Väder och klimat, som att kasta tärning?

Av Martin Hedberg

Jag gjorde igår en intervju för en artikel som planeras på Svenska Dagbladets kultursidor. Vi talade om extremväder och klimatförändringar.

Vi talade om vikten av att se små saker i stora perspektiv. Så till exempel att sätta våra två senaste kalla vintrar i relation till värmeböljorna i Ryssland och USA och global uppvärmning.

Det har varit varmt, men varför var det inte samma extrema värmebölja i Ryssland i år som i fjol? Och hur kommer det sig att USA och i synnerhet Texas haft en värmebölja just i år?

Jag säger att det är lite slumpen som styr, men biter mig samtidigt i tungan. Man kan väl inte säga att slumpen styr väder och klimat? Det är ju fysikaliska lagar, det går ju att i viss mån förutspå! Det är inte som att kasta tärning (och här lämnar jag, tillfälligtvis, lite utrymme för skämt om vilka metoder vi meteorologer använder för att göra prognoser).

Är det slumpen som styr när man kastar tärning?

TärningarJa, det brukar heta så. Man kan ju använda tärning som en slumpgenerator. Men även om det är svårt att veta hur en tärning skall landa så är det inte slumpen som styr. Det är fysikaliska lagar som gravitation, luftmotstånd, mekanik, friktion mm.

Det går att beräkna hur tärningen skall landa. ”Allt” man behöver veta är initialtillstånd och hur man skall parametrisera fysikaliska lagar (formen på tärningen, rotationen på tärningen, fallhöjd, gravitation, luftmotstånd, fallvinkel, underlagets skrovlighet och lutning, stötvågor, friktion mm).

Utfallet från ett tärningskast kan förefalla slumpmässigt, men det går, med en viss säkerhet/osäkerhet, att beräkna hur tärningen skall landa.

Väder och klimat är givetvis många gånger mer komplicerade att parametrisera än tärningskast. Dessutom är väder och klimat komplexa till skillnad från en tärning som är en mekanisk företeelse. (Komplexa system innehåller bla. lärande, utslagning och förmåga till självorganisering. De kan förändra sig själva, något som ett mekaniskt system inte kan).

Men tärningen kan ändå illustrera vad som sker med vädret under inverkan av klimatförändringar.

Det som har skett, och sker, är att jämföra med att dopa/manipulera tärningen. Det är som att fästa en liten tyngd på den hörna som ligger mellan 1, 2 och 3 på tärningen. När man kastar den så kan fortfarande vilken sida som helst landa uppåt. Men sannolikheten ökar för att det skall bli 4, 5 eller 6.

Det är det som hänt med vädret. I takt med att allt mer energi ackumuleras i atmosfären så ökar sannolikheten för att värmeböljor, glaciärsmältning, avdunstning, kraftig nederbörd mm skall inträffa.

Det är inte uteslutet att det blir en etta, två eller trea när man kastar en dopad tärning. Precis på samma sätt kan det vara kallt på vissa platser under vissa perioder på Jorden, trots att planeten som helhet blir allt varmare. Men sannolikheten ökar för värmeböljor samtidigt som den minskar för köldrekord.

För det vi gör är att dopa, manipulera, atmosfären (och andra delar av naturen). Netto tillförs växthusgaser och aerosoler. Växthusgaserna påverkar absorptionen och utstrålningen av värmestrålning Aerosoler (partiklar) och en förändrad markyta förändrar jordens albedo, dvs förmåga att reflektera solljus.

En dopad atmosfär beter sig annorlunda än en icke dopad. Det kan man räkna på, precis som man kan räkna resultatet av en dopad tärning.

Från ett enskilt kast kan man inte avgöra om en tärning är dopad/manipulerad eller inte. Men gör man många kast och statistik på utfallet så ser man det.

Samma sak med väder och klimatförändringar. Från en observation på en plats kan man inte dra några hårda slutsatser. Men om man bearbetar många observationer från hela Jorden så ser man att väder och klimat förändras.

Om man förstår hur gravitationen inverkar på en blyvikt i ena hörnan av en tärning så förstår man varför resultaten av täningskasten blir som de blir.

Om man förstår hur strålningsbalansen till/från jorden påverkas av växthusgaser och aerosoler så förstår man varför klimatet förändras och utfallet i form av väder blir som det blir.

Med kunskap om hur en tärning är dopad kan man beräkna det statistiska utfallet av kommande hundra kast. Detta utan att veta exakt vilken sida som kommer upp vid kast nummer tio.

Med kunskap om hur väder, växthuseffekt och strålningsbalans fungerar så kan man beräkna det statistiska utfallet av hundra års väder. Detta utan att veta exakt vilket väder det blir om tio dagar.

Det är inte bara slumpen som styr tärningar, väder och klimat. Det är i första hand fysik och det går att beräkna sannolika utfall och det går att kvantifiera osäkerheter.

Vädret må förändras från en dag till en annan. Men vi förutsatte, outtalat, att klimatet inte skulle göra det.
Vi har byggt vår civilisation, kultur och välfärd på det.

Vi har förutsatt att havsnivån skall vara ungefär där den varit så länge vi kan minnas, att vädersystemen skall vandra ungefär som de gjort, att det inte är torka längre än det brukar, att det varken är kallare eller varmare, blåsigare eller blötare än det brukar, att väderextremerna inte blir värre än att vår infrastruktur och samhällen kan stå emot dem.

Men nu förändras klimatet och därmed det förändrade utfallet i form av väder. Det gör det om man dopar systemen.

Tärningen är inte bara kastad. Den är också dopad. Många tärningar återstår, de blir allt mer dopade.

Vi styrs inte av slumpen. Vi påverkar den.

/Martin

Detta inlägg har 27 kommentarer

  1. Jo, visst kan man tänka sig att en förklaring av den (tillfälligt) sjunkande havsnivån skulle kunna vara lägre havstemperatur.
    Men i så fall måste temperaturavvikelsen gälla mycket betydande delar av havet, eftersom vattens utvidgningskoefficient är så låg.
    Men inte har väl havet blivit kallare, och framför allt inte så här mycket kallare?

    Tror du inte att de avdunstade havsvattenmängderna kan sväva som vattenånga i atmosfären? Om atmosfären blivit varmare kan luft hålla högre luftfuktighet. Kan inte detta vara en delförklaring i alla fall, för hade allt vatten fallit i Austrailen o Amazonas borde vi ha hört talas om kopiösa skyfall där. Vet du hur mycket mer det regnat där än normalt?

    För övrigt undrar jag om man verkligen kan ha en precision ner på en mm i något så komplicerat att mäta som havsnivån.

    Den tillfälliga avvikelsen beror kanske på alla tre faktorerna (och kanske andra faktorer som jag inte kommer på)?

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: