupskarta sträcker sig bara till 2 juni).

Hur ser det ut idag då?

Inget vinterlandskap precis. Eller rättare sagt den sortens stadsbild som vi lär behöva vänja oss vid i november. Och det här är inte bara i södra Sverige, nej även i Norrland lyser snön med sin frånvaro.

Och det ska erkännas att det är rätt så jobbigt. Jag gillar vintern och det är helt okay med mörker. Men novembers korta dagar, de är ingen höjdare precis. Ju längre norrut man befinner sig, desto kortare dagsljus har man så här på årets vinterhalva.

Snödjup idag 14 november 2020. (Källa: SMHI)

Men det kanske kommer lite snö kommande dagar?

Ja det kan det faktiskt göra! Kommande vecka blir ostadig. Och med det brukar vi inte bara mena att prognoserna kan vara svajiga, vädret kommer att växla en hel del och det kommer att komma nederbörd, både i form av regn och snö.

Det där med snö skulle kunna bli rätt tydligt på torsdag (19 nov) i södra Norrland. Och på fredag kanske, kanske i delar av Svealand. Eller så blir det regn. I alla händelser så kommer det att töa efterhand, det ligger inte kvar så länge.

Och om det blir snö så lär det inte bli lika mycket som för fyra år sedan. Men det är ju ändå bara det översta lagret som krävs för att lysa upp tillvaron, så det räcker med ett par centimeter. Det skulle lysa upp en november som hittills är så mörk och dyster att till och med statsministern har talat om det.

Nå, nu var det ju andra problem än snöbrist han framför allt resonerade om. Men lite snö skulle vara fint. Nån dag, eller ett par timmar, i alla fall.

/Martin

På onsdag kommer våren

Vintern var blek i början, men samlade sig och höll ut länge och med besked. Men på onsdag inleds början till slutet för årets vinter. Det blir vår med början i söder.

På torsdag blir det vårkänningar även i Norrland. Men här blir det en övergång till årstiden vårvintern.

Nå, nu kanske många tänker ”åh vad härligt med vår!”, men det blir snarare ”oj det regnar!” (Med reservation för att nederbörden i norra Norrland fortfarande faller i fast form).

Hur som helst så blir det mildare. Man skulle kunna tänka sig att det kommer från Nordpolen (i Arktis har det varit en mild vinter), men det är sydvästliga vindar och fuktig atlantluft som breder ut sig över Skandinavien.

/Martin

På tisdag-onsdag blir det vinter även i södra Sverige

Så där ja. Den här veckan blir det vinter. Om du inte redan har satt på vinterdäck, eller planerar att göra det på måndag eller tidigt på tisdag, så bör du planera för att låta bilen stå ett par dagar den här veckan.

Kvällstidningarna skrev om det idag söndag. Jag medverkade själv som underlag för Aftonbladet. Man vet aldrig hur resultatet blir. I synnerhet hur rubrik, bildsättning och löpsedlar blir. Jag kan väl tycka att bägge överdriver löpsedlarna lite idag, och att Expressen vann den föga eftersträvansvärda tävlingen. Storyn är ju att det blir besvärligt väder till veckan, men att då dra till med ”vargavinter”? Det kan bli det också, men ”snökaos” känns mer relevant. Nåväl, jag kan väl betraktas lite som part i målet med min nuna i AB, men det var inte jag som satte rubriken på löpet.

Hur som helst, det kan komma rätt så mycket snö. Ett par decimeter på väl valda platser, tex i Uppland, Gästrikland, Närke, Dalarna och norra Värmland. Söder om Mälaren blir det troligen mer i form av blötsnö och regn. I all fall till en början.

Jo, jag håller med om att det låter konstigt. Inte just med platserna, men att det skulle bli så mycket som 1-3 decimeter nysnö in om loppet av något dygn. I synnerhet är det svårt att bli övertygad med ett sånt mesigt väder vi haft de senaste veckorna. Högtryck och ibland sol, men oftast moln. Kan det bli lågtryck, minusgrader och kraftig nederbörd då?

Men efter att ha tittat runt på lite olika scenarier så står det tydligt att prognoserna är förhållandevis samstämmiga. Än vet vi inte vad det blir, men goda källor, tex ECMWF, talar om kraftig nederbörd.

Stockholm kan tex få mellan 10 och 45 mm i smält form. Om det kommer som snö så är det lika många cm, dvs 10-45 cm. Blåsigt blir det också med ostliga till nordliga vindar som drar ner kallare luft över Skandinavien.

Ensembleprognoser för Stockholm utfärdade söndagen den 30 oktober 2016. Från vädercentralen.se

Ensembleprognoser från ECMWF för Stockholm utfärdade söndagen den 30 oktober 2016. Från vädercentralen.se

När det gäller nederbörd så kan Stockholm stå som modell för hur det ser ut att bli över stora ytor av södra Norrland, Östra Svealand och östra Götaland. Om nederbörden faller ut som regn eller snö beror på temperaturen. Den förändras, sjunker, också under tisdagen i samband med att vinden vrider upp på nord. Vindarna blir ännu kraftigare längs med kusten än i Stockholm.

 

Den kombinationen orsakad av ett lågtryck och fortfarande förhållandevis varmt vatten i Östersjön och Bottenviken gör att det med stor sannolikhet blir besvärligt med kommunikationer och viss elförsörjning på tisdag och onsdag i södra Norrland, Svealand och östra Götaland.

Men kul för alla som gillar snö.

Scenariot är följande:

1. Ett lågtryck rör sig, under fördjupning, österut Sydnorge-Götaland/Svealand-Baltikum.
2. Fuktig luft från Bottenhavet och Östersjön transporteras in över Sverige.
3. Det blir rikligt med nederbörd i främst södra Norrland/Svealand och östra Götaland. Huruvuda nederbörden faller ut som regn, snö eller blötsnö beror givetvis på temperaturen. Gränsen ser i dagsläget ut att gå strax norr om Mälaren.
4. Det blir blåsigt, främst på norra sidan om lågtrycket, dvs främst i Uppland och Gästrikland.
5. När lågtrycket kommit ut över Östersjön så brder kallare luft, japp minusgrader, ut sig över i stort sett hela Sverige. Tidigare blöta vägbanor fryser nu på även i södra Sverige (typ på onsdag-torsdag). Men och det blir en del sol.

Till kommande helg kommer ett nytt lågtryck in, den här gången över Götaland. Men/och det säger jag bara för att förtydliga att man behöver agera som om det faktiskt är november och årstiden vinter.

Global uppvärmning och klimatförändringar gör inte att det inte kan bli snö, is och vinter, men däremot att det i medeltal blir varmare och att det hydrologiska kretsloppet intensifieras.

/Martin

När kommer våren?

I höjd med sportloven och Vasaloppet brukar spekulationerna om våren komma igång. Vän av ordningen undrar även jag om dagens kramsnö, sol och ljumma vindar är inledningen av en töperioden. Det är lite tidigt redan i slutet av februari, men oundvikligen är det på gång. Frågan är om det verkligen är dags redan nu.

Fortfarande vinter. Jämtland 15 februari, 2016

Fortfarande vinter. (Jämtland 15 februari, 2016)

Först något om snöläget och den normala (1961-90) tidpunkten för vårens ankomst. Vi har snö, eller i alla fall fläckar av snö, över i stort sett hela landet. Jag skulle, utan att ha djupdykt i statistiken, säga att det är lite mindre snö än normalt på de flesta platser, men å andra sidan så är det ju snö i alla fall. Något man får vara tacksam på och uppmärksamma i dessa tider av klimatförändringar.

Normalt sett så skulle våren ha gjort entré i södra Skåne så här års och därefter vandra norrut. Men det är fortfarande flera månader kvar innan det, normalt sett, blir vår i norra Norrbotten.

Snödjup den 21 januari 2016 samt normal ankomsttid för våren. Data och grafik från SMHI.

Snödjup den 21 januari 2016 samt normal ankomsttid för våren. Data och grafik från SMHI.

För att det skall bli vår så krävs att dygnsmedeltemperaturen håller sig över noll grader, 7 dygn i sträck. Det är lite längre än när vi passerar över gränserna till de andra årstiderna (5 dygn) och anledningen till det är att våren är lite mer nyckfull vad gäller temperaturerna. Det hoppar rätt ordentligt mellan ytterligheterna så det krävs en längre period för att vara över på andra sidan. Tidpunkten för vårens ankomst räknas från det första av dessa dygn. Och när det blivit vår så är det vår enligt definitionen, även om temperaturerna skulle falla tillbaka.

Under helgen som gick så var det över noll grader under hela dygnet på många orter i Götaland och en del i Svealand. Vi säger då att det var vårtemperaturer. Men det blev (blir) inte vår på bred front än för det. Prognoserna för kommande dagar vittnar nämligen om nordvästliga vindar och att det blir lite kallare.

Ser vi på temperaturerna ur ett globalt perspektiv går det inte annat än att bli förskräckt. Januari slog ytterligare värmerekord. Och som ett av de få platserna på hela jorden så sticker Skandinavien ut med lägre temperaturer än normalt.

Temperaturavvikelse januari 2016 jämfört med 1951-1980. Data ovh grafik från NASA.

Temperaturavvikelse januari 2016 jämfört med 1951-1980. Data ovh grafik från NASA.

Det onormala har blivit det nya normala. Det är värme i stort sett över allt. I synnerhet är det mycket varmare än normalt i Arktis, men även resten av världen har som synes ett ordentligt temperaturöverskott.

Hmm, vi håller den frågan i tanken ett tag till (det lär bli svårt att undvika).

Men nu åter till den svenska våren. När kommer den egentligen? Ja så fort som syd-sydvästvindarna lyckas bryta igenom så kommer mildluften upp till Sverige. Men med nordvästvindar så är det fortsatt vinter.

Ensembleprognos för Östersund. Vintern fortsätter in i mars. Grafik från Vädercentralen.

Ensembleprognos för Östersund. Vintern fortsätter in i mars. Grafik från Vädercentralen.

Och det skall vi vara glada för. Det är nu som vintern är som bäst. Tjäle i marken, snö på marken och allt längre dagar. Kan det bli bättre vinter?

På Vädercentralens sajt så kan ni se prognoser för orter över hela världen, men det som jag verkligen vill trycka på är ensembleprognoserna.

En ensemble är en uppsättning med prognoser och genom att lägga dem parallellt så får man dels en bild av vartåt det barkar, dels en bild av hur säkra prognoserna är. Om de är spridda så är det svårt att göra prognoser, om de är samlade så har modellerna lättare att fånga vädersituationen.

Vi har lagt upp ensembler för 14 väl valda orter. Från Göteborg till San Fransisco. Vi visar fyra parametrar: temperatur, molnighet, vindar och nederbörd. Den gröna linjen är medelvärdet av ensemblerna.

Hur som helst så blir det något kallare i Skandinavien kommande dagar. Våren kommer trots detta troligen att göra sig gällande på en del kustnära platser i tex Skåne, men på det hela taget så behåller vintern sitt grepp om Sverige, Norge, Finland och Island ännu ett par dagar.

Danmark ligger på gränsen, men kanske mer anmärkningsvärt är att det blir kallare i såväl London som Paris och New York om ett par dagar.

/Martin

Ut med vintern, in med våren?

Efter tre veckor med ordentlig kyla så är alltså vintern över för denna gång, eller?

Hur som helst så drar betydligt mildare luft in. Och då menar jag inte den temperaturökning som redan har skett nu under helgen. Nej jag tänker på mildluften som kommer in under veckan. I synnerhet under onsdagen då resterna av ”Snowzilla” (som denna helg lamslagit amerikanske ostkusten) kommer hit till Europa.

Men hos oss blir det inte meter med stormvindar och en meter snö. Nej vi får tögrader, regn och lite blåsigt (men inte storm).

Under tisdagen kommer det att vara plusgrader så långt norrut som i södra Norrland, men från onsdag så kommer skiljelinjen att gå genom Svealand.

Hur som helst så äter mildluft, vindar och regn givetvis en hel del snö. Främst i Götaland och Svealand.

Kvalitén på den snö som blir kvar blir också lite tristare, kompakt och blöt.

men inna det töat ordentligt så kommer den milda och fuktrika luften, delvis förstärkt med regn, att kunna ge ordentligt frostpåslag och halka, så ta det försiktigt i trappor, trottoarer och trafiken.

Nej, våren har inte kommit än, men ensemblerna (Vädercentralen) vittnar om att det dröjer innan det blir ordentligt kallt igen.

/Martin

Vad var det jag sa om långtidsprognoser?

(Texten är uppdaterad) Så här i mitten av januari kan det vara intressant att reflektera lite över tidigare prognoser över hur vintern skulle bli. Kvällstidningar och andra media hade ju en del braskande löpsedlar under hösten inför den stundande vintern.

