Tag - värmebölja

86 värmerekord i USA under juni

Samtidigt som många är besvikna på utebliven värme och upplever en ”dålig sommar” här hemma i Sverige så har USA under de senaste veckorna drabbats av en omfattande värmebölja.

Under juni tangerades 87 olika värmerekord över USA. Utöver det slogs ytterligare 86 värmerekord. Totalt sett blev det alltså 173 tangerade eller slagna rekord. Detta enligt NOAA, den amerikanska motsvarigheten till SMHI (och lite till).

De flesta av dessa låg i intervallet 105-110 Fahrenheit, dvs omkring eller över 40 grader Celsius.

Samtidigt har man även drabbats av såväl stormar som torka och kraftiga skyfall. Även här har en rad rekord slagits.

När man tittar på hur det första halvåret sett ut för en rad stater och städer så framträder ett mönster: I många situationer så har man konsekvent haft en betydligt högre temperatur under flera månader. Det är som om det blivit en ny väderregim, ett nytt ”normalt” väder.

NOAA har definierat ett ”The unusualness score”, en slags ”ovanlighetsindex”. Det definieras som standardavvikelsen för ackumulerade medelvärden jämfört med väderstations historiska värden.

Se den ackumulerade medeltemperaturen för tex Chicago. 2012 är svart linje. Tidigare varma år är röda linjer De fyra tidigare varmaste åren var 1987, 1990, 1998 och 2006. Tidigare kalla år var 1963, 1965, 1978, 1979 och 1982.

I början av varje år, i januari och februari, så har man inte så många temperaturuppgifter för innevarande år. Det gör att den ackumulerade temperaturen varierar en del. Men framåt mars så är det statistiska underlaget stort nog för att enstaka kalla eller varma dagar inte skall få grafen att pendla.

Det framstår tydligt att temperaturen januari-juni 2012 avviker kraftigt jämfört med tidigare historiska temperaturer. Det är sannolikt inte en variation kring det tidigare medelvärdet. På NOAA talar man istället om en etablering i ett nytt ”grannskap” som avviker från vad som tidigare var att betrakta som normalt.

En fullständig lista och grafer för omkring 150 väderstationer/orter finner ni på en av NOAA:s hemsidor.

Det senaste året är det varmaste året i USA:s historia. Ja i alla fall sedan man började mäta väder och klimatdata år 1895. Under perioden juli 2011 till och med juni 2012 var det 1,8 grader varmare i USA än genomsnittet för 1900-talet.

Värmebölja i USA, bra väder i Sverige

Nu kommer allt fler rapporter om väderrelaterade katastroftillstånd i USA. Dels har man svåra skogsbränder, dels har man en omfattande värmebölja.

USA:s nationella vädertjänst NWS skriver på sin hemsida att:

”In addition to the skyrocketing temperatures, areas across the eastern U.S. will also experience air quality impacts as the heatwave continues. Several areas are already alerting residents who are sensitive to pollutants, such as children, the elderly and people with respiratory or cardiac issues. Prolonged exposure to the elements is also cautioned for people engaged in strenuous outdoor activities…”

Nedanstående grafik visar förväntade temperaturer under dagen idag fredag den 29 juni. 100 grader Fahrenheit, det röda på kartan, motsvarar 38 grader Celsius.

Samtidigt på en annan plats på jorden, nämligen här hemma i Sverige, frågar sig många ”när kommer sommaren?” och rubriksättarna på kvällstidningarna bara längtar efter att få berätta när ”värmen äntligen kommer”.

Låt er inte luras av färgerna på kartorna! Vi har olika färgskalor. Det vi markerar med orange (20 grader) på Sverigekartan nedan, det motsvaras av det gröna (68 Farenheit) på den amerikanska kartan här ovan.

Har vi verkligen så dåligt väder i Sverige? Okay, dagstemperaturerna når nätt och jämt över 20 grader och det har slagits regnrekord. Men skall vi tycka synd om oss själva?

Temperaturprognos för fredag 29 juni och lördag 30 juni kl 14.

Det behövs bara lite fantasi för att förstå att det kanske inte är vi som har den sämsta sommaren i år.

Det kanske till och med är så att vi har en riktigt bra sommar. I alla fall lär det finnas ett rätt många människor i USA som är avundsjuka på vårt svenska sommarväder som det ser ut just nu.

Till helgen blir det ett par grader varmare, omkring 25 i östra Svealand och Götaland, samt 15-20 grader i övriga landet. Det har regnat, vi har bra med grundvatten, skogarna är gröna och de brinner inte. Vattenmagasinen är fyllda och elpriset är lågt. Semestern kan börja.

Njut av den svenska sommaren.

/Martin

Fortsatt varmt flera dagar

Värmen håller i sig. Ett högtryck med centrum över Tyskland medför att det både strömmat in varm luft över Sverige och att molnigheten är liten vilket ger gott om sol. Detta resulterar inte helt överraskande i att det blir varmt. Nattetid sjunker temperaturen, men överlag så är det för åstiden mycket varmt.

Och det håller i sig. Torsdag, fredag och lördag blir det fortsatt varmt och, för södra halvan av Sverige, soligt. I norr driver det in en hel del snöbyar över fjällen och tidvis så blir det snö och/eller regn även öster om fjällkedjan.

Först på söndag blir det för årstiden normala temperaturer. Det betyder att tex Stockholm får +5 istället för +15. Anledningen till detta är att vinden tillfälligtvis lägger sig på nord. Men på måndag-tisdag nästa vecka så är det västliga vindar igen och fortsatt varm luft som strömmar in.

Många tycker att det är skönt med värme. I synnerhet så här års är det lite av en tävlan: Ju varmare, desto bättre. Men hur reagerar vi om det fortsätter att vara varmt hela våren? Eller om årets sommar blir en upprepning av sommaren 2003 när värmeböljan skördade tiotusentals människors liv i Europa (främst i Frankrike)?

/Martin

Väder och klimat, som att kasta tärning?

Av Martin Hedberg

Jag gjorde igår en intervju för en artikel som planeras på Svenska Dagbladets kultursidor. Vi talade om extremväder och klimatförändringar.

Vi talade om vikten av att se små saker i stora perspektiv. Så till exempel att sätta våra två senaste kalla vintrar i relation till värmeböljorna i Ryssland och USA och global uppvärmning.

Det har varit varmt, men varför var det inte samma extrema värmebölja i Ryssland i år som i fjol? Och hur kommer det sig att USA och i synnerhet Texas haft en värmebölja just i år?

Jag säger att det är lite slumpen som styr, men biter mig samtidigt i tungan. Man kan väl inte säga att slumpen styr väder och klimat? Det är ju fysikaliska lagar, det går ju att i viss mån förutspå! Det är inte som att kasta tärning (och här lämnar jag, tillfälligtvis, lite utrymme för skämt om vilka metoder vi meteorologer använder för att göra prognoser).

Är det slumpen som styr när man kastar tärning?

TärningarJa, det brukar heta så. Man kan ju använda tärning som en slumpgenerator. Men även om det är svårt att veta hur en tärning skall landa så är det inte slumpen som styr. Det är fysikaliska lagar som gravitation, luftmotstånd, mekanik, friktion mm.

Det går att beräkna hur tärningen skall landa. ”Allt” man behöver veta är initialtillstånd och hur man skall parametrisera fysikaliska lagar (formen på tärningen, rotationen på tärningen, fallhöjd, gravitation, luftmotstånd, fallvinkel, underlagets skrovlighet och lutning, stötvågor, friktion mm).

Utfallet från ett tärningskast kan förefalla slumpmässigt, men det går, med en viss säkerhet/osäkerhet, att beräkna hur tärningen skall landa.

Väder och klimat är givetvis många gånger mer komplicerade att parametrisera än tärningskast. Dessutom är väder och klimat komplexa till skillnad från en tärning som är en mekanisk företeelse. (Komplexa system innehåller bla. lärande, utslagning och förmåga till självorganisering. De kan förändra sig själva, något som ett mekaniskt system inte kan).

Men tärningen kan ändå illustrera vad som sker med vädret under inverkan av klimatförändringar.

Det som har skett, och sker, är att jämföra med att dopa/manipulera tärningen. Det är som att fästa en liten tyngd på den hörna som ligger mellan 1, 2 och 3 på tärningen. När man kastar den så kan fortfarande vilken sida som helst landa uppåt. Men sannolikheten ökar för att det skall bli 4, 5 eller 6.

Det är det som hänt med vädret. I takt med att allt mer energi ackumuleras i atmosfären så ökar sannolikheten för att värmeböljor, glaciärsmältning, avdunstning, kraftig nederbörd mm skall inträffa.

Det är inte uteslutet att det blir en etta, två eller trea när man kastar en dopad tärning. Precis på samma sätt kan det vara kallt på vissa platser under vissa perioder på Jorden, trots att planeten som helhet blir allt varmare. Men sannolikheten ökar för värmeböljor samtidigt som den minskar för köldrekord.

För det vi gör är att dopa, manipulera, atmosfären (och andra delar av naturen). Netto tillförs växthusgaser och aerosoler. Växthusgaserna påverkar absorptionen och utstrålningen av värmestrålning Aerosoler (partiklar) och en förändrad markyta förändrar jordens albedo, dvs förmåga att reflektera solljus.

En dopad atmosfär beter sig annorlunda än en icke dopad. Det kan man räkna på, precis som man kan räkna resultatet av en dopad tärning.

Från ett enskilt kast kan man inte avgöra om en tärning är dopad/manipulerad eller inte. Men gör man många kast och statistik på utfallet så ser man det.

Samma sak med väder och klimatförändringar. Från en observation på en plats kan man inte dra några hårda slutsatser. Men om man bearbetar många observationer från hela Jorden så ser man att väder och klimat förändras.

Om man förstår hur gravitationen inverkar på en blyvikt i ena hörnan av en tärning så förstår man varför resultaten av täningskasten blir som de blir.

Om man förstår hur strålningsbalansen till/från jorden påverkas av växthusgaser och aerosoler så förstår man varför klimatet förändras och utfallet i form av väder blir som det blir.

Med kunskap om hur en tärning är dopad kan man beräkna det statistiska utfallet av kommande hundra kast. Detta utan att veta exakt vilken sida som kommer upp vid kast nummer tio.

Med kunskap om hur väder, växthuseffekt och strålningsbalans fungerar så kan man beräkna det statistiska utfallet av hundra års väder. Detta utan att veta exakt vilket väder det blir om tio dagar.

Det är inte bara slumpen som styr tärningar, väder och klimat. Det är i första hand fysik och det går att beräkna sannolika utfall och det går att kvantifiera osäkerheter.

Vädret må förändras från en dag till en annan. Men vi förutsatte, outtalat, att klimatet inte skulle göra det.
Vi har byggt vår civilisation, kultur och välfärd på det.

Vi har förutsatt att havsnivån skall vara ungefär där den varit så länge vi kan minnas, att vädersystemen skall vandra ungefär som de gjort, att det inte är torka längre än det brukar, att det varken är kallare eller varmare, blåsigare eller blötare än det brukar, att väderextremerna inte blir värre än att vår infrastruktur och samhällen kan stå emot dem.

Men nu förändras klimatet och därmed det förändrade utfallet i form av väder. Det gör det om man dopar systemen.

Tärningen är inte bara kastad. Den är också dopad. Många tärningar återstår, de blir allt mer dopade.

Vi styrs inte av slumpen. Vi påverkar den.

/Martin

Svårt att finna ord för värmen

Av Martin Hedberg

I USA har meteorologerna svårt att finna ord för den värme som den senaste veckan berört stora delar av den Nordamerikanska kontinenten.

Temperaturer som dagtid pendlar kring 40 grader över stora delar av USA gör naturligtvis livet svårt för människor (och djur), men/och ett anknytande problem har bekymrat de mediatränade meteorologerna: Vad skall man kalla det?

Animering från Andrew Revkin, http://dotearth.blogs.nytimes.com/ (75°F = 24°C, 96°F = 36°C och 110°F = 43°C).

Att fortsätta säga ”heat” och ”heat wave” om och om igen i varje sändning känns inte riktigt bra. Förutom att det är tjatigt så säger det för lite om hur värmen upplevs (människor lider och flera har avlidit till följd av värmen och uttorkning). En våg (wave) brukar ju dessutom som bekant ha en rörelse och dynamik, men den här värmen har legat kvar för länge för att kallas ”en våg”.

Det närmaste man har kommit är begreppet ”heat dome”, vilket kan översättas med ”värmekupol”. Värmen orsakas såväl av solinstrålning till följd av liten molnighet, som subsidens (sjunkande luft) i ett högtryck som sträcker sig högt upp i atmosfären.

Värmen och frånvaron av regn har även skapat torka. Och när marken är torr så går inte solens energi åt till att avdunsta vatten. Det gör att det blir ännu varmare än om marken varit fuktig eller det funnits gott om träd som kunde transpirera vatten.

/Martin

Mycket väder är det

Av Martin Hedberg

Nu under eftermiddagen har det utvecklats många åskväder. Det är främst Västmanland, Dalarna och Norrbottens inland som har drabbats.

Vädret är verkligen skiftande. Samtidigt som det regnat, blåst och varit översvämningar på en del platser, så har det varit såväl kyligt (Götaland), som mycket varmt /Norrbotten och Västerbotten).

Markusvinsa i Norrbotten (söder om Pajala) noterade Europas högsta temperatur under fredagen med 33,5 grader. Hur många var det som hade satsat en hundralapp på det i vintras (det hade nog givit rätt bra utdelning).

Temperaturen faller med omkring femton grader till omkring femton grader i Norrbotten i morgon söndag. I Västerbotten sjunker det inte fullt lika mycket, det blir omkring 20 grader.

De senaste dagarnas värmebölja är lite anmärkningsvärd. Många uppskattar den, men långt ifrån alla. Men nu är det som sagt var snart åter till mer normala temperaturer för norra Norrlands del.

/Martin

Är ännu varmare ännu bättre?

Av Martin Hedberg

Så här i sommartider så brukar kvällstidningarna (och personer i min omgivning) uttrycka glädje ju fler solar och högre temperaturen som presenteras på väderkartorna. Om värmen dessutom kan vara i flera veckor så är det i det närmaste euforistämning.

Är det så på riktigt?

Eller är det någon form av linjär extrapolation av att en sommar med +10=tråkigt, +20=trevligt, då måste +30=jättebra. För att inte tala om hur fantastiskt +40 måste vara? I synnerhet om det varar lång tid!

Det sociala trycket är stort för att ”ju varmare desto bättre” är att tänka rätt. Och att optimum ligger omkring 35 grader. Samt att man är en tråkmåns om man tycker att sol och 23 grader är lagom.

Men som en till mig närstående person brukar poängtera, lite ursäktande och mycket förklarande: ”När det är drygt 30 grader i stan, då är det precis lagom temperatur på stranden. Därför gillar jag när det är över 30 grader.”
Min fråga blir då varför man inte kan säga att man tycker att +25 är lagom? (för det är det som det är på stranden vid det aktuella tillfället).

Temperaturen bara en av många parametrar som påverkar vår kropp och upplevelse. Temperatur är långvågsstrålning. Därtill har vi parametrar som t ex kortvågig strålning (dvs solskenet i sig), luftfuktighet och vindhastighet. Alla dessa påverkar det som vi upplever som temperatur på vår hud, men vi talar i stort sett bara om en av dem.

Det finns många som mår fysiskt dåligt vid temperaturer över +25 och/eller vid hög luftfuktighet. Andra tycker det är olidligt kallt om det än under +15 om sommaren eller dåligt väder om det regnar två dagar i rad.

Viktigast av allt: Tänk om vi kunde få till en sansad och individualiserad diskussion och ”norm” över vad som är ”rätt” eller ”bra” väder. Folk tycker olika saker. Och eftersom det är åsikter det handlar om så finns inga generella sanningar.

Blir du glad om det är värmebölja? OK, men basunera inte ut det som om det var en glädje som alla måste dela. Bli inte besviken eller förvånad om folk inte delar din åsikt.

Bara för att det är tråkigt när det är kallt om sommaren så betyder inte det att det är roligt när det är varmt.

/Martin

En liten fotnot om värme: Den temperatur vi mäter och i dagligt tal kallar värme är långvågig strålning. Men t ex solljus omvandlas till värme när det träffar en yta, t ex vår hud. Därför är det varmare på skinnet med +25 och solsken, än +25 och mulet väder. Vår hud får en högre temperatur under inverkan av både luftens temperatur och strålningen från solen.

Det är därför man bara skall mäta temperaturen i skuggan. Mäter man temperaturen i solljuset så kan man teoretiskt (med en väldigt svart termometer, egentligen en spektrometer) detektera temperaturen till omkring 6000 grader, dvs solens temperatur.

Två hundraårstorkor på fem år

Av Martin Hedberg

I en artikel i Science (7 januari, 2011) beskriver forskare hur Amasonas på kort tid drabbats av svår torka och hur detta dessutom skapar stora utsläpp av koldioxid. Regnskogen som brukar beskrivas som ”Jordens lungor”, har just andats ut rejält.

År 2005 inträffade en ”hundraårstorka”, en torka som statistiskt sett bara återkommer vart hundrade år. 37% av regnskogen i Amasonas drabbades av mindre nederbörd än normalt (≤–1 standardavvikelse från medelvärdet). Skogsdöd, bränder och förmultning skapade netto utsläpp av 1,6 miljarder ton kol.

Statistiskt sett så skulle gå hundra år till nästa torka av samma eller större storlek. Men redan fem år senare, år 2010, inträffade nästa hundraårstorka. Denna gång blev den dessutom ännu kraftigare! 57% av Amasonas hade mindre nederbörd än normalt och nettoutsläppet av kol blev 2,2 miljarder ton.

(Utsläpp av kol sker i form av koldioxid. När man beräknar mängden koldioxid som frigjorts kan man antingen ange massan kol eller massan koldioxid. I det senare fallet inkluderas massan av syreatomerna. Koldioxid väger 3,67 gånger mer än kolatomen.)

Skogar och hav har under hela industrialismen varit en netto sänka för koldioxid. De har alltså absorberat mer än de släppt ut. Ungefär hälften av människans utsläpp av koldioxid har absorberats av skogar och hav (tack vare ett högre partialtryck CO2 i luften så har koldioxid ”pressats” ner i haven). Men i fjol så förmådde inte längre Amasonas att netto binda koldioxid från luften. Utsläppen blev större än vad som absorberades genom fotosyntesen.

2,2 miljarder ton kol är lika mycket som världens två största tillväxtnationers, Kina och Indiens,  gemensamma årliga utsläpp av fossilt kol.

Varför sker detta? Troligen så har skogsskövling och anlagda skogsbränder spelat en mycket stor roll. Det har påverkat lokal- och regionalklimatet i Amasonas. Stora mängder bördig jord har därtill eroderats bort när växter inte längre bundit jorden. Det förändrade klimatet har gjort att betingelserna för träd och andra växter har förändrats så mycket att de till slut dött, vilket i sin tur har ökat den biologiska nedbrytningen av biomassan samt ökat spridningen av skogsbränder.

Vad är följderna? Tja, till att börja med bör man konstatera att det redan för tiotals år sedan varnades för detta. Beslutsfattare har i vissa fall lyssnat till forskares varningar, man har haft konferenser, förhandlingar, skrivit deklarationer… men mänskligheten har inte levt upp till dessa.

Klimatmodeller har beskrivit att vi kan förvänta oss inte bara högre temperaturer utan även ett kraftigare ”hydrologiskt kretslopp”, dvs att det avdunstar mer på en del platser och regnar mer på andra platser. Det är precis det vi ser exempel på.

Inom klimatvetenskapen finns ett mycket grundläggande begrepp i form av ”återkopplingar”. Dessa kan vara positiva eller negativa, dvs accelerera eller bromsa förändringar. De kan även vara snabba eller långsamma. Snabba är tex vattenångan och molnigheten som reagerar inom sekunder och timmar på förändringar. Långsamma är havsströmmar, glaciärer, permafrost, skogar mm. En del av dem har betraktats så långsamma att de förväntas förändras först på skalan hundratals år.

