Det blir en mild vinter

Av Martin Hedberg

När skall man sätta på vinterdäcken? När kommer snön? Blir det snö till Jul?

Tre vanligt förekommande frågor just nu. Kanske kan man ge en hint genom att först besvara frågan om vilken karaktär vintern får. Blir det en vargavinter eller blir den mild? Blåsig och snörik eller bara kall?

När jag kollar lite olika säsongsprognoser så finner jag att de tyder på en något mildare vinter än normalt*.

WSI anger att november, december och januari kommer att bli varmare än normalt i de nordiska länderna och stora delar av övriga Europa. Men det finns sannolikheter att en så kallad ”blockering” uppstår i måndasskiftet november-december. Denna blockering, dvs ett omfattande högtryck, skulle då ge tillfälligt kallare väder i slutet av november och stora delar av december.

I januari skulle dock blockeringen brytas ned och vi skulle då få ett snabbt skifte till betydligt mildare väder.

När man tittar på IRI så får man en liknande bild: November till januari ser ut att bli mildare än normalt. i synnerhet i norra Skandinavien, i södra är bilden snarast ”normal”.

De anger även sannolikheter för nederbörd. Dessa ser ut att bli kring det förväntade medelvärdet, dvs ”normal”.

IRI redovisar sina data som sannolikheter. Detta är bra, det ger en mer korrekt bild av vad man kan förväntas veta om framtiden: Den är inte huggen i sten, utan det handlar om sannolikheter. De anger tex sannolikheten för en mild vinter i Norrland till 45-35-20, där siffrorna anger sannolikheten för varm-normal-kall.

Det kommer att komma snö även i vinter, återstår att se om det blir en vit jul i söder. Men det blir troligen inte någon vargavinter.

/Martin

* Vad som är ”normalt” kräver en förklaring. Dels så är det normalt att vädret växlar, även mellan säsonger. Egentligen borde man skriva ”klimatologiskt medelvärde”, för det är det som man jämför mot.

Dels så måste man hålla koll på vilken referensperiod man använder sig av. Detta är speciellt viktigt i tider då klimatet förändras. I Sverige brukar vi använda perioden 1961-1990 som referensperiod, i USA använder man numera 1981-2010 som referensperiod.

Eftersom det blir allt varmare så får man automatiskt en dragning mot ”varmare än normalt”.

Detta inlägg har 35 kommentarer

  1. 30% surare hav? Haven är basiska idag och de var basiska för 100 år sedan också. Det basiska har snarare minskat med 30%. Det gynnar förstås de arter som trivs bättre i ett mer syraneutralt vatten och missgynnar de som trivs bättre i starkare basiska vatten.

    Varm vinter är ”bekvämt”, men tråkigt.
    Kall vinter är dyrt, men vackrare.
    Vi skall inte klaga. Vi har haft ett vackert år och flera vackra vintrar de senaste fyra åren.

    Martin: Ja, det basiska har minskat med 30%. Man kan även säga att de har blivit surare. Det är samma sak. pH-värdet sjunker.

    Vilka som missgynnas? Alla arter som använder kalk för att bilda skal och skelett.
    Vilka som gynnas? En del arter som inte har skal eller skelett, tex maneter.

    Gissa vilka arter som vi människor är mest beroende av?

  2. Så du menar på fullaste allvar att de senaste snart 20 åren, då vi haft i princip noll uppvärmningsökning i luften så har istället haven värmts upp?

    Du får gärna kommentera det jag skrev om Tyskland också. Du nämnde ju att kolet skulle stanna i marken vilket jag också tycker är rätt men då Tyskland nedmonterat kärnkraften så måste ju kolkraften öka. Helt vansinnigt enligt mig. Jag var nere och rest i Tyskland för någon månad sedan och det ser fruktansvärt ut med alla vindkraftverk de satt upp och trots detta så står bara vindkraften för en liten del av elbehovet. Tycker du detta är rätt väg att gå?

    Martin: Uppvärmningen i luften har inte varit noll de senaste 20 åren. Den har ökat.

    Ja, haven värms upp. De absorberar 90% av energiobalansen. Luften ca 3%. Du kan läsa mer om detta i ett tidigare svar här.

  3. De arter vi är mest beroende av är fiskar.

    Martin: Kan ”fiskar” påverkas av sänkt pH-värde? Eller kan de påverkas av tillgången av någon annan organism i havet som i sin tur påverkas av förändrat pH-värde?

    Svar: Ja.

  4. Eftersom jag verkar vara den enda icke Skåning och vill ha både kyligt och massor med snö, så kan du väl snälla säga mig hur det ser ut gällande snö för Västerbotten i år!?

  5. JEF är helt ute och cyklar med sin totalhögervridna världsbild.

  6. edvin edvindsson, det var ju väldigt konstruktivt skrivet. Ska du göra ett sådant inlägg så får du nog specificera varför jag är ute och cyklar.

  7. Martin, att de blir påverkade är vi båda överens om. Frågan är bara vilka arter som gynnas och vilka som missgynnas.

    Det är samma påverkan människan gör på land när befolkningen stiger på jorden. Vi tar mer land i anspråk till hus, transporter och inte minst matproduktion. Vi kan bara se i vårt land att vissa arter gynnas och andra att missgynnas.

    Tittar vi på stora djur har de stora rovdjuren blivit förlorare, medans älg, vildsvin och råttor är så många att vi känner oss tvungna att skjuta av en del. Husdjuren är också vinnare.

    Martin: De som missgynnas är sådana arter som vi äter. Synd.

  8. Läser jag runt på nätet verkar det som om fiskar börjar få problem vid pH 9 respektive pH 5. Med tanke på att haven är i medel 8.1 idag så ser inte jag att de skulle påverkas av lägre pH.

    Att maneter äter fiskägg är inte heller så konstigt. Alla som silar vattnet efter smått att äta äter fiskägg. Bland skaldjuren finns också många sådana, tex musslor och koraller.

    Martin: Ett lägre pH påverkar främst organismer som bygger skal och skelett med hjälp av kalk. En del finns högre upp näringskedjan, en del i botten. Våra matfiskar är beroende av hela den kedjan.

  9. Rent (söt)vatten har pH 7.0. Sjöar har oftast lägre. Där trivs fiskar och deras föda. Menar du verkligen att våra matfiskar lever uteslutande på arter direkt eller indirekt (genom tex maten en mindre fisk äter) som är ”CO2-kalkkänsliga” (eller vad du vill kalla dem)?

    I haven kommer en del arter trivas bättre och andra sämre när pH sjunker. Det är illa om ALLA i en lägre nivå skulle få det mycket svårare. Om enstaka arter får det värre så brukar deras levnadsutrymme täckas av de som inte får det värre. De som dessutom gynnas av ändringen kommer ta största delen av utrymmet. Våra matfiskar kommer inte äta exakt samma fördelning av mat från olika arter såsom tidigare, men jag ser ingen anledning till varför de inte skulle kunna äta samma mängd mat. En sänkning av pH till 8.1 i snitt är trots allt inte detsamma som att hälla gift i vattnet. Fortfarande finns solljus, näringsämnen och en bra miljö kvar.

  10. Oddsen för en mild vinter var lägre än för en kall konstaterades i oktober. Förvisso är det 1-2 månader kvar av vinterperioden för merparten av landet, men utfallet hittills för vintern är: november – varm; december – jättevarm; januari – varm och februari – jättevarm. Och prognoserna för mars – varm. I någon mening kan det väl hävdas att långtidsprognosen slog in, men den missade totalt hur extremt varm denna vinter har varit. Förtjänar prognosen ris eller ros? Jag lutar åt ris.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: