86 värmerekord i USA under juni

Samtidigt som många är besvikna på utebliven värme och upplever en ”dålig sommar” här hemma i Sverige så har USA under de senaste veckorna drabbats av en omfattande värmebölja.

Under juni tangerades 87 olika värmerekord över USA. Utöver det slogs ytterligare 86 värmerekord. Totalt sett blev det alltså 173 tangerade eller slagna rekord. Detta enligt NOAA, den amerikanska motsvarigheten till SMHI (och lite till).

De flesta av dessa låg i intervallet 105-110 Fahrenheit, dvs omkring eller över 40 grader Celsius.

Samtidigt har man även drabbats av såväl stormar som torka och kraftiga skyfall. Även här har en rad rekord slagits.

När man tittar på hur det första halvåret sett ut för en rad stater och städer så framträder ett mönster: I många situationer så har man konsekvent haft en betydligt högre temperatur under flera månader. Det är som om det blivit en ny väderregim, ett nytt ”normalt” väder.

NOAA har definierat ett ”The unusualness score”, en slags ”ovanlighetsindex”. Det definieras som standardavvikelsen för ackumulerade medelvärden jämfört med väderstations historiska värden.

Se den ackumulerade medeltemperaturen för tex Chicago. 2012 är svart linje. Tidigare varma år är röda linjer De fyra tidigare varmaste åren var 1987, 1990, 1998 och 2006. Tidigare kalla år var 1963, 1965, 1978, 1979 och 1982.

I början av varje år, i januari och februari, så har man inte så många temperaturuppgifter för innevarande år. Det gör att den ackumulerade temperaturen varierar en del. Men framåt mars så är det statistiska underlaget stort nog för att enstaka kalla eller varma dagar inte skall få grafen att pendla.

Det framstår tydligt att temperaturen januari-juni 2012 avviker kraftigt jämfört med tidigare historiska temperaturer. Det är sannolikt inte en variation kring det tidigare medelvärdet. På NOAA talar man istället om en etablering i ett nytt ”grannskap” som avviker från vad som tidigare var att betrakta som normalt.

En fullständig lista och grafer för omkring 150 väderstationer/orter finner ni på en av NOAA:s hemsidor.

Det senaste året är det varmaste året i USA:s historia. Ja i alla fall sedan man började mäta väder och klimatdata år 1895. Under perioden juli 2011 till och med juni 2012 var det 1,8 grader varmare i USA än genomsnittet för 1900-talet.

Detta inlägg har 36 kommentarer

  1. En bok av vetenskaphistorikern Naomi Oreskes och Eric Conway som heter Merchants of Doubt visar med tydlighet upp de som motarbetat att miljö och klimat har fått sin rättmättiga och helt centrala plats i politik och samhälls organistation och företagande. Hemskt vad vi har fått pga av detta.

  2. Tack för ditt senaste svar Martin som jag tycker var uttömmande.
    Men ditt argument varför ni har 14 dygns prognoser tycker jag rimmar dåligt med verkligheten.
    Varför helt enkelt inte erkänna att det inte går att förutspå vädret 14 dagar frammåt.
    Både du och jag vet att det är en omöjlighet och att vädret liksom klimatprognoser bara är enkla försök i datamodeller.
    Även om du säger att ni har världens bästa prognosverktyg är det ju inte tillfredställande att få så dåliga förutsägningar om vädret.
    Jag vet inte om jag tolkar prognoserna rätt men när man går in och tittar på sannolikheten för prognosen så är ofta sannolikheten under 50%. Betyder det att det är under 50% att väderprognosen slår in? I så fall är ju dessa prognoser mera en tombola än en en prognos om hur vädret kommer att bli under kommande dagar.
    Du har naturligtvis mycket mera kunskap om meteorologi än vad jag har men skulle vilja att du tittar på den här filmen på Youtube och kommenterar den.

    Slutligen vill jag ge beröm för det ”riktiga” väderkartorna med lufttryck, nederbördsområden mm så man själv kan bilda sig en uppfattning om vädersituationen.
    En smärre katastrof att presentera väderprognoser är Norrköpings Tidningars väderprognoser i tidningen, där man visar grafiska bilder i en fullständig snurrig layout.

    Ett tips när det gäller nederbördskartan (Radarkartan) är att visa när regnområdena är verkliga, rådata, och när det är prognoser som visas. Ett sätt är att ändra färg eller rastrering på bilden.

    Vi hoppas alla på ett bättre semesterväder!

    Martin: Hej Göran. Tack.
    Länken du refererar till leder till en långföreläsning med Richard Lindzen, en mycket känd klimatskeptiker (han kallar sig så själv) då han talar på en konferens arrangerad av Heartland Institute. Heartland är en amerikans lobbyorganisation som förutom att driva kampanjer mot klimatvetenskap även ifrågasätter kopplingen mellan tobaksrökning och cancer.

    Lindzen har en del vettiga utsagor, tex att klimatet inte bara handlar om global medeltemperatur. Han ger även sina ”medskeptiker” en känga för att de för ensidigt skyller global uppvärmning på solen.

    Men mycket annat som han räknar upp har inte samma vetenskapliga relevans. Tex hävdar han att det flesta återkopplingar i klimatsystemet är negativa och att det därför inte kan bli några signifikanta klimatförändringar. Hans grundtes är i stil med att det är för mycket alarmism när det gäller klimathot. Han insinuerar att klimatforskare ”på andra sidan” uttrycker sin oro för klimatförändringar eftersom de får betalt av samhälle och politiker för att göra det. han säger vidare att dessa forskare kommer att manipulera klimatdata för att bibehålla sina positioner. Det är rätt så grova anklagelser.

    Lindzen hänger upp mycket av sin retorik kring något som kallar klimatkänslighet, dvs hur känsligt är klimatsystemet för förändringar av halten växthusgaser. Han hävdar att det inte är känsligt. Mätdata visar dock något annat, men det väljer (?) Lindzen att bortse ifrån. Lindzen raljerar över att klimatförändringarna är små i relation till vädrets variationer.

    Han påpekar att den globala medeltemperaturen inte har ändrats signifikant sedan 1995 och tillägger ”inte ens seda 1998”. Han väljer dessa år eftersom de var varma år. Mängde solinstrålning har minskat sedan dess (men trots det har inte temperaturen sjunkit i motsvarande grad). Han svarar inte heller på frågan om vad det var som orsakade uppvärmningen fram till år 1998.

    Trots att han kritiserade klimatretoriken för att bara prata om temperaturen i luften så är det precis det han gör själv. När han hävdar att ”uppvärmningen har avstannat” så missar han (förutom kopplingen till minskad solinstrålning) att haven under samma tid har absorberat mängder av energi (ca 93% av global uppvärmning hamnar i haven, drygt 2% i luften).
    Dessutom glömmer han att titta på hur det hydrologiska kretsloppet förändras. Dvs hur mycket avdunstning det är och hur mycket nederbörd som faller. Där finner man tydliga tecken på, och konsekvenser av, klimatförändringar.

    Jag är ledsen att det blev ett långt svar, men jag var, om jag överhuvudtaget skulle släppa i igenom din länk, tvungen att i alla fall ge en lite mer balanserad bild av hur verkligheten ser ut.

  3. God förmiddag, Martin Hedberg. Det är i skrivande stund just f.m. Hos mig. Denne pensionär Hörnkvist vill lämna en kommentar till dig som sitter i svarandebåset. Angående översvämningarna i t.ex. Småland så blir ditt svar lite att mörklägga ett misstag från SMHI om exakthet. Den ackumulerande stora varmluftsmassan över kontinenten hela första halvåret i år borde gett en bedömning att ”ballongen” spricker snart. En sansad men lite osäker prognos är bättre än en senkommen ursäkt från er skickliga meteorologer. Märk väl, ni är ju avlönade av oss medborgare. Sign. Sune Cirrus.

    Martin: Jag har inte för avsikt att vare sig anklaga eller försvara varningstjänsten på SMHI eller enskilda kollegors insatser rörande översvämningarna i Småland. Men med anledning av en fråga så vill jag dock ge en vidgad bild problemet.

    Ytterligare kritik mot SMHI och media framkom igår när Mikael Ahlerup skrev en artikel på SVD Opinion. Han poängterar att SMHI och media får det att låta som om hela Småland står under vatten. Detta inte minst genom varningsgrafik markerar hela landskap istället för de, på kartan, smala stråk och punkter som verkligen är översvämmade. En översvämning är inte yttäckande på samma sätt som en storm.

  4. Kristoffer nämnde ändpunkterna, dvs 0% och 100% och hur det är vid dessa ändpunkter är irrelevant vid 0.04% där vi är nu. Det är inte samma problemställning och formler som gäller i de olika fallen.

    CO2 har förändrats 40% relativt de senaste 150 åren. Det har i och för sig också i de storlekarna ozonnivåerna och fukthalten i övre stratosfären ändrats. Håller vi oss nere på marken har landskapsförändringen (nedhuggning av skog, konstbevattning, istäcke …) också ändrats motsvarande.

  5. Under regn- och kallsomrarna på 60-talet trodde alla att en istid var på gång på 70-talet. Detta blev fel, och nu är ämnet istid högaktuellt igen. Alla tycks ha glömt att vi bor i Norden, inte Sydern. Man kanske vill flytta till Spanien för att få värme, men då är man tråkig. Sådana här somrar har jag upplevt förr, och då är jag bara 15 år gammal. Kan någon här påstå att sommaren 2000 var en fin sommar?

    Martin: Hej Daniel. Det är en skröna att alla på 60- och 70 talet trodde att en istid var nära förestående.

    Det diskuterades visserligen istid, men den historien har sin upprinnelse i att några forskare räknade på hur många atombomber man var tvungen att spränga för att skapa så mycket partiklar i luften att de stängde ut solljuset tillräckligt länge för att orsaka en global nedkylning. Det var i perspektivet av kärnvapenrustningen mellan Sovjet och USA.

  6. Martin,Lite offtrack men vi vet med 100% säkerhet
    att CO2 i stora mängder såsom nu
    försurar haven. i haven finns organismer som absorberar CO2 men som inte klarar sura vatten, Coccoloitoforider tror jag de heter. Hur mycket CO2 tar dessa och andra PH känsliga organismer ‘hand om’ jämför med biomassa på lnad?=

  7. Hej Martin. Men det är iallafall inte en skröna att somrarna 1960-64 var riktigt dåliga, både temperaturmässigt och nederbördsmässigt. Min pappa, född 1953, har berättat att han någon sommar försökte bada i en sjö i Botkyrka, i 12-graders ”värme” mitt i juli. Om man vill kan man påstå att sommaren 2012 är rekordkall.

  8. -nu hamnar denne pensionär åter i skrivarbåset.Nu till försvar av Martin H. och hans träffsäkre far.nen blev tydligen som si far men säkert mer utbildad. Helt rätt så vet även denne pensionär att 60-talet hade svala somrar. Femtiotalet hade tidvis ännu sämre somrar. Min förra artikel om Smålandsregnen i överflöd denna juli månad menar sign. att den stora värmemängd som accumulerar i kontinenten söder om oss måste slutligen ge ett blött svar och åskrisk. Efterlyser en mer breddad rapportering och prognosanalys när det känns viktigt. sign. Sune Hoppfull.

  9. Ja, voine voine.. man blir ju så matt! Stackars mig. Men vi kan inte försätta oss i ett mer prekärt läge än vi redan har , av lätt införstådda skäl.

  10. Om vi tar sommartemperaturen 2012 i Sverige och i Amerika slår ihop dem delar med två så blir resultatet c.a 25 grader. Temperaturhöjningen påstås vara högre ju närmare polerna man kommer Skandinavien ligger ju ganska lång norrut jag kan inte se att somrarna blivit varmare under min 65 åriga livstid.

    Martin: Jag hoppas du skojar när du tar medelvärdet av temperaturer i Amerika och Sverige.

    Det är helt korrekt att förändringen av temperaturen är större närmare polerna. Skall man vara korrekt så är det egentligen i den arktiska miljön som skillnaden är som störst. Till stor del hänger det samman med återkoppling från så kallade ”albedoförändringar”. När snö och is töar så är marken under den betydligt mörkare. Detta förstärker en uppvärmning (eftersom solljuset absorberas i högre utsträckning av marken än snön).

    Det är inte bara somrarna som behöver bli varmare, det handlar även om att vintrarna blir kortare samt att nattemperaturerna inte är lika låga som förr. Du kanske inte har märkt det, men SMHI:s alla mätstationer känner av förändringen.

    Under de senaste 20-30 åren har det blivit ca en grad varmare och 10-20% mer nederbörd i Sverige.

  11. ”Cherrypicking” att välja just tidsperioden 20-30 åren. Tittar man på denna publikation från SMHI, http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/sekelvader.pdf (sid 3), om seklets väder (1900-talets väder) i Sverige ser man ingen långsiktig trend på vintertemperaturer, men man kan skönja en svag uppåtgående långsiktig trend på sommartemperaturer.

    Mer nederbörd har det definitivt blivit!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: