Tag - Säsongsprognos

Säsongsprognoser

Vad var det jag sa om långtidsprognoser?

15 januari 2016

(Texten är uppdaterad) Så här i mitten av januari kan det vara intressant att reflektera lite över tidigare prognoser över hur vintern skulle bli. Kvällstidningar och andra media hade ju en del braskande löpsedlar under hösten inför den stundande vintern.

Vid ett tillfälle i oktober utfärdade Accuweather en långtidsprognos som fick media att gå i spinn över den onormalt kalla vinter som väntade.

Sedan kom november och december med allehanda värmerekord.

Fast nu i januari är det kallt. Och just nu riktigt kallt med -10° till -20°C även Götaland. (Jag har iof också skrivit om att det krävs mer än så för att ”kompensera” för den varma inledningen av vintern).

Skärmdump av Aftonbladets artikel den 18 oktober 2015

Aftonbladet hade den 18 oktober 2015 en artikel med rubriken: ”Meteorolog: Vintern blir svinkall i år”. Men varken jag eller SMHI hade sagt det. Kollegan Eric Leister på Accuweather sade: ”…extreme cold…” och en rubriksättare på Aftonbladet översatte detta till något som låter som en personlig reflektion i form av ”vintern blir svinkall…”.

Löpsedlarnas budskap hänger fortfarande i luften: Kan man verkligen säga att vintern blev svinkall? Det måste vara kallt ett bra tag till för att hela vintern skall betraktas som kallare än normalt. Eller så får man nyansera det hela genom att konstatera att vintern både har blivit onormalt varm och onormalt kall.

Aftonbladets artikel var rätt okay, men rubrik, bild och löpsedel var det inte.

”Winter highlights” från Accuweathers långtidsprognos i oktober 2015.

Accuweathers prognos har varit rätt bra hittills. Bland annat sade man att:

”The greatest threat for damaging wind storms in the United Kingdom, Ireland and northwest Europe appears to be through December as storms approaching from the Atlantic will push into western Europe.

As the winter progresses, this storm track will press farther south and limit the threat for any damaging wind events, resulting in periods of tranquil weather from England into northern France and western Germany.

According to AccuWeather Senior Meteorologist Alan Reppert, ”The United Kingdom and Ireland look to avoid the worst storm impacts as most of the storm systems track to the south across France and northern Spain.

Extreme cold is also expected to be limited for northwest Europe as the core of the cold air builds over Scandinavia and then is unleashed southward with only brief periods of below-normal temperatures reaching northwest Europe.”

Jag kan också konstatera att mitt citat i ingressen förefaller ha varit en bra normalisering av Aftonbladets lite för sammanfattande rubrik. Jag sade:

”Det skulle kunna vara så att det blir en mild vinter i början och sedan kallt under en viss period”

Vilket idag känns som en rätt så korrekt summering.

Temperaturavvikelse i december 2015 respektive 1-14 januari 2016 relativt perioden 1961-90. Källa: SMHI.

Vad jag framför allt vill säga är att såväl prognoser som verkligheten sällan går att sammanfatta i en enda rubrik. Det behövs rätt så många ord för att beskriva såväl nutid som framtid.

Och det är inte så att alla bilder per automatik säger mer än tusen ord. De bilder som media ofta tycks välja förefaller snarast artikulera några enstaka ord, men i versaler och med utropstecken.

/Martin

PS. I anslutning till ovanstående händelse i oktober-15 skrev jag en bloggartikel. Där finns mina omedelbara reflektioner över såväl Aftonbladet som Metro och Yr som även de skrev om långtidsprognosen. DS.

DN faller också för vargavintern

21 oktober 2015

Martin Hedberg

Allmänt, Klimat

4 Comments

Igår publicerade DN en säsongsprognos för vintern 2015/16 som förkunnade att det fanns två alternativ: Ganska kallt eller jättekallt. Som illustration har man valt en nedisad cykel.

(Btw så är den sortens nedisning ett resultat av temperaturer som pendlar kring noll grader i samband med, eller efter, kraftig nederbörd. Dvs inte ”ganska kallt eller jättekallt”. Men jag fattar vilka känslor som man vill förmedla.)

Skärmdump från DN.se den 20 oktober 2015. Rubrik och bild anger ”vargavinter”, men löptext och framför allt källorna säger att det skall bli en normal vinter.

Precis som i min förra artikel så ställer jag mig frågande till slutsatsen som rubriksättarna väljer att kommunicera. Men själva artikeln i DN är relativt saklig, med en viss dragning åt lite för snabba slutsatser.

DN:s artikel baseras på information från de amerikanska väderfirmorna/instituten WSI och Accuweather. Man redovisar detaljer som förkunnar att det blir normalt, kallt, milt och blåsigt, men drar ändå slutsatsen att det blir kallt.

Källorna då? Så här skriver WSI:s chefsmeteorolog Dr. Todd Crawford för Europa som helhet:

”The last two winters have generally been ‘4-W winters’ (westerly/warm/wet/windy) across much of Europe, as strong low pressure across the North Atlantic has limited the amount of colder/drier air that can penetrate southward into the mainland. While El Nino conditions are much stronger this year than last, most of our best indicators are suggesting another winter characterized by strong westerlies across much of the continent.

Given the unusually strong high-latitude blocking observed during late summer and early autumn, it may be that the polar vortex is weak enough to enable more blocking this winter that would favor colder weather. However, at this time, we think this colder scenario is unlikely.”

WSI:s säsongsprognos november 2015-januari 2016.

WSI:s Detaljer, månad för månad, för ”Nordic region” av Europa är:

November: Warmer than normal west, colder east.
December: Warmer than normal.
January: Colder than normal.

Hur kan man från detta dra slutsatsen att det skall bli kallt eller jättekallt? Om det lutar åt något håll när man summerar hela perioden så är det väl normalt? Kan det vara den andra prognosen, den från Accuweather som gör att man helt bortser från WSI:s ganska sansade resonemang?

Accuweathers prognos avhandlade vi ju i förra artikeln här på bloggen och den var detaljerad och angav att det skulle bli kallt, eller? Nej så var det inte. De hade en bild som visade att det skulle vara kallt, men texten beskrev något helt annat.

Grafik från Accuweathers säsongsprognos för Europa

Meteorolog Eric Leister från Accuweather skriver att:

”High pressure to the north of the United Kingdom for much of the winter season will result in a very typical winter for parts of northwest Europe with stretches of tranquil weather and overall near-normal temperatures.

While the winter will not be free of cold air masses and powerful wind storms, much of the season will pass with near-normal temperatures and only occasional storms.”

Här vill jag belysa två saker: Eric Leister poängterar att det blir normala temperaturer och att det kan förekomma kraftfulla stormar.

Men DN konstaterar istället att: ”Mycket riktigt spår Accuweather att vintern blir smällkall i Norden.”

Lite förmildrande för DNs journalister kan vara att Accuweather använder en förvirrande grafik: Det är tydligt hur otydlig man är i Accuweathers prognos när man blandar text och färger på kartan. En del av texterna handlar om temperaturer, andra om stormar. Illustrerar färgerna temperaturer, avvikelser av normaltemperaturen, stormar eller något annat?

Avslutningsvis kastar DN in en prognos från NOAA. Den handlar bara om Nordamerika och enda anledningen till att man har med den i artikeln, vad jag kan gissa mig till, är att konstatera att den kraftiga El Niño påverkar prognoserna.

Hur som helst. Källorna man använder anger att det skall bli en relativt normal vinter. Någon period med högtryck och kyla, ett par perioder med lågtryck, fukt, milt och blåsigt. Ändå gör rubriksättarna på DN samma publikfrieri som Aftonbladet och slår an på vargavinter-temat.

Varför? Längtade ni efter att publicera coola bilder, som per definition är lite extrema, och därför måste ha en likaledes extrem rubrik? Eller är det jakten på klick som hägrar? Vems ärenden går ni då? (En tidning har två sorters kunder, läsare och annonsörer). Har ni interna tävlingar om vem som fått mest läst artikel eller är det tårta till fikat på onsdag om ni klättrar på KIA-index?

Förtroendet för experter (i alla fall de som jamsar med) sjunker. Förtroendet för journalistiken sjunker och på sikt urholkar ni grenen ni sitter på.

Jag kan bara uppmana alla läsare att söka egen information och gå så nära källorna ni kan när ni ser en uppseendeväckande rubrik eller löpsedel.

Jag har lite koll på väder och klimatfrågor och har sett problemen många gånger i dessa sammanhang. Men jag kan givetvis inte utesluta att samma situation råder även inom andra områden. För det kan väl inte vara så att det bara är inom väder och klimat som rubrik- och bildsättare påvisar tydligt illitterata tecken eller helt enkelt åsidosätter vad källorna säger?

/Martin

Löpsedlar… suck

19 oktober 2015

Martin Hedberg

Allmänt

9 Comments

Jag kommer i texten nedan att kritisera kvällstidningar och annan media, men/och det är lika bra att jag på en gång säger att det oftast inte är journalisten som gör fel. Nej felet, osakligheten, ligger oftast hos rubriksättarna. Och skall man rentvå dem, eller se det hela i ett lite större perspektiv, så ligger skulden på de incitament som har utvecklats.

Och tittar man på incitamenten så ligger skulden hos mediahusens ledning. De kommer i sin tur att rentvå sig med att de behöver generera vinst för att deras ägare kräver det och för att kunna fortsätta ha duktiga medarbetare.

Och vips så är skulden flyttad till… oss användare. Och då delas skulden/ansvaret mellan så många att ingen egentligen har eller känner någon skuld. Och samhället snuttifieras och fördummas ytterligare.

Hur hamnade jag i det här resonemanget och slutsatser?

Grafik från Accuweathers säsongsprognos för Europa

Jo så här gick det till. I lördags ringde en journalist från Aftonbladet och undrade om jag kunde kommentera Accuweathers prognos att det skulle bli en kall vinter. Jag kunde inte just då, men bad honom ringa en timma senare.

När vi talades vid igen så hade jag kollat Accuweahters prognos samt två andra säsongsprognoser, dels från IRI, dels från NOAA. Bägge dessa antydde att det skulle bli en mildare vinter än normalt.

Min kommentar till Aftonbladet var då att man inte vet eller skall dra för stora slutsatser om hur kommande vinter blir samt att det troligare blir milt än kallt.

Jag var även kritisk till detaljrikedomen i Accuweathers prognos. Den låter mer som en veckoprognos som beskriver hur lågtryck och högtryck, kalluft, nederbörd, värme och stormar berör olika delar av Europa. Gör man sådana uttalanden så har man antigen bara kollat en enda deterministisk modell, eller så har man gravt förenklat ensemblemodeller. (Ensembler är ett set av många prognoser där man ser hur olika initialiseringar, startvillkor, medför att prognoserna utvecklas.)

Jag ställde även den retoriska frågan om vad en ”kall vinter” är för något. Tänk om det är kallt i en månad och milt i tre. Vad upplever man? Är det en kall eller mild vinter? Det blev därefter ett citat.

Vi hade även ett resonemang om hur den kraftiga El Niño kan påverka vädret här i Skandinavien.

Om jag själv skulle satsa på något så skulle jag, givet att jag känner lika stort förtroende för alla tre väderinstituten, satsa på en mildare än normal vinter. Det var ändå två av tre som sade mildare än normalt. Men med all respekt för att jag inte känner till vilket material som meteorologen Eric Leister på Accuweather har använt så drar jag slutsatsen att det i dagsläget är svårt att säga något definitivt om vintern 2015/16.

Det behöver inte bara vara så att det kan vara svårt att räkna på det, dvs att bygga en tillförlitlig modell av naturen. Det kan även vara så att naturen är väldigt ”labil”. Det är nämligen inte så att naturen har ”bestämt sig”, eller har någon form av schema över hur den skall utvecklas. Det är inte kugghjul det handlar om. Naturen ÄR. Den utvecklas beroende på hur den utvecklas.

Nåväl. Vad blev då resultatet av vår lilla dialog mellan mig och journalisten? Jo en rätt så okay artikel i Aftonbladet söndagen den 18 oktober, men en helt förfärlig rubrik och löpsedel.

Aftonbladets löpsedel söndag 18 oktober 2015.

Vidare så kan man fråga sig vem som sagt vad. Enligt löpet så säger SMHI ”Det kan bli en kall period”. Enligt ingressen i artikeln är det jag som säger det. Visst, vi kan ha sagt det bägge två, men det ser inte bra ut och skapar inte förtroende att inte vara konsekvent eller tydlig.

Rubriksättarna lever rövare. De vet att väder säljer. Men det duger inte att säga ”två meteorologer är tveksamma och säger möjligen milt väder, en annan säger kallt”. Nej, här gäller det att vara tydlig, även om det uppenbarligen inte riktigt finns belägg för det. Jag tror att man resonerar: ”Vi tar ställning för ena sidan, den som säljer bäst, på löpet och så mildrar vi det hela i artikeln”.

Och så hänvisar till experterna. Och om experterna inte har uttryckt sig tydligt nog så kan man hjälpa dem på traven. Även om det blir fel.

Aftonbladet.se i lördags

Men nu säger någon att den här killen Eric på Accuweather faktiskt sade att det skulle bli kallt (”cold air building across Scandinavia”) i Europa och att det på deras bild står ”abnormally cold” över Skandinavien.

Jo, men om journalisten har talat med två andra meteorologer, Sandra Andersson på SMHI samt mig och ingen av oss bekräftar Accuweather (återigen två av tre). Varför skriver man då rubriken ”Meteorolog: ”Vintern blir svinkall i år””.

Jag vågar dessutom påstå att inte ens Eric på Accuerather har sagt något som kan översättas till ”svinkall”. Men förutom att välja en extremtolkning av informationen som finns tillhand så lägger man in ett citat som antyder en expert personliga känslor, ”svinkall”. Skulle alltså den icke namngivna meteorologen har tillräckligt torrt på fötterna för att ange att det kommer att vara så kallt att hen kommer att frysa?

Men kvällstidningarna har inte nödvändigtvis som mål att återge verkligheten som den är. Man måste ju tjäna pengar också. Och det är här som rubriksättarna kommer in i bilden. De ”hjälper” journalisten att få ut sin artikel. De läser den och letar efter saker som lockar oss läsare. Det får givetvis inte vara en lögn, men behöver inte vara exakt sant.

När jag har ifrågasatt andra rubriker tidigare så har jag fått motfrågan ”men man skulle kunna vara/bli så, eller hur?”. ”De som köper tidningen kan ju läsa allt som sagts och se alla vinklar.” Well, för det första är det inte alla som köper tidningen (gissa varför), för det andra är det inte alla som läser artikeln objektivt -man har ju redan fått inriktningen genom rubriken. För det tredje är det inte ens så att artikeln alltid återger hela sanningen.

När framgång mäts i pengar som skapas genom klick, så gynnas den sortens journalistik (survival of the fittest) som får människor att regera instinktivt bejakade. Det som gör att man väljer den ena blaskan framför den andra eller klickar på en rubrik eller bild. Reptilhjärnan. Bra om det brinner eller man skall undkomma fallande träd och liknande, men inte så bra i 99,99% av tiden i resten av livet.

Men vi går igång på one-liners om katastrofer, sex, pengar, väder”extremer” och skandaler.

Eftertänksamhet, resonemang och komplexa sammanhang drar inte lika stor publik. Folk klickar inte på det, tidningarna tjänar mindre pengar (eftersom man gör det på lösnummer och annonsvisningar) och man måste skära ner på personal. Eller ägarna kommer i alla fall att tjäna mindre pengar. Är många klick vår tids snabba klipp? Eller är det en väg utför på ett sluttande plan? Där i och för sig en del tjänar stora och snabba pengar, men där samhället på sätt och vis urholkas på kvalitet.

Med andra incitament, som gynnar eftertänksamhet, insikter, komplexa samband mm så skulle vi troligen få ett mer vaket och resilient (robust och inte så lättlurat) samhälle. Hur de incitamenten skulle se ut? Jag får göra en separat artikel om det.

Avslutningsvis skall jag ge lite positiv återkoppling. I söndags ringde nämligen en annan tidning och ställde i stort sett samma frågor. Det var Metro som även de hade snappat upp Accuweathers vinterprognos.

Skärmdump från Metro.se 19 oktober 2015

Jag sade i stort sett samma saker som jag gjort till Aftonbladet, men det fick ett helt annat resultat. Förvisso hade de en riktig ”sträng-vinter” som bild, men rubriken var saklig (Därför kan vi inte veta om det blir en svinkall vinter).

Den här frågan, med ursprung i Aftonbladets löpsedel i lördags, har diskuterats internt mellan oss meteorologer på nätet. Många uttrycker irritation.

Där fick jag alldeles nyss även tips om att Yr.no skrivit om Accuweathers långtidsprognos. De genom journalisten Sigrid Skjerdal håller samma linje som jag gör ovan.

Kommentar från Yr.no om Accuweathers säsongsprognos för vintern 2015/16.

Även ECMWF talar om en mildare vinter än normalt.

Tipset är en mild vinter. Samt en prognos om att förtroendet för kvällstidningarna, genom deras rubriksättning och förkärlek för snabba slutsatser, sjunker.

Har det hänt förut? Japp, vilket jag också har belyst här på bloggen ett par gånger, tex.

2011 skrev jag om Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Regnkaos.
och i mars 2015 skrev jag om hur kvällstidningarna lovade en kanonsommar 2015 (hur blev den?).

/Martin

Sol och regn sedan mer värme

30 juli 2014

Martin Hedberg

Klimat

48 Comments

Värmeböljan är över, men det fortsätter att vara förhållandevis varmt och ostadigt. Under helgen och i början av nästa vecka så kan det dessutom åter bli kring 30 grader. Den värmen kommer blir dock lite mer kortvarig, bara ett par dagar.

Blir det kallt sedan? Nej, jag ser inte någon återgång till vädret vi hade kring midsommar. Räkna snarare med 20-25 grader. Dvs normalt eller något varmare än normalt för årstiden.

Sommaren så här långt kan kortfattat sammanfattas i ”Först kallt, sedan varmt”. Det har sammanfallit rätt så väl med månaderna juni respektive juli. I medeltal så blir det rätt normala temperaturer. Men det är lika normalt som att ha ena foten i i hink med kallvatten och andra i varmvatten och hävda att det är ljummet.

Jovisst är det normalt att temperaturerna varierar, men en av effekterna av att klimatet förändras till det varmare är att vi får mer av extremer. Och faktiskt inte bara på den varma sidan.

Uppvärmningen är som störst i den arktiska miljön. det gör att kontrasterna mellan kalluften i norr och den varmare luften kring ekvatorn minskar. Detta gör i sin tur att jetvinden, kraftiga vindar på ca 10.000 meters höjd, kommer att meandera mer. Istället för att som tidigare vara ganska zonal, dvs blåsa från väst till öst likt ett pannband runt globen, så blir rörelsen mer vågformad. Det gör i sin tur att värme och kyla blir mer accentuerad, tydlig.

Behöver jag poängtera att värmen och kylan inte ”tar ut” varandra. Vi har fortfarande en förskjutning åt det varma hållet. Vi har fått en minskning av situationerna ”i mitten”, en ökning av de varma och en tendens till låsning i antingen varmt eller kallt.

Sedan har vi det här med nederbörd, regn (och på vintern snö, ibland). När det blir varmare så tenderar nederbörden att bli intensivare. Här behöver man inte falla tillbaka på en förhöjd global medeltemperatur, det räcker med att konstatera att varm luft kan hålla mer fukt än kall. Om antalet dagar med värme ökar och antalet regndagar är som tidigare så kommer antalet situationer med kraftig nederbörd att öka. Det är därför inte förvånande om sannolikheten för översvämningar ökar.

Nu säger någon säkert att detta bara är en massa hypoteser. Men det är redan klarlagt att antalet varma dagar på norra halvklotet har ökat. Jag skrev om det i en artikel för ganska precis två år sedan.

Hur blir nu resten av sommaren? SMHI påpekade tidigare idag att det troligen inte skulle bli någon mer värmebölja i år, det är ovanligt att det blir uppåt 30 grader efter mitten av augusti. Men det kan fortfarande vara för årstiden varmt. Det är precis det som inträffat hittills och som jag skrev om i artikeln för två år sedan som jag länkade till ovan.

Den senaste säsongsprognosen från WSI så talar om att det i såväl augusti som september och oktober kommer att vara varmare än normalt i Skandinavien. Det betyder inte nödvändigtvis värmebölja, men det ger en hint om att det blir varmare än det brukar vara.

Det här är något som vi måste förhålla oss till. Konsekvenserna av förändrade vädermönster berör och drabbar oss. En del saker är trevliga som varmare badvatten, bättre förutsättningar att turista hemma, tidigare jordbruksprodukter mm. Andra är mindre bra som ökade kostnader för översvämningar, husbränder till följd av blixtnedslag, värme, torka och fallvindar som förstör skog, skadeinsekter, sämre dricksvatten, värmerelaterade sjukdomar osv.

Nej det varken kvittar eller tar ut varandra.

/Martin

Det blir en mild vinter

25 oktober 2013

Martin Hedberg

Uncategorized

35 Comments

Av Martin Hedberg

När skall man sätta på vinterdäcken? När kommer snön? Blir det snö till Jul?

Tre vanligt förekommande frågor just nu. Kanske kan man ge en hint genom att först besvara frågan om vilken karaktär vintern får. Blir det en vargavinter eller blir den mild? Blåsig och snörik eller bara kall?

När jag kollar lite olika säsongsprognoser så finner jag att de tyder på en något mildare vinter än normalt*.

WSI anger att november, december och januari kommer att bli varmare än normalt i de nordiska länderna och stora delar av övriga Europa. Men det finns sannolikheter att en så kallad ”blockering” uppstår i måndasskiftet november-december. Denna blockering, dvs ett omfattande högtryck, skulle då ge tillfälligt kallare väder i slutet av november och stora delar av december.

I januari skulle dock blockeringen brytas ned och vi skulle då få ett snabbt skifte till betydligt mildare väder.

När man tittar på IRI så får man en liknande bild: November till januari ser ut att bli mildare än normalt. i synnerhet i norra Skandinavien, i södra är bilden snarast ”normal”.

De anger även sannolikheter för nederbörd. Dessa ser ut att bli kring det förväntade medelvärdet, dvs ”normal”.

IRI redovisar sina data som sannolikheter. Detta är bra, det ger en mer korrekt bild av vad man kan förväntas veta om framtiden: Den är inte huggen i sten, utan det handlar om sannolikheter. De anger tex sannolikheten för en mild vinter i Norrland till 45-35-20, där siffrorna anger sannolikheten för varm-normal-kall.

Det kommer att komma snö även i vinter, återstår att se om det blir en vit jul i söder. Men det blir troligen inte någon vargavinter.

/Martin

* Vad som är ”normalt” kräver en förklaring. Dels så är det normalt att vädret växlar, även mellan säsonger. Egentligen borde man skriva ”klimatologiskt medelvärde”, för det är det som man jämför mot.

Dels så måste man hålla koll på vilken referensperiod man använder sig av. Detta är speciellt viktigt i tider då klimatet förändras. I Sverige brukar vi använda perioden 1961-1990 som referensperiod, i USA använder man numera 1981-2010 som referensperiod.

Eftersom det blir allt varmare så får man automatiskt en dragning mot ”varmare än normalt”.

Midvinternattens köld blir inte hård

15 november 2012

Martin Hedberg

Uncategorized

34 Comments

Av Martin Hedberg

IRI, The International Research Institute for Climate and Society, kom sent under torsdagen med sin senaste säsongsprognos. Den sträcker sig över december, januari och februari.

Prognosen säger att det är mer sannolikt att det blir en mild (inte så kall) vinter än att vintern blir kall.

Som vädret är just nu så förefaller det sannolikt, i alla fall om man tror på persistens, dvs att det som är även skall bli i framtiden.

Nu är det ju inte så man gör prognoser, man räknar sig fram från en observerad situation och svaret kan mycket väl bli ett helt annat väder än det som man har just nu.

Och ärligt talat så är det de prognoserna som är roligast. Att prognostisera sol (eller möjligen snö) när det regnar, kyla när det är varmt och vindstilla när det blåser.

Det är ju nämligen själva förändringen som är meteorologens grej. Att med fog kunna säga vad det blir bortom det triviala ”samma i morgon som idag”.

Men det är klart, de dagar och situationer i framtiden som är som det är i dag, de får man inte heller hoppa över. Och så ser det alltså ut för vintern i alla fall fram till februari: En högre sannolikhet för att det skall bli en mild vinter (40%) än att den skall bli kall (25%).

Det utesluter inte att det kan bli kallt, men det är mer sannolikt att det blir varmt.

/Martin

Därför blir inte sommaren så varm

25 juni 2012

Martin Hedberg

Uncategorized

28 Comments

En säsongsprognos för juli till september släppten idag. Det var WSI: s( Weather Services International) senaste säsongsprognos som presenterades. Den talar om ”en justering” av prognoserna till en inte fullt lika varm situation som deras förra prognos (utfärdad i slutet av maj för juni-aug) förutspådde.

Anledningen till det svara och blöta vädret är en överraskande omläggning till negativ fas av NAO (North Atlantic Oscillation). NAO är ett index som beskriver tryckskillnader på Atlanten. WSI:s chefsmeteorolog, Dr. Todd Crawford, beskriver att det uppstått en blockering på norra Atlanten. Denna blockering medför svalt och blött väder över Storbritannien och Skandinavien, medan det är varmare än normalt i södra och östra Europa

I deras tidigare prognoser hade man förväntat sig att såväl juni som juli och augusti skulle bli varmare än normalt här i Norden. Men när det nu uppstått ett negativt NAO i kombination med att vi närmar oss en El Nino situation så förväntar sig Crawford att vädermönstret skall bestå fram till oktober.

För vår del i Skandinavien lyder långtidsprognosen enligt WSI:
Juli: Svalare än normalt i väster, något varmare i öster
Augusti: Något varmare än normalt
September: Varmare än normalt

WSI talar om svalt och blött väder i väster och norr fram till oktober i generella översikten, men samtidigt resonerar mest i termer av ”något varmare än normalt” i månad-för-månadsöversikten för oss i norr.

Hur som helst, alla soldyrkande och värmetörstande nordbor som förväntar sig en ”kanonsommar”: Ni kanske skall söka er söderut eller om inte annat verkligen passa på de dagar som solen visar sig här hemma.

Och alla ni som tycker att det är okay med ”varannandagsväder” och temperaturer kring 20 grader: Detta verkar vara er sommar.

/Martin

Varmare/snabbare vår att vänta

24 februari 2012

Martin Hedberg

Uncategorized

44 Comments

Hur blir våren? frågar sig säkert många. Ja låt oss först konstatera att vi redan haft vårtemperaturer (dvs dygnsmedeltemperaturer över noll grader) på många platser i landet.

Och i Skåne och delar av Bohuslän och Blekinge har våren redan kommit för att stanna.

Det krävs som bekant sju dygn i sträck med dygnsmedeltemperaturer över noll grader för att våren skall vara ankommen. Och det första av dessa dygn skall vara den 15 februari eller senare. (Läs mer om årstiderna i en tidigare blogg.)

På andra platser i Götaland kommer inräkningen av våren att starta om i samband med att helgen blir lite kylig.

Men om man blickar lite längre fram, vår eller inte, så ser månaderna mars, april och maj ut att bjuda på lite varmare väder än normalt. Det i alla fall om man skall tro på WSI’s senaste säsongsprognos.

WSI:s chefsmeteorolog Dr. Todd Crawford säger att:

”Recent long-range model solutions, along with the sub-seasonal drivers such as the Madden-Julian Oscillation (MJO), suggest that the large-scale pattern will be more conducive for warmer weather heading into March.”

samt att:

”Further, there are no indications that any prolonged periods of North Atlantic blocking, or negative NAO, should be expected anytime soon. For the spring season, this implies a general pattern of above-normal temperatures in northern regions and below-normal temperatures across the South.”

Kort och gott: Det väntas inga blockerande högtryck likt det som i början av februari matade in kall kontinental luft från Ryssland över oss.

Istället väntar väder som är mildare och blåsigare för oss i Skandinavien. Det gäller i synnerhet i mars och maj. April ser ut att bjuda på mildare väder i norra Skandinavien men normala temperaturen i södra.

Eftersom dessa månader är de klassiska vårmånaderna så kan man förvänta sig att våren skall röra sig lite snabbare än normalt norrut över landet.

Summa: Vintern var lite blek som vinter betraktad i södra Sverige. På många platser var det mest som en utdragen höst (även enligt definitionen).

Men i slutet av januari blev det kallt med ”Rysskyla” och ”Snökanoner” över Östersjön i ca två veckor.

I mitten av februari kom så våren till Skåne, delar av Blekinge och Bohuskusten.

Så prognosen: Våren gör halt över kommande helg, men tar sedan fart och kommer att röra sig norrut över landet med en beräknad ankomsttid 1-3 veckor före normal tidtabell. Våren kommer dock inte bara solsken, utan även med moln, regn/snö och blåst.

Trevlig helg.

/Martin

NAO, fortsatt milt, sedan kallare?

25 januari 2011

Martin Hedberg

Uncategorized

6 Comments

Av Martin Hedberg

I går måndags skickade ett amerikanskt väderföretag, WSI (Weather Services International) ut ett pressmeddelande som förkunnade att bistra vintertemperaturer kommer att återkomma. Ett meddelande som gått som ett eko mellan olika nyhetsmedia tex DN. Återigen dyker begreppet NAO*, North Atlantic Oscillation, upp. För en beskrivning av NAO, se längst ner i bloggen.

WSI:s Chefs meteorolog Dr. Todd Crawford sade: ”At some point later in February or early March, we do expect a return to more strongly negative NAO conditions as the La Nina event weakens and tropical Pacific convection begins to play a bigger role.” och ”At that point, we expect a return to more severe and widespread below-normal temperatures across much of Europe, lasting well into spring”. Någon gång i månadsskiftet februari-mars kan vi alltså vänta oss att kylan kommer tillbaka i samband med att NAO återigen blir negativ.

Crawford avslutar: ”The biggest uncertainty for the February forecast is that the strong negative NAO pattern will return more quickly than we currently expect.” Han uttrycker sig alltså rätt säkert över att det verkligen kommer att bli kallt igen. Osäkerheten ligger i hur fort kylan återkommer. (Därtill en liten logisk krumelur: Han tror att kylan kommer tillbaka fortare än han tror.)

WSI:s prognoser för temperaturavvikelser i Norden kommande månader lyder:
Februari: ”Colder than normal, except extreme southern Sweden/Finland”
Mars: ”Colder than normal”
April: ”Colder than normal”

Tidsserie över NAO sedan 1950. Från amerikanska nationella vädertjänsten NOAA 24 januari, 2011.

Men/och det finns fler som observerar och gör prognoser på NAO, tex NOAA, den amerikanska nationella vädertjänsten (grafiken ovan är från dem). Deras prognos sträcker sig inte lika långt som WSI, men/och den indikerar att i alla fall att vi under februari kan vänta oss ett positivt NAO.

Observation och ensembleprognoser över NAO. Från amerikanska nationella vädertjänsten NOAA 24 januari, 2011.

Hur blir det då? Skall man tro modellerna så kan vintern bli lång innan det blir vår. Något som jag dock saknar i resonemangen som kommit ut hittills är tydligare fysikaliska resonemang om varför NAO blir positiv eller negativ. Hur påverkar tex den senare isläggningen av den arktiska isen vädermönstret? Isläggningen var sen 2010 och det har flaggats för att det kunde ha bidragit till det negativa NAO som vi hade då. Men nu ligger ju isen, är det den arktiska isen eller är det något annat som har en större inverkan på NAO i mars?

Men man kan inte veta säkert förrän i efterhand. Fram till dess är det scenarier och prognoser.

Vad tror jag då? Det verkar rimligt att anta att det i resten av januari och februari blir fortsatt för årstiden milt och omväxlande väder. Säkert ett par klara kalla nätter, men överlag stort inflytande av Atlantluft i samband med dominerande sydvästliga vindar.

Mars och april? Jag tror att vi får väder som fortsättningsvis präglas av sydvästliga vindar och Atlantluft. Det utesluter inte ett par dagar med ordentlig kyla, men det käns inte som om den stränga vintern skulle komma tillbaka. Jag tror att våren kommer tidigt till södra Sverige, men att det blir något tvärt kast tillbaka till vinterförhållanden i söder under en till två veckor efter dess ankomst.

Jag funderar även på om det finns några förutsättningar för en kraftig storm eller något annat väsentligt som vi inte sett så mycket av denna vinter.

Har jag några belägg för detta? Inte mer än jag hade när jag i december gissade januarivädret. Det gick bra den gången. Men det betyder inte mycket nu.

Jag vill verkligen poängtera skillnaden mellan att gissa och att göra prognoser. Det är som skillnaden mellan att köpa lotter och att spela på hästar. Om man vinner lotteri (undantaget den som arrangerar lotteriet) så kan man efteråt konstatera att man hade tur. Om man vinner på hästar så är det troligen tack vare en kombination av kunskap, erfarenhet och lite tur. Eller i alla fall inte otur.

En av skillnaderna mellan att spela på hästar och att göra väderprognoser (förutom de bakomliggande fysiken och dynamiken i händelserna) är att man när man spelar på hästar helst vill vara den ende som hade rätt. När man gör väderprognoser (och inte spelar om pengar) så gör det inget om kollegorna också gjort samma bedömning.

Nu är bloggen på väg att byta ämne, från temperaturer till marknader där det är en fördel att ha en unik prognos som gärna är rätt. Det gäller tex marknader för energi, handel mm där priset på produkterna påverkars av vädret. Och inte bara aktuellt väder utan även prognoserna på vädret (trots att man ännu inte vet om prognoserna slår in eller inte). Men det får jag ta i en separat blogg 🙂

/Martin

*NAO, North Atlantic Oscillation är ett index som används vintertid för att beskriva de storskaliga luftströmmarna över USA, Atlanten och Europa. NAO illustrerar olika förhållanden för omfattande vädermönster såsom jetvindarnas läge, lågtrycksbanor samt transport av värme, kyla, fukt och nederbörd.

När NAO är negativt så är lufttrycket under det normala över östra USA, centrala Norra Atlanten och västra Europa och över det normala över norra Atlanten. Kortfattat så resulterar det i högtryck över Grönland/Island vilket i sin tur gör att vi får kallt och periodvis mycket snö här i Skandinavien.

Då NAO är positivt så råder det omvända tryckförhållandet. Då präglas vädret av vandrande lågtryck från sydväst, vädret i Skandinavien blir växlingsrikt och temperaturerna inte så låga.