Tag - Väder

Analys av prognoser och extremväder.

Vad betyder de olika varningarna?

Av Martin Hedberg

Vad betyder varningarna? Så här i oväderstider så florerar många varningar. Hur var det nu, är en klass 1 varning värre eller mindre farlig än en klass 3? (3 är farligast). Och vilka definitioner gäller för de olika väderfenomen som kan kopplas till risker för liv, egendom och samhällsfunktioner?

Beskrivning av de olika nivåerna på varningar i korthet:
Klass 1
: Väderutveckling väntas som innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner. Väder, men inget ovanligt väderfenomen, som innebär fara, skador eller störningar för vissa aktiviteter.

Klass 2: Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Klass 3: Mycket extremt väder väntas som kan innebära stor fara för allmänheten och mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Detaljerad beskrivning av innebörden av de olika nivåerna:

Klass 1 (den lägsta nivån av varningar):

Typ och Konsekvens till LANDS:

  • Mycket hårda vindbyar: >21 m/s. Grenar och enstaka träd knäcks, problem för höga fordon.
  • Snöfall: I regel när det väntas minst 5 mm på 6 timmar omräknat till smält form. Tidigt eller sent på säsongen kan varning skickas vid mindre mängder. Risk för halka på vägar.
  • Isbeläggning: Väder som medför ishalka. Exempel regn som följs av snabbt fallande temperatur till 0˚C eller kallare på vägbanan.
  • Rikligt regn: > 35 mm på 12 timmar över större område. Risk för stora vattensamlingar, risk för översvämning i källare, dagvattenledningar. I övrigt se eventuella hydrologiska varningar.
  • Kraftig åska: Omfattande och frekvent åska som medför stora störningar i el och telefontrafiken. Kan lokalt även innebära mycket kraftiga vindbyar och skyfallsliknande regn.
  • Höga flöden: Kan medföra mindre översvämningsproblem. Uppkommer i snitt vart annat år.
  • Högt vattenstånd i sjöar: Kan medföra mindre översvämningsproblem. Uppkommer i snitt vart annat år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
  • Stor Gräsbrandsfara: Gäller under våren när risken är stor att bränder uppstår och lätt sprids i torrt fjolårsgräs.
  • Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus.
  • Skogsbrandsfara Stor/Mycket Stor: Innebär stor/mycket stor antändningsrisk och att eld sprids lätt/mycket lätt i skogsmark. Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus, ofta gäller eldningsförbud.

Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:

  • Frisk vind med stark kyleffekt: Vid vind 10 m/s eller mer som ger en kyleffket på -28 grader eller lägre. Stor risk för förfrysning.
  • Hård vind: Medelvind >14 m/s. Medför vid lös snö dålig sikt med snödrev och problem att orientera sig. Varnas endast 1/10-30/4.
  • Mycket hård vind: Medelvind > 18 m/s. Svårt att förflytta sig och medför vid lös snö högt snödrev och stora problem att orientera sig. Varnas endast 1/10-30/4.

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

  • Kulingvarning: Medelvind > 14 m/s. Farligt för fritidsbåtar, mindre båtar.
  • Nedisning: Lätt, måttlig eller svår Isbildning på fartyg med risk för haveri för främst mindre fartyg. Fartygets stabilitet påverkas starkt av den ackumulerade isens tyngd.
  • Högt vattenstånd: Bottenviken: ≥ 80 cm över medelvatten. Ostkusten utom Bottenviken: ≥ 65 cm. Väst och Sydkusten: ≥ 80 cm. Risk att småbåtsbryggor och vissa kajer översvämmas.
  • Lågt vattenstånd: Öresund, Bälten, Sydvästra och Södra Östersjön: Lägre än 60cm under medelvatten. Risk för grundstötning på utsatta platser.

Klass 2 (näst högsta nivå av varningar)

Typ och Konsekvens till LANDS:

  • Stormbyar: > 25 m/s. Skador på byggnader med risk för kringflygande föremål. Större skador på skog med risk för störningar i trafik samt el och teleförsörjning.
  • Mycket stora regnmängder: > 70 mm på 24 timmar över större områden. Mycket stor risk för översvämningar i dagvattensystem och mindre vattendrag. Risk för stora vattensamlingar speciellt i källare och sänkor som kan innebära oframkomliga vägar mm. I övrigt se eventuella hydrologiska varningar.
  • Stora snömängder/ drivbildning: Vid snömängder motsvarande ca 20 mm eller mer i smält form på 12 timmar, vid frisk vind ca 12 mm eller mer på 12 timmar. Medför stora trafikproblem, kan speciellt vid temperaturer nära 0 även ge störningar i el och teleförsörjningen.
  • Mycket kraftig åska: Mycket omfattande och frekvent åska som medför mycket stora störningar i el och telefontrafiken. Kan även innebära mycket kraftiga vindbyar och skyfallsliknande regn.
  • Mycket höga flöden: Översvämningsproblem på utsatta ställen. Uppkommer i snitt en gång var tionde år.
  • Mycket högt vattenstånd i sjöar: Översvämningsproblem på utsatta ställen. Uppkommer i snitt en gång var tionde år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
  • Isbeläggning: Underkylt regn > 3mm på 6 timmar. Ger svår halka som dessutom är svår att åtgärda.
  • Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:
    Storm/Orkan: Medelvind >25 m/s. Omöjligt att förflytta sig gående. Vid lös snö obefintlig sikt.

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

  • Högt vattenstånd: Bottenviken: ≥ 120cm över medelvatten. Ostkusten utom Bottenviken ≥ 100 cm
  • Väst och sydkusten: ≥ 120 cm. Risk att kustvägar och hamnar översvämmas.
  • Lågt vattenstånd: Hela svenska kusten: Lägre än 100 cm under medelvatten. Problem att angöra vissa hamnar. Risk för grundstötning.
  • Stormvarning: Medelvind: > 25 m/s. Problem för all sjöfart.

Klass 3 (mest extremt väder, högsta nivå av varningar)

Typ och Konsekvens till LANDS:

  • Stormbyar eller orkanbyar: >30 m/s. Farligt att vistas ute. Omfattande skador på skog och byggnader med mycket stora störningar i trafik och elförsörjning.
  • Extremt höga flöden: Medför allvarliga översvämningsproblem. Uppkommer i snitt en gång var femtionde år.
  • Extremt högt vattenstånd i sjöar: Medför allvarliga översvämningsproblem. Uppkommer i snitt en gång var femtionde år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
  • Mycket stora snömängder/drivbildning: Vid snömängder motsvarande ca 35 mm eller mer i smält form på 12 timmar, vid frisk vind ca 25 mm eller mer på 12 timmar. Medför mycket stora störningar i trafiken, vägar kan bli helt oframkomliga. Risk för stora störningar i el- och teleförsörjningen.

Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:

ingen definition (Martins kommentar: det är inte så att det inte förekommer hårt väder i fjällen. Bara för att man inte kan se eller förflytta sig gående så betyder inte det att man inte kan befinna sig, eller överleva, i fjällen när det är väder utöver klass2.)

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

  • Svår storm eller orkan: Medelvind >30 m/s: Även större fartyg bör överväga att stanna i hamn.

(Från smhi.se 2010-11-08)

Varningar är ett sätt att beskriva förväntat extremväder. Hur farligt och stora skador det sedan blir är beroende av många faktorer, tex systemets sårbarhet, dess resliliens samt om vädret utvecklade sig som väderprognosen förutspådde. Man kan minska sin sårbarhet och öka resiliensen genom övning, förberedelser och aktsamhet. Varningarna är till för att minska skador och konsekvenser av skador.

/Martin

Kratta löv. I morgon.

Av Martin Hedberg

Idag blåser de ned.

Må det sista lövet falla

Må det sista lövet falla

Om det inte ligger en decimeter snö på dem så kan det vara läge att kratta dem. I morgon. Det kommer att gå bra på många platser där temperaturen håller sig över noll grader och nederbörden i dag kommer som regn.

På de platser i Götaland, Svealand och längs med Norrlandskusten där det kommer snö idag och i morgon så får man vara snabb om man vill bygga snögubbar: senare i veckan blir det mildare.

Läge att byta snöskyffel mot kratta igen.

Detta lågtryck är årets avlövare.

/Martin

Varningar främst i Götaland och Svealand

Av Martin Hedberg

I samband med att lågtrycket fördjupas och rör sig norrut längs med Östersjön så berörs allt fler av ovädret. SMHI har utfärdat varningar för många platser främst i Götaland och Svealand. Varningar är både klass 1 (den lägsta) och klass 2.

En klass 2-varning innebär väder som kan utgöra fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Klicka på ”Varningar” i kolumnen till vänster från prognossidan här på Klart.