Vid ett tillfälle i oktober utfärdade Accuweather en långtidsprognos som fick media att gå i spinn över den onormalt kalla vinter som väntade.

Sedan kom november och december med allehanda värmerekord.

Fast nu i januari är det kallt. Och just nu riktigt kallt med -10° till -20°C även Götaland. (Jag har iof också skrivit om att det krävs mer än så för att ”kompensera” för den varma inledningen av vintern).

ab_vintern2015-15

Skärmdump av Aftonbladets artikel den 18 oktober 2015

Aftonbladet hade den 18 oktober 2015 en artikel med rubriken: ”Meteorolog: Vintern blir svinkall i år”. Men varken jag eller SMHI hade sagt det. Kollegan Eric Leister på Accuweather sade: ”…extreme cold…” och en rubriksättare på Aftonbladet översatte detta till något som låter som en personlig reflektion i form av ”vintern blir svinkall…”.

Löpsedlarnas budskap hänger fortfarande i luften: Kan man verkligen säga att vintern blev svinkall? Det måste vara kallt ett bra tag till för att hela vintern skall betraktas som kallare än normalt. Eller så får man nyansera det hela genom att konstatera att vintern både har blivit onormalt varm och onormalt kall.

Aftonbladets artikel var rätt okay, men rubrik, bild och löpsedel var det inte.

"Winter highlights" från Accuweathers långtidsprognos i oktober 2015.

”Winter highlights” från Accuweathers långtidsprognos i oktober 2015.

Accuweathers prognos har varit rätt bra hittills. Bland annat sade man att:

”The greatest threat for damaging wind storms in the United Kingdom, Ireland and northwest Europe appears to be through December as storms approaching from the Atlantic will push into western Europe.

As the winter progresses, this storm track will press farther south and limit the threat for any damaging wind events, resulting in periods of tranquil weather from England into northern France and western Germany.

According to AccuWeather Senior Meteorologist Alan Reppert, ”The United Kingdom and Ireland look to avoid the worst storm impacts as most of the storm systems track to the south across France and northern Spain.

Extreme cold is also expected to be limited for northwest Europe as the core of the cold air builds over Scandinavia and then is unleashed southward with only brief periods of below-normal temperatures reaching northwest Europe.”

Jag kan också konstatera att mitt citat i ingressen förefaller ha varit en bra normalisering av Aftonbladets lite för sammanfattande rubrik. Jag sade:

”Det skulle kunna vara så att det blir en mild vinter i början och sedan kallt under en viss period”

Vilket idag känns som en rätt så korrekt summering.

Temperaturavvikelse i december 2015 respektive 1-14 januari 2016 relativt perioden 1961-90. Källa: SMHI.

Temperaturavvikelse i december 2015 respektive 1-14 januari 2016 relativt perioden 1961-90. Källa: SMHI.

Vad jag framför allt vill säga är att såväl prognoser som verkligheten sällan går att sammanfatta i en enda rubrik. Det behövs rätt så många ord för att beskriva såväl nutid som framtid.

Och det är inte så att alla bilder per automatik säger mer än tusen ord. De bilder som media ofta tycks välja förefaller snarast artikulera några enstaka ord, men i versaler och med utropstecken.

/Martin

PS. I anslutning till ovanstående händelse i oktober-15 skrev jag en bloggartikel. Där finns mina omedelbara reflektioner över såväl Aftonbladet som Metro och Yr som även de skrev om långtidsprognosen. DS.

Varför knarrar snön?

Det knarrande ljudet av snö är väldigt karaktäristiskt. Det känns kallt. Det är också ett tecken på att det är lite kallare.

När temperaturen ligger är omkring -10 eller lägre så knarrar den. Men det är snöns temperatur som är avgörande.

Att kall snö knarrar när man pressar samman den har flera orsaker:

  • Iskristaller bryts sönder
  • Kristallerna gnids mot varandra
  • Luft pressas ut ur små håligheter som bildas.

Det finns mig veterligen ingen skarp gräns för när snön knarrar, men det behöver (nog) vara kallare än 7-8 minusgrader och det blir markant mer knarr när det sjunker ner mot -12°.

En nyckelfaktor här torde vara frånvaro av vatten i flytande form. Om det finns, eller skapas för att trycket ökar när man pressar samman snön, vatten i flytande form så fungerar det som smörjmedel och knarrandet uteblir. (ja det kan finnas vatten i flytande form, trots att det är minusgrader).

Snökristallerna torde även vara sprödare ju kallare det är. Det gör att ljudet när de bryts sönder blir mer markant när det är kallt. Det krävs större kraft för att bryta dem och kraften omvandlas till ljud.

Strukturen på snön bör också spela en stor roll. Nysnö med tydliga kristallstrukturer knarrar mer än gammal snö där snökristallerna har smält samman eller deformerats.

Personligen tror jag att merparten av ljudet skapas när strukturer i snön bryts sönder. Det hugger till och släpper. Samma ljud kan man skapa genom att pressa ihop tex potatismjöl.

Ljudet måste även transporteras. Det ut genom snön, dels i luften till våra öron. Även här gynnas transporten av ljudet av att det är kallt och snön hård. Mjuk snö (och flytande vatten i snön) absorberar ljudet, medan kall snö transporterar ljudet bättre. Man hör också mer av knarret om det inte är så djupt snölager (snön runt foten absorberar ljud) och man hör mer om man går på något som kan skapa resonans, tex en trätrappa jämfört med hård mark.

Ljudet av knarrande snö är för mig en tydlig signal om en någorlunda kall vinterdag, sol, svaga vindar och isnålar i luften.

[soundcloud url=”https://api.soundcloud.com/tracks/241902377″ params=”auto_play=false&hide_related=false&show_comments=true&show_user=true&show_reposts=false&visual=true” width=”100%” height=”450″ iframe=”true” /]

/Martin

 

Nu blir det kallt -i söder

Jorå, kalluften är på väg ner över landet. Det är en högtrycksrygg som lägrar sig och den medför både solsken och kalluft.

Det mest anmärkningsvärda kanske är att det blir rejält kallt i Götaland och Svealand. Nej inte rekordkallt, men kallt i relation till vad man vant sig vid de senaste åren. Det finns till och med de som resonerar i termer av att man inte behöver ha vinterdäck i de sydligaste landskapen. Ett stort misstag denna vinter!

Kylan når sin kulmen på fredag och lördag med temperaturer som är nere och snuddar på -20 grader på en del platser i Götaland och Svealand.

Det här är ju inte några konstiga temperaturer i mitten av januari, det är ju trots allt vinter. Men vanan av dem finns inte riktigt.

Samtidigt så kommer det inte att vara fullt lika kallt i norr: Ett område med moln och lite snö drar in över Norrbotten och det gör att det blir 5-7 minusgrader i Luleå samtidigt som det alltså kan vara -20 i Stockholm. 🙂

Men/och Södra Norrland, Svealand och Götaland får alltså inte bara kalluft utan även en hel del sol (nåja, så länge den nu håller sig över horisonten).

Det här med vädret, såväl detaljer för en just din ort, som lite mer översiktligt, listor över kallast, varmast och blåsigast och inte minst ensembleprognoser för utvalda orter, det finner du på vår nya sajt vadercentralen.se.

/Martin

DN faller också för vargavintern

Igår publicerade DN en säsongsprognos för vintern 2015/16 som förkunnade att det fanns två alternativ: Ganska kallt eller jättekallt. Som illustration har man valt en nedisad cykel.

(Btw så är den sortens nedisning ett resultat av temperaturer som pendlar kring noll grader i samband med, eller efter, kraftig nederbörd. Dvs inte ”ganska kallt eller jättekallt”. Men jag fattar vilka känslor som man vill förmedla.)

Skärmdump från DN.se den 20 oktober 2015. Rubrik och bild anger "vargavinter", men löptext och framför allt källorna säger att det skall bli en normal vinter.

Skärmdump från DN.se den 20 oktober 2015. Rubrik och bild anger ”vargavinter”, men löptext och framför allt källorna säger att det skall bli en normal vinter.

Precis som i min förra artikel så ställer jag mig frågande till slutsatsen som rubriksättarna väljer att kommunicera. Men själva artikeln i DN är relativt saklig, med en viss dragning åt lite för snabba slutsatser.

DN:s artikel baseras på information från de amerikanska väderfirmorna/instituten WSI och Accuweather. Man redovisar detaljer som förkunnar att det blir normalt, kallt, milt och blåsigt, men drar ändå slutsatsen att det blir kallt.

Källorna då? Så här skriver WSI:s chefsmeteorolog Dr. Todd Crawford för Europa som helhet:

”The last two winters have generally been ‘4-W winters’ (westerly/warm/wet/windy) across much of Europe, as strong low pressure across the North Atlantic has limited the amount of colder/drier air that can penetrate southward into the mainland. While El Nino conditions are much stronger this year than last, most of our best indicators are suggesting another winter characterized by strong westerlies across much of the continent.

Given the unusually strong high-latitude blocking observed during late summer and early autumn, it may be that the polar vortex is weak enough to enable more blocking this winter that would favor colder weather. However, at this time, we think this colder scenario is unlikely.”

WSI:s säsongsprognos november 2015-januari 2016.

WSI:s säsongsprognos november 2015-januari 2016.

 

WSI:s Detaljer, månad för månad, för ”Nordic region” av Europa är:

November: Warmer than normal west, colder east.
December: Warmer than normal.
January: Colder than normal.

Hur kan man från detta dra slutsatsen att det skall bli kallt eller jättekallt? Om det lutar åt något håll när man summerar hela perioden så är det väl normalt? Kan det vara den andra prognosen, den från Accuweather som gör att man helt bortser från WSI:s ganska sansade resonemang?

Accuweathers prognos avhandlade vi ju i förra artikeln här på bloggen och den var detaljerad och angav att det skulle bli kallt, eller? Nej så var det inte. De hade en bild som visade att det skulle vara kallt, men texten beskrev något helt annat.

Grafik från Accuweathers säsongsprognos för Europa

Grafik från Accuweathers säsongsprognos för Europa

Meteorolog Eric Leister från Accuweather skriver att:

”High pressure to the north of the United Kingdom for much of the winter season will result in a very typical winter for parts of northwest Europe with stretches of tranquil weather and overall near-normal temperatures.

While the winter will not be free of cold air masses and powerful wind storms, much of the season will pass with near-normal temperatures and only occasional storms.”

Här vill jag belysa två saker: Eric Leister poängterar att det blir normala temperaturer och att det kan förekomma kraftfulla stormar.

Men DN konstaterar istället att: ”Mycket riktigt spår Accuweather att vintern blir smällkall i Norden.

Lite förmildrande för DNs journalister kan vara att Accuweather använder en förvirrande grafik: Det är tydligt hur otydlig man är i Accuweathers prognos när man blandar text och färger på kartan. En del av texterna handlar om temperaturer, andra om stormar. Illustrerar färgerna temperaturer, avvikelser av normaltemperaturen, stormar eller något annat?

Avslutningsvis kastar DN in en prognos från NOAA. Den handlar bara om Nordamerika och enda anledningen till att man har med den i artikeln, vad jag kan gissa mig till, är att konstatera att den kraftiga El Niño påverkar prognoserna.

Hur som helst. Källorna man använder anger att det skall bli en relativt normal vinter. Någon period med högtryck och kyla, ett par perioder med lågtryck, fukt, milt och blåsigt. Ändå gör rubriksättarna på DN samma publikfrieri som Aftonbladet och slår an på vargavinter-temat.

Varför? Längtade ni efter att publicera coola bilder, som per definition är lite extrema, och därför måste ha en likaledes extrem rubrik? Eller är det jakten på klick som hägrar? Vems ärenden går ni då? (En tidning har två sorters kunder, läsare och annonsörer). Har ni interna tävlingar om vem som fått mest läst artikel eller är det tårta till fikat på onsdag om ni klättrar på KIA-index?

Förtroendet för experter (i alla fall de som jamsar med) sjunker. Förtroendet för journalistiken sjunker och på sikt urholkar ni grenen ni sitter på.

Jag kan bara uppmana alla läsare att söka egen information och gå så nära källorna ni kan när ni ser en uppseendeväckande rubrik eller löpsedel.

Jag har lite koll på väder och klimatfrågor och har sett problemen många gånger i dessa sammanhang. Men jag kan givetvis inte utesluta att samma situation råder även inom andra områden. För det kan väl inte vara så att det bara är inom väder och klimat som rubrik- och bildsättare påvisar tydligt illitterata tecken eller helt enkelt åsidosätter vad källorna säger?

/Martin