Men mycket tyder nu på att dessa långsamma återkopplingar kanske var snabbare än samhället trodde (hoppades på?). Och/eller att vi kanske redan har knuffat till klimatsystemet mer än vi trodde (hoppades på?). Vi får se när nästa hundraårstorka inträffar. Vi behöver nog inte vänta så länge.

Eller så var det inget att bry sig om. En liten pust bara som blåser bort eller späs ut. Det kanske går över om man tänker på något annat (ironi).

/Martin

Värmeböljor i somras del 2

Av John Pohlman.

När nu vintern slagit till i hela landet kan vi fortsätta från förra bloggen med att värma oss med rapporter från norra halvklotet under den gångna sommaren. Om vi börjar med att gå österut till Ostasien så hade Japan sin allra varmaste sommar (juni-augusti) på över 100 år. Värmen fortsatte in i september och den 1 var det allmänt över 30 grader och på många håll över 35 bland annat i Tokyo med 35,9 grader. Kina berördes också av sommarhettan och under en intensiv värmebölja i den norra delen under första veckan i juli fick Peking ett nytt rekord den 5, då temperaturen kom upp till 40,6 grader.

Går vi västerut över Nordatlanten hade man samma vecka en kraftig värmebölja i de östra delarna av USA och Kanada med mängder av nya rekord. Den 6 juli uppmätte man 41 grader i Baltimore och 40 grader i Philadelphia. Dagen efter hade Durham i North Carolina 39 grader. En månad senare slog en värmebölja till i västra Kanada och den sträckte sig ända upp till USA:s Alaska. I Squamish norr om Vancouver slogs det förra rekordet med hela 5 grader till 36,7 och i Alaska hade Fairbanks rekordhöga 32,8 grader och slog därmed det gamla rekordet från 1926 med nära 3 grader.

Jag måste också nämna ett värmerekord som slogs på västra Grönland i Nuuk (Godthåb) som hade 24,9 grader den 2 september i samband med ostlig föhnvind. Låt mig avsluta med några verkliga toppnoteringar. I Kuwait hade man den 14 juli 52,8 grader, i Death Valleyöknen USA 51,7 den 15 och i norra Algeriet 49,2 grader den 24 juli.

/John

Värmeböljor i somras

Av John Pohlman

När jag nu går igenom det hittills gångna väderåret för att efter hand skriva min sedvanliga årskrönika för ett uppslagsverk påminns jag om den unika värmeböljan under första hälften av juli. Värmen kulminerade den 11 då flera platser satte nya rekord eller tangerade tidigare noteringar. Varmast i landet hade då Målilla i Småland med 35,0 grader. Den högsta julitemperaturen som uppmätts i Sverige är 38,0 grader. Danmark hade sin fjärde varmaste julimånad någonsin. Varmaste dagen var den 25 med 34,1 grader söder om Hanstholm på Jylland. Det fattades bara drygt en grad till det danska julirekordet på 35.3 grader.

Hela Europa hade för övrigt en varm julimånad och då speciellt i den östra delen. Allra varmast hade Jaskul i sydostligaste Ryssland med 44,0 grader just den 11. I Östeuropa fortsatte den extrema värmen under hela månaden och den 29 noterade Moskva ett nytt rekord med 38,2 grader. Samma dag fick också Finland ett nytt värmerekord med 37,2 grader i Joensuu i Karelen. I Ryssland varade hettan också en bra bit in i augusti. Den avslutades inte förrän den 19 i månaden. Då satte en kallfront punkt för den nära två månader långa värmeböljan som saknar motstycke. Mätningar från en flygplats några mil från Moskva visar att dagstemperaturerna där var över 30 grader från den andra veckan i juli till mitten av augusti – alltså mer än fem veckor i sträck.

Extrema värmeböljor under den gångna sommaren rapporteras också från andra håll på norra halvklotet. Mer om detta i nästa blogg.

/John