Tag - NASA

Dr Eric Rignot, NASA, om havsnivåhöjning

Dag två på The Climate Reality Project. Professor Eric Rignot från JPL NASA beskriver realiteterna kring höjningen av havsnivån.

Just nu stiger havsnivån med drygt 3 mm per år. 2/3 av nuvarande höjning kommer från avsmältning av landbaserade glaciärer. 1/3 från expansion av det varmare vattnet. Ökningen av havsnivån accelererar.

Professor Eric Rignot, JPL NASA förklarar olika scenarier rörande havsnivåhöjning. I bakgrunden Al Gore, Dr Tiffany Troxler och Albert Slap.

Professor Eric Rignot, JPL NASA förklarar olika scenarier rörande havsnivåhöjning.
I bakgrunden Al Gore, Dr Tiffany Troxler och Albert Slap.

Rignot förklarar att vi med stor säkerhet redan har låst in oss i en havsnivåhöjning som överstiger 6 meter. Förra gången det var varmt, för 125.000 år sedan, var havsnivån 6-9 meter högre än idag. Och det med lägre halt växthusgaser i atmosfären.

Eric fick frågan om hur stor ökning man räknar med skall inträffa innevarande århundrade. Han svarar att det med stor sannolikhet blir mellan en och två meter. Men man kan inte utesluta att det blir mer än så. Och framför allt så kommer det att fortsätta öka efter år 2100. Nivån på över 6 meter kommer att inträffa inom några hundra år.

Rignot påpekar även att höjningen inte kommer att fördela sig jämt över haven. Till följd av bland annat förändrade havsströmmar, temperaturer och salthalter samt geologiska förändringar när glaciärer smälter så fördelas höjningen olika över planeten. Vissa platser måste med andra ord räkna med mer än den genomsnittliga ökningen.

Rignot trycker även hårt på att avsmältningen av isar inte är en linjär process utan kommer att ske i steg. Även förhistoriska händelser visar att havsnivån inte stiger linjärt utan att det vissa år går mycket snabbare än andra.

/Martin

Rekordvarm juli och det fortsätter…

Juli temperatur

Det kändes inte så i Sverige, men Juli var troligen den varmaste månaden någonsin. Med ”någonsin” menar jag de senaste 125.000 åren, dvs sedan slutet av den förra interglacial perioden.

Juli temperaturerBåde NASA och JMA, den Japanska Nationella vädertjänsten, har publicerat data som visar att juli 2015 är den varmaste uppmätta juli som registrerats. Mätdata sträcker sig tillbaka till slutet av 1800-talet. Innan dess så får vi förlita oss till paleoklimatologiska data, dvs indirekta mätningar av temperaturen.

Men eftersom juli är den varmaste månaden på året (ja, inkluderande bägge hemisfärerna) och vi ligger på all-time-high vad gäller temperaturen på årsbasis så är årets juli med stor sannolikhet den varmaste månaden sedan slutet av förra värmeperioden.

Vostok Ice core

Bild. Temperatur, koldioxid och aerosoler (partiklar) i luften från nutid (år 1950) och 400.000 år tillbaka i tiden. Källa Wikipedia.

Och eftersom januari, mars, maj och juni var sina respektive varmaste månader sedan mätningarna började 1891, och februari och april kom på 3:e plats, så kommer med stor sannolikhet 2015 att bli det varmaste året.

Detta förstärks av att vi nu har en kraftig El Nino som dessutom fortfarande växer i omfattning och inte väntas avta förrän under 2016.

Juli temperaturBild. Temperaturavvikelser under juli månad 2015. Notera den lite svalare luften över Sverige, samt den kraftiga uppvärmningen av västra Stilla havet, ett fenomen kallat El Niño eller ENSO (El Niño – Southern Oscillation).

Så de som argumenterat och gjort ett stort nummer at för att globala uppvärmningen skulle ha tagit en paus för tänka om. I ett kort perspektiv så accelererar uppvärmningen just nu.

Många kommer att önska sig en lagom svensk sommar. Framför allt skall vi inte gnälla på den sommar vi haft utan kanske snarare vara fascinerade över att just vi låg i närheten av en av de få svala områdena på jorden.