Vid kusten faller nederbörden som regn, längre in i landet som snöblandat eller som snö. Mängden snö handlar om 10-20 cm, dvs inte helt obetydligt. I samband med kraftig vind så väntas dessutom drivbildning.

Om du måste ut i dag så ta det lite varligt. Och även om du själv har total koll, så ha lite marginaler för andras misstag 😉

/Martin

Nederbörden redan här

Av Martin Hedberg

Snöblandat regn kom vid femtiden in över sydöstra Skåne. Under kvällen så har det avancerat vidare norrut och västerut.

I natt kommer stora delar av Götaland och södra Svealand att beröras av snöfall, lokalt med inslag av regn. Räkna med stora problem i trafiken, både för bilar och allmäna trafikmedel som tåg, buss. färje- och flygtrafik.

På tisdag förmiddag berörs hela södra Sverige upp till södra Dalarna av ovädret. Det handlar både om kraftiga vindar och nederbörd, företrädesvis i form av snö. Efterhand lättar det något i sydligaste Götaland med början i Skåne och Halland.

Under senare delen av tisdagen fortsätter nederbörden att sprida sig norrut till södra Norrlandskusten. Under onsdagen berörs även norra Norrlandskusten, samtidigt som det lättat ytterligare i Götaland och Svealand.

Man måste väl förutsätta att alla som tänker ge sig ut i trafiken har både vinterdäck och en körstil anpassad till före och medtrafikanter.

/Martin

Fint idag, men inte i morgon

Av Martin Hedberg

Idag är det vackert vinterväder på de flesta platser i landet. Men under natten till tisdagen så fördjupar ett lågtryck på Östersjön och under tisdagen så blir det blåsigt och snöfall på många platser i framför allt Götaland och Svealand, men även längs södra Norrlandskusten.

Under onsdagsdygnet fortsätter nederbörden norrut och kommer då att beröra övriga Norrlandskusten (och en bit in i landet). Det blir dock inte riktigt lika mycket snö och blåst här eftersom lågtrycket då är under utfyllnad.

/Martin

Nu blir det blåsigt

Av Martin Hedberg

Under onsdagen kommer det att blåsa ordentligt i södra Sverige, främst Götaland.

Det sker i samband med att det mäktiga lågtrycket ute på Atlanten släpper iväg ett ”dellågtryck” över Sydsverige.

Själva (del-) lågtrycket tar en bana i linje Göteborg-Vänern-Gävle. I detta område, tjugo mil på vardera sidan om linjen, kommer den mesta av nederbörden.

Vindarna blir som kraftigast söder om lågtryckets centrum, företrädesvis i Götaland och södra Svealand. SMHI har utfärdat varningar i samband med höga vindhastigheter. Maxvindarna (vindbyar kring 20 meter per sekund) berör främst södra Götaland, men det kommer att upplevas som bra blåsigt även på många andra platser. Klicka på länken ”varningar” för att se detaljerna.

/Martin

TV-vädret, historik del 8

Av John Pohlman

Under perioden 1975 till 1982 sändes vädret från Norrköping. Förutom de dagliga kvällssändningarna till nyhetsprogrammen Aktuellt och Rapport, producerade också Norrköpings TV andra väderprogram, bland annat månadskrönikor.

I samband med flyttningen från Stockholm fick SMHI en ny ledning som ogillade att meteorologerna på sin fritid medverkade i TV. Man menade att denna verksamhet skulle läggas in i tjänstgöringen på SMHI. Det väckte också en viss förtret hos ledningen att TV-meteorologerna dessutom utnyttjades i andra produktioner, framförallt när regionalprogrammet Östnytt startade sina sändningar i januari 1980. Det ledde till att nyhetsprogrammen Aktuellt och Rapport flyttade tillbaka vädersändningarna till Stockholm.

Rapport profilerade sig genom att anställa en meteorolog på heltid och i oktober 1982 började jag tjänstgöra på redaktionen. Aktuellt engagerade fortfarande SMHI-meteorologer men var periodvis helt utan.

I mitten på 1980-talet började Rapport använda en helt ny form av väderpresentation. De handritade kartorna försvann efterhand och ersattes av datorproducerade. Väderkartorna fördes direkt in i TV-bilden med meteorologen i bild framför en tom skärm i studion och med en teknik som heter ”chroma-key”. I samband med detta gick också pekpinnen i graven, tydligen saknad av en del. Så småningom införde också Aktuellt den nya tekniken.

När TV4 startade med sina sändningar ville man ta nya grepp och anlitade kvinnliga väderpresentatörer utan meteorologisk utbildning. Man vände sig till ett engelskt privatföretag för material med kartor och text. Även om framträdandet var trevligt, lyste den meteorologiska okunnigheten igenom och efter några år blev de utbytta mot yrkeskunniga.

/John

TV-vädret, historik del 7

Av John Pohlman

Vid kanalklyvningen 1969 försvann nyhetsprogrammet Aktuellt och ersattes av ”TV-nytt och väder”. När Aktuellt sedan återinfördes i oktober 1972 valde man att slopa de handritade väderkartorna och i stället använda en typ av backprojektion. Kartskisserna av kvällens TV-meteorolog avritades på TV:s tecknarstuga för vidare behandling till diabilder. Vid sändningen var meteorologen först i bild med en kort inledning men sedan pratade han till enbart kartor och visade med en pekpinne. Det nya systemet blev inte särskilt lyckat. Meteorologen kunde inte själv styra kartbytena och projektorerna krånglade oftast. Ibland fick man av säkerhetsskäl förbanda vädret. Så gjorde man till exempel vid min allra första sändning den 9 oktober 1972. I TV2 presenterades vädret direkt i Rapportstudion med meteorologen i bild och handritade stora kartor.

År 1975 kom en stor förändring när SMHI flyttade till Norrköping. Vädret sändes då från TV-huset i Norrköping på direktlänk till de båda nyhetsprogrammen. Meteorologen var helt ensam i en studio med en kamera som styrdes från ett kontrollrum. I studion fanns en uppsättning med stora väderkartor för Rapport och en med små för Aktuellt. För att ytterligare skilja programmen åt fick meteorologen stå upp i Rapport och sitta ner i Aktuellt. Man använde också olika pekpinnar och i Rapport var meteorologen i bild under hela väderinslaget medan Aktuellt behöll den tidigare presentationen enligt ovan men hade återgått till handritade kartor. Vi TV-meteorologer var tacksamma att inte behöva byta kläder mellan de båda sändningarna!!!

Fortsättning följer.

/John

Nu blir det ishalka igen

Av Martin Hedberg

Regn drar förbi Götaland och Svelaland. Efter det kommer molntäcket att spricka upp. Då faller temperaturen som redan från början inte var mer än någon plusgrad.

Det gör att regnvåta vägar fryser på under natten. Var? På många platser i Götaland och Svealand.

Det är med andra ord upplagt för problem. I synnerhet som många trafikanter inte har vinterdäcken på.

Trafikverket varnar för ishalka. Under kvällen i ett band från Bohuslän till Södermanland/Uppland. Under natten vidgar sig området till att täcka större delen av landet söder om en linje Uddevalla-Örebro-Uppsala.

Kör och gå med försiktighet.

/Martin

TV-vädret, historik del 6

Av John Pohlman

På 1960-talet fick vädret i TV ett alltmer ökat intresse mycket tack vare sändningarna i Aktuellt som hade höga tittarsiffror och var det utan motstycke mest populära TV-programmet. Förutom väderrapporterna i Aktuellt alla veckans dagar från december 1961 och två gånger dagligen måndag-lördag från 1963 gjordes också särskilda återkommande månadsöversikter.

Man använde också TV-meteorologerna i andra program av underhållningskaraktär och även i Aktuellt fanns tillfällen då man ville ”krydda” väderpresentationen med annorlunda inslag. Men i övrigt visades vädret för det mesta på av meteorologerna handritade kartor. Nästa stora händelse var kanalklyvningen 1969 när TV2 började med sina sändningar. Startdatum var den 5 december och sändningen inleddes med väder och meddelande och följdes av TV-nytt och Rapport.

I avsaknad av TV-hallåor var meteorologen först i kvällens sändning och han skulle börja med att säga ”God afton”, helst med lätt bugning för att på så sätt hälsa tittarna välkomna till programmet. Gjordes inte detta strömmade klagomålen in!

Efter några år flyttades dock vädret in i Rapport som sista inslag i nyhetssändningen. Det var samme meteorolog som under kvällen visade vädret i båda kanalerna och eftersom regeringen hade beslutat att nyhetsprogrammen skulle sträva till ”stimulerande konkurrens” innebar det också att vädret helst presenterades lite olika. Man gjorde då ett försök i TV1 att gå ifrån de handritade kartorna för en presentation av vädret med hjälp av diabilder.

Hur detta utföll kommer i nästa blogg i serien.

/John