/Martin

Ett unikt perspektiv på Jorden och Månen

NASA epic picture of the moon and the earth

Det här är en mycket annorlunda bild av två objekt som jag sett många gånger: Jorden och månen, men från ett helt annorlunda perspektiv.

Fram till 1959, då Sovjetunionens Luna 3 tog de första bilderna, så hade ingen sett månens baksida.

Det som NASA nu visar är hur det ser ut när månen passerar mellan observatören och Jorden, alltså inte bara månens baksida utan hur planeten och vår satellit månen förhåller sig till varandra, från en unik position med solen i ryggen. (Saknar bara regnbågen, men eftersom det är lite klent med vattendroppar i rymden så blir det ingen sådan;) )

NASA epic picture of the moon and the earthBilden ovan togs den 16 juli 2015. Ungefär två gånger per år finns förutsättningarna att ta motsvarande bild med satelliten.

Satelliten DISCOVR befinner sig 1,6 miljoner kilometer från Jorden, det är ca 4 gånger avståndet mellan Jorden och månen.

Den svarta linjen till höger på månen är inte en skugga utan en effekt av att bilden är sammansatt av flera monokroma fotografier av olika våglängder (färger). En sammansatt bild tar ca 30 sekunder att ta. Eftersom både satelliten och månen rör sig i relation till Jorden så blir perspektivet lite olika för varje färg. I den sammansatta bilden får därför månen en skuggliknande, något färglagd, effekt.

På NASA:s hemsida finns originalet av animering när månen passerar.

Mer om Deep Space Climate Observatory, DISCOVR.

/Martin

Supertyfonen Maysak på Stilla Havet

Cyclocane

En supertyfon kategori 5 härjar på Stilla havet över Micronesien. Den har döpts till Maysak och har ihållande vindar på ca 70 m/s, motsvarande drygt 250 km/h.

Det är ovanligt tidigt med en kategori 5-tyfon, endast två gånger tidigare har det inträffat före april. Även lufttrycket i dess centrum är rekordlågt, 905 hPa. Tidigare rekord var 930 hPa.

Maysak av NASA

MODIS satellitbild av Supertyfonen Maysak kl 03:55 UTC 31 mars, 2015. NASA.

Öarna i Micronesien ligger inte högt över havet bara ca 10-talet meter, tex Ulithi och Fais som drabbas just nu. Det gör att stormfloder som piskas upp av de kraftiga vindarna kan få rent förödande konsekvenser. Vågor på 10-15 meter har noterats.

Cyclocane

Grafik som följer Maysak från Cyclocane.

När Maysak når fram till Filippinerna på söndag så har vindskjuvning och inte så höga vattentemperaturer medfört att den försvagats till att ”bara” vara en kategori-1 tyfon. NASA har mer information.

/Martin

Var kan man se norrsken i natt?

Var kan man se Norrsken

Solen har just nu kraftiga utbrott och en solstorm är på väg mot Jorden. Det gör att det kommer att skapas extra kraftiga norrsken kommande dagar. En del av dessa kommer att vara synliga även från södra Sverige.

Norrsken uppstår när elektriskt laddade partiklar, elektroner och protoner, från solen fångas in i jordens magnetfält. Låt vara att luften är väldigt tunn på de höjder där norrsken bildas, men när de elektriskt laddade partiklarna kolliderar med syreatomer, syrejoner, kväve eller kvävejoner i atmosfären, då bildas ljus som vi ser som ”norrsken”.

Elektroner i dessa atomer exciteras, hoppar upp, till högre energinivåer. Då elektronerna faller tillbaka till sina normala banor sänder de ut ljus vilket vi ser som norrsken. Beroende på mellan vilka nivåer de faller så sänder de ut ljus med oliak väglångder, färg. Kring Sydpolen händer samma sak, det kallas då för sydsken eller Aurora Australis. Norrsken, som alltså vi kan se från Sverige, kallas för Aurora Borealis.

Norrsken. Källa: Jerry MagnuM PorsbjerNorrsken över sjön Malmesjaur utanför Moskosel i Lappland. 5 April 2010. Källa: Jerry MagnuM Porsbjer, www.magnumphoto.se via Wikipedia.

Processen som skapar Norrsken är densamma som genererade bilder i TV-apparater. Ja i alla fall i den gamla sortens ”tjock-TV”-apparater. Elektroner accelereras (och styrs) mot bildskärmen. Bildskärmen är (var) uppbyggd av material som fluorescerade, sände ut ljus, i olika färger när den träffades av elektroner. Genom att styra elektronerna mot rätt plats på bildskärmen fick man både rätt position och rätt färg i den respektive pixeln.

En förutsättning för att se Norrsken är, förutom en mer eller mindre kraftig ström av laddade partiklar från solen, givetvis att det är klart väder. Norrsken, eller samlingsnamnet Polarsken, bildas både dag och natt, men det är bara på nätterna vi kan se det. Men ljuset är oftast så svagt att det inte räcker med att det är natt. Ljuskällor från städer lyser indirekt upp natthimlen och gör att det är svårt eller omöjligt att se Norrsken i närheten av städer.

Samma sak gäller för övrigt övriga stjärnhimlen, men de flesta tänker inte på det. Det är först om man varit ute i natten, långt från störande ljuskällor, som kan verkligen ser hur fascinerande många stjärnor, inklusive Vintergatan, man kan se med blotta ögat.

Nu finns alltså förutsättningar att se Norrsken även i södra Sverige om molnigheten är gynnsam. Som prognoserna ser ut så är det, i vanlig ordning, bäst förutsättningar i Norrland. Kartan nedan visar läget mellan kl 22 och 24 natten mellan onsdag 18 och torsdag 19 mars.

Var kan man se NorrskenPrognos för molnighet om man vill se Norrsken natten till torsdag 19 mars.

Vill man veta mer om Norrsken så kan man följa NASA:s prognoser som uppdateras var 30:e minut.

Jag kan också tillägga att det inte låter något om norrskenet. Det är en typisk skröna. Att det ofta är kallt när man ser norrsken har inget annat samband än att det är bäst förutsättningar at se norrsken när luften är klar, dvs det inte finns några moln, och det är mörkt. Det väder som oftast skapar den situationen är högtryck och när solen är långt under horisonten. Om man tänker efter när detta inträffar oftast så inser man att det är vinter och högtryck. Det är samma situation som är gynnsam för riktigt kallt väder. I övrigt har kallt väder inget med Norrsken, eller tvärt om, att göra.

/Martin

Var kan man se solförmörkelsen?

Solförmörkelse 20 mars. Credit NASA

Nu på fredag den 20:e mars inträffar en total solförmörkelse, dvs månens skugga rör sig över Jordens yta. Detta inträffar då solen, månen och jorden ligger på en rät linje.

Här i Sverige, och stora delar av Europa, kommer man att kunna se en partiell solförmörkelse, dvs månen skymmer en del av solen, men inte hela. Den totala solförmörkelsen, dvs att solen blir helt skymd av månen, kommer man bara att kunna se från platser på Atlanten. Färöarna är en av de platserna (om man inte råkar befinna sig på ett fartyg).

Solförmörkelse 20 mars. Credit NASA

Animering av solförmörkelsen den 20:e mars 2015.

Grafik från NASA som visar hur solförmörkelsen rör sig. Notera att den svarta fläcken motsvarar den totala förmörkelsen, övrig skugga den partiella.

Ju längre norrut man är i Sverige, desto närmare den totala solförmörkelsen är man. I Skåne skyms ca 80% av solens yta, medan Lapplandsfjällen får ca 95% av den totala förmörkelsen.

Partiell solförmörkelse80-95% av solens yta kommer att vara skymd av månen omkring kl 11 på fredag.

Solförmörkelsen är i Sverige som störst ca kl 11.00 (Skåne 10.50, Stockholm 10.55, Östersund 11.00 och Haparanda 11.05). Men solskivan börjar skymmas redan kl 09.43 (Skåne).

Solförmörkelse 20 mars. NASA

Astronomiska detaljer kring solförmörkelsen 20 mars.

Astronomiska detaljer kring solförmörkelsen. Från NASA

Det här är en av de bästa solförmörkelserna som Sverige kommer att få på länge. Nästa gång vi har något i liknande kaliber i Sverige är 2039!

Hur blir då vädret? Jo det ser ut att vara en hel del moln i södra Sverige. I norr däremot är det större sannolikhet för klart väder. Det är ju även här som solförmörkelsen är som kraftigast. Det finns alltså fler anledningar att resa norrut om man vill ta till vara på detta lite unika tillfälle.

Tänk på att du inte skall titta direkt mot solen, inte ens med solglasögon! Däremot kan man använda svetsglasögon eller försöka projicera bilden av solförmörkelsen på ett papper.

Vill man uppleva solförmörkelsen så kan man med fördel observera hur alla andra beter sig, från människor runt omkring dig till eventuella andra djur (tex fåglar som slutar kvittrar för att de tror att det blivit natt). Men störst påverkan lär nog solförmörkelsen ha på alla människor som står försöker få ett grepp om vad det handlar om.

Mer om solförmörkelsen kan ni läsa på Populär Astronomi samt Astroinfo.

Det är fascinerande med sol- och månförmörkelser. Mina egna upplevelser är dels en tidigare chef som var totalt hängiven (hyrde tex ett fartyg och åkte med sällskap till Antarktis för att få uppleva en solförmörkelse) samt att jag försökt fånga en tidigare partiell solförmörkelse på bild och upplevelse här hemma.

Vid en månförmörkelse slogs jag även av hur tydligt det är att planeterna är fysiska objekt som rör sig i rymden, sammanlänkade av gravitationen.

Vad har ni för erfarenheter av sol- och månförmörkelser och hur planerar ni att ta tillvara på tillfället på fredag?

/Martin

Högtryck och solstormar

Högtrycket med centrum över Ryssland ligger kvar.

Det är tillräckligt stort för att ge oss i Sverige högtrycksdominerat vinterväder. Det betyder:

– mest svaga vindar, i den här situationen nordliga,
– lokala snöbyar, främst i Östersjölandskapen och längs med Norrlandskusten,
– fortsatta temperaturer under noll grader.

Med lite tur så kommer högtrycket att ge klart väder. Det ger dig möjlighet att se norrskenet som troligen kommer att vara synligt inte bara i norra Sverige.

Solen har haft en medelstor solstorm och den kommer att beröra oss kommande dagar.

Nedanstående bild tagen av NASA visar en utkastning av UV-strålning.

Bild från NASA (23 januari 03.59 UTC) via spaceweather.com

Solstormen ger inte bara vackra norrsken, det kan även skapa störningar i elektronisk utrustning, digital kommunikation mm.

Att det skulle kunna uppstå problem i vår digitala värld gör det lätt att mer eller mindre automatiskt skylla minsta avvikelse på solstormen. Klockan på min mobil gick fel i morse och en digital termometer hade skiftat till Fahrenheit istället för Celsius. Det skulle kunna vara barnen som varit framme. Eller solstormen. Det första låter mest troligt, det senare mer fascinerande.

Nåväl, när hela system drabbas så är det troligen inte sexåringar som varit i farten. Kommande dagar får vi se hur sårbart och robust det moderna samhället är för en solstorm. Solstormen är graderad till en 3:a på en 5-gradig skala.

Jag hoppas och förväntar mig att det finns folk som har gjort sårbarhetsanalyser. Om de har gjort sina läxor så märker vi inte mycket av solstormen. Eller så har vi bara tur. Det kan också vara så att analytikerna har gjort sin läxa men att vi har otur.

Jag har ett mekanisk armbandsur. Det drar sig ett par sekunder per vecka. Plötsligt känns det mycket mer tillförlitligt än ack så precisa digitala klockor som antingen går helt rätt. Eller helt fel.

/Martin

Annorlunda bild av Jorden

Bild av Jorden från Juno

Av Martin Hedberg

Medan vi funderar på om det skall bli lokala regnskurar även i morgon och hur långt ifrån 20 grader det blir i början på nästa vecka, så vill jag presentera en lite annorlunda bild av vår planet.

Bilden nedan togs av NASA:s rymdskepp Juno den 26 augusti. Det visar Jorden samt Månen. Avståndet mellan rymdskeppet och Jorden/Månen var omkring 10 miljoner kilometer.

”Långt hemifrån” får en ny innebörd om man föreställer sig att man satt i en rymdfarkost och var på väg till en annan planet. ”Hemlängtan” skulle nog ta sig nya proportioner.

Juno skickade upp med en Atlas V raket den 5 augusti 2011 från Cape Canaveral Air Force Station i Florida. Efter separationen från moderraketen drivs Juno med solenergi.

Avståndet mellan Jorden och månen är 402.000 kilometer. Det tog Juno mindre än en dag att färdas den sträckan.

Nu befinner sig Juno långt utanför månens omloppsbana. Juno är på väg mot planeten Jupiter. Det tar ungefär 1800 dagar, knappt fem år (!), att nå Jupiter och Juno kommer då att ha färdats omkring 2800 miljoner kilometer.

Man kan följa Juno på NASA respektive projektets egen sajt Mission Juno. På den senare sajten får man sig dessutom en illustrativ genomgång av hur mycket större allt är på Jupiter. Givetvis finn Juno även på Twitter.

/Martin

Polarsken syns inte här nu

Sydsken, Aurora australis

Martin säger: På södra halvklotet råder nu vinter och nätterna är långa. Då kan man se polarsken (Aurora Polaris på latin). Polarsken är namnet på fenomenet oavsett var på jorden det inträffar. Sker det på norra halvklotet kallar vi det norrsken (Aurora Borealis). På södra halvklotet sydsken (Aurora Australis).

Polarskenet bildas när elektriskt laddade partiklar från solen fångas in i jordens magnetfält och kolliderar med syreatomer, syrejoner, kväve eller kvävejoner. Elektroner i atomerna exiteras till högre energinivåer. Då elektronerna faller tillbaka till sina normala banor sänder de ut ljus vilket vi ser som polarsken.

Polarskenet utgör ofta en sammanhängande eller uppbruten cirkel kring den magnetiska nord- respektive sydpolen. Över oss ligger den vanligen i höjd med Kirunas latitud, men ibland når den så långt söderut som till Sydeuropa. Det finns norr- respektive sydsken hela tiden. Dag som natt, sommar som vinter.

Sydsken, Aurora australis

Sydsken, Aurora australis, från ISS 29 maj, 2010.

Bilden visar sydsken som fotograferats från rymdstationen ISS den 29 maj (NASA). Det skapades av ett partikelutbrott från solen den 24 maj. Det gröna ljuset i sydskenet på bilden finns ca 150 km över jordens yta och skapades genom exiterade syreatomer. Då elektronerna i syreatomerna återgår tillbaka till sitt normala tillstånd sänder de ut ljus med våglängden 558 nm, dvs grönt ljus.

Fenomenet med exiterade elektroner är i princip detsamma som sker i vanliga tjock-TVapparater. Där styr man elektroner att exitera elektroner i bildskärmen vilket skapar olika färger på olika positioner, vilket i sin tur byggde upp TV-bilden.

Det finns många myter och historier kring polarsken. Det är ett fascinerande skådespel att uppleva. Det ser ut som om det skulle kunna låta, på något sätt spraka eller klinga. Men det är helt tyst för oss.

Däremot brukar det knarra under skorna. Detta eftersom det ofta är kallt när man ser det. För att se norrsken behöver det vara mörkt och molnfritt och gärna nordliga latituder. Klara vinternätter i norra Skandinavien är det vanligtvis kallt.

Men norrsken finns alltså även på sommaren. Det är bara det att vi inte ser det. Nätterna är alldeles för ljusa i Skandinavien så här års

/Martin

PS. Rymdstationen ISS befinner sig på ca 350 km höjd. DS.