Tag - JMA

Februari 1,35 grader över det normala

Vi är i rask takt på väg mot och förbi vår livshotande gräns ”under 2,0 graders uppvärmning relativt förindustriell nivå”. Och det var egentligen 1,5 grader som var målsättningen att hålla sig under som beslutades i Paris för några månader sedan.

Just den målsättningen, max två grader med strävan mot 1,5, kommer, som de flesta med insikt i vetenskapen redan visste, att visa sig vara önsketänkande.

Vi är väldigt sent ute. Men vi skall inte ge upp bara för att vi kommer (?) att misslyckas. För det är ju inte så mycket annat vettigt vi har att göra än att försöka begränsa och fördröja de stora förändringarna så mycket som möjligt.

Men förutom att vi alltså slår rekord på rekord (2015 var varmare än det rekordvarma 2014 och februari 2016 var varmare än januari) så var det senaste rekordet rekordstort.

Dessutom, eftersom det under referensperioden (1951-1980) redan var 0,2-0,4 grader varmare än förindustriell tid, så innebär detta att vi, sett till en enskild månad, redan har passerat målet om max 1,5 graders uppvärmning. Decennier för tidigt.

En del av detta, några tiondelar, kan tillskrivas ElNiño. Men eftersom säsongens El Niño är rekordkraftig till följd av den globala uppvärmningen så är det snarare en skrämmande än lugnande insikt.

/Martin

Det går undan nu

Värmerekord efter värmerekord

Temperaturen i luften stiger inte bara snabbare än tidigare utan även till helt nya nivåer. För bara några månaders sedan, i Paris, så enades ledare för världens alla länder att vi skall stanna under 2 graders temperaturhöjning med sikte på max 1,5 grad. Det låter kanske fjuttigt, men för att få lite perspektiv på dessa tal så skall man minnas att jordens medeltemperatur under en istid är 3-5 grader lägre. ”Några grader” gör inte så stor skillnad när vi prata väder, men det är en hel istid när vi använder det som mått på klimatet.

The universal agreement’s main aim is to keep a global temperature rise this century well below 2 degrees Celsius and to drive efforts to limit the temperature increase even further to 1.5 degrees Celsius above pre-industrial levels.

The 1.5 degree Celsius limit is a significantly safer defence line against the worst impacts of a changing climate.

Januari 2016 var jordens medeltemperatur 0,2 grader varmare än tidigare högsta januarinotering.

Januari 2016 var jordens medeltemperatur 0,2 grader varmare än tidigare högsta januarinotering. Japan Meteorological Agency.

Men nu formligen hoppar temperaturen upp och vi slår rekord på rekord. 2014 var rekordvarmt och 2015 blev ännu varmare. Januari 2016 var hela 0,2 grader varmare än den varmaste januarimånaden man uppmätt. Och på det kommer att februari blev ännu ett snäpp varmare.

Varför just nu?

Till viss del är detta en konsekvens av en rekordkraftig El Niño där havet bidrar extra mycket till att värma luften. Det är naturligt att klimat och väder varierar i takt med El Niño och La Niña, men det här går utöver vad som kan betraktas som normalt. Det senaste decenniet har vi helt enkelt laddat havet med en massa energi och en del av den kommer tillbaka till luften nu.

Många har vaggats in i en falsk trygghet att den medelmåttiga uppvärmningen vi haft de senaste åren var det nya normala. Att uppvärmningen hade ”stannat av” och att klimatsystemet inte var så känsligt för vår påverkan med växthusgaser, aerosoler och albedoförändringar. Men det som hände var att en något större del av energiobalansen gick åt för att värma hav och smälta glaciärer än tidigare.

Nu ser vi konsekvenserna, dels genom att värme återförs till atmosfären, dels genom att att Arktis drabbas extra kraftigt. Vid årsskiftet var det till och med tögrader vid Nordpolen. Delar av den arktiska miljön var under februari upp till 5-6 grader varmare än normalt och lokalt har det under vintern varit upp till 20 grader varmare än normalt!

Monthly February sea ice extent for 1979 to 2016 shows a decline of 3.0 percent per decade. Credit: National Snow and Ice Data Center

Monthly February sea ice extent for 1979 to 2016 shows a decline of 3.0 percent per decade.
Credit: National Snow and Ice Data Center.

Det går helt enkelt både åt fel håll och väldigt fort. Klimatet är så känsligt som forskare har varnat för, möjligen ännu känsligare. Och man kan inte utesluta att vi är i närheten av, eller i praktiken redan har passerat, tipping points. Detta gäller i synnerhet om vi beaktar de trögheter som mänskligheten själva står för avseende att ställa om till en mer hållbar livsstil. Det går för långsamt med omställningen till ett fossilfritt samhäll och vi har begränsade eller ingen ”slack i linan”, marginaler, för att hantera detta.

Till det skall vi lägga att det finns stora trögheter i klimatsystemet självt. Det har varit till nytta för oss då vi inte har sett de fulla konsekvenserna av vårt agerande, tex har haven absorberat en stor del av våra utsläpp av koldioxid. Men det går också att vi måste börja bromsa långt innan vi kan förvänta oss att se effekterna av att vi bromsar. (Och absorptionen av koldioxid i haven medför att dess pH-värde sjunker, de blir allt surare vilket påverkar många organismer och i stort sett hela näringskedjan i haven, inklusive det vi lägger på våra tallrikar.)

”Framtidens klimat” har redan kommit och det tidigare än den genomsnittliga tidtabellen som forskare tidigare har presenterar bland annat i IPCC’s sammanställningar. Jag vill också poängtera att det vi inte går från ett klimat till ett annat, utan att förändringarna är så stora att de är som kontinuerliga förändringar mellan ett flertal olika klimatsit. Vi ser inte ett stabilt nytt klimat ännu utan kommer att passera fler olika klimatsituationer.

Hur snabbt förändras klimatet?

Storleksordningen 100 gånger snabbare än vanliga klimatförändringar. Det går snabbt dels för att det finns tipping point i klimatsystemet, gränsvärden som om de passerar medför att klimatet blir självförstärkande i vissa av förändringsprocesserna. Dels går det snabbt eftersom vi människor faktiskt gjort extremt stora förändringar. Detta även sett i perspektiv av geologiskt långa tidsperioder.

Normalt sett, mellan istider och interglaciala perioder, alltså på en tidsskala som handlar om tiotusentals år, varierar halten koldioxid mellan som lägst 180 ppm (miljontedelar) och som mest 300 ppm. För trehundra år sedan var halten 280 ppm. Nu är den över 400! Och det är framför allt de senaste femtio åren som förändringarna har skett. Vi har på några årtionden lagt till mer växthusgaser än vad naturen själv gör under loppet av ett par tusen år mellan en istid och en värmeperiod.

Vi kan inte vara så naiva att vi inte tror att det skall göra någon skillnad i klimatsystemet.

En väsentlig del, omkring 80%, av de kända fossila tillgångarna måste ligga kvar i marken för att vi skall kunna undvika allvarliga klimatförändringar. Med ”allvarliga” menas mycket mer än att det blir lite varmare, att vi får översvämningar och att skogarna brinner. Nej ”allvarliga” i det här sammanhanget innebär samhällsomstörtande.

För att klara energiförsörjning och social, ekonomisk och geopolitik stabilitet måste vi skala upp ansträngningarna att utvinna förnybar energi. Vå måste samtidigt klara av livsmedelsförsörjning, dricksvattenfrågor, migration av människor samt anpassning till havsnivåhöjning, längre torrperioder, kraftigare skyfall och andra konsekvenser av ett intensivare hydrologiska kretslopp.

Det kommer att bli ansträngt och många kommer att på olika sätt fortsätta att förneka de allt tydligare signalerna istället för att kavla upp ärmarna, samarbeta och ställa om till ett mer resilient och hållbart samhälle.

Med tiden kommer allt fler att inse att medicinen för att begränsa klimatförändringar inte smakar så illa utan att den faktiskt erbjuder ett på många avgörande sätt bättre liv, både för individer och samhällen i stort. Till slut når vi en tipping point även här och ju förr desto bättre.

Men/och det håller inte att fortsätta blunda för att många av förändringarna i klimatsystemet inte bara fortsätter att förändras, utan även visar tecken på att accelerera.

Martin Hedberg

2015 års väder från rymden

EUMETSAT har gjort en vacker animering av satellitbilder för hela jorden under hela 2015. Man kan tydligt se såväl fronter på våra mellanbreddgrader som tropiska cykloner på haven och hur kraftiga konvektiva celler växer upp och försvinner över regnskogarna.

Fronter och tropiska cykloner uppstår när luftmassor med olika egenskaper blandas till följd av kontrasterna mellan höga temperaturer och fukt nära ekvatorn och de låga temperaturerna vid polerna.

Hela videon är knappt nio minuter lång och så där lagom nördig att man vill se den flera gånger. Videon kommenteras av Mark Higgins from EUMETSAT.


/Martin

Globala temperaturen 2015 på steroider

Så där, då har NOAA, NASA, MetOffice och Japanska vädertjänsten redovisat hur 2015 blev ännu ett klimatmässigt rekordår. Det var i och för sig bara en bekräftelse på det alla insatta förstod redan i november. För det var redan då tillräckligt varmt för att det skulle räcka till en totalseger.

Marginalerna mellan temperaturerna från ett år till ett annat, och trenden, brukar mätas i hundradelar per år. Men nu slog vi förra rekordet, som sattes 2014, med hela 0,16 grader. Det är mycket med tanke på att hela förändringen under det senaste århundradet är 1 grad. Eller om man beaktar att det ner till en istid bara är 3-5 grader.

Det är lite som när Stenmark åkte slalom och vann världscuptävlingar med flera sekunder marginal (rekordet var 3,16 sekunder den 17 januari 1982 i Kitzbühel).

Skillnaden är att Stenmark inte var dopad, och att det idag finns andra som åker snabbare än han.

Men vår atmosfär är dopad och kommer så att vara under överskådlig tid (tusentals år). Dessutom ökar vi atmosfärens dopning för varje fat olja, varje ton gas och varje skopa kol vi gräver fram.

Det blir allt varmare och vi bör förvänta oss att trenden fortsätter.

MetOffice (Englands motsvarighet till SMHI) skriver:

”The global temperature series shows that 2015 was 0.75 ±0.1 °C above the long-term (1961-1990) average, a record since at least 1850.  When compared with the pre-industrial period, the 2015 average global temperature was around 1 °C above the long-term average from 1850 to 1900.”

Prof Phil Jones (University of East Anglia’s Climatic Research Unit) säger vidare att:

”While there is a strong El Niño-elevated global temperature this year, it is clear that human influence is driving our climate into uncharted territory.”

Förändringen av globala medeltemperaturen 2015 jämfört med 1951-80. Källa: NASA GISS_ERSSTv4_1200km.

Förändringen av globala medeltemperaturen 2015 jämfört med 1951-80. Källa: NASA GISS_ERSSTv4 1200km.

 

Globala temperaturen 2015 jämfört med 1951-80. Källa NASA

Data som ovan, men en annan projektion av planeten. Sett över Nordpolen till vänster och över Sydpolen till höger. Källa NASA

Notera att det blivit varmare på i princip alla platser utom runt kanterna på de stora glaciärerna Grönland och Antarktis. Men att det är kallare än normal här är inget att hurra för. Mycket tyder nämligen på att anledningen till att det är kallare i luften ovanför havet runt glaciärerna beror på att glaciärerna smälter och att det är smältvatten som kyler luften. 

Notera också att det framför allt, precis som forskare sagt i decennier, är över de arktiska områdena som förändringen av temperaturen är som störst. Det medför att isar smälter och permafrost töar. Detta medför i sin tur dels att albedot, jordens förmåga att reflektera bort solljus, förändras och det blir varmare. Dels att metangas och koldioxid sipprar ur marken och ytterligare spär på uppvärmningen.

 

Fig.A2_m

Förändring av globala medeltemperaturen. Källa NASA.

Och den ”platå” eller avkylning av temperaturen som ”förnekare” eller ”skeptiker” talat om de senaste åren den finns inte. Men det var inte heller någon nyhet för de som är insatta.

Men säger någon, hur kan man mäta temperature på alla platser och har det inte blivit varmare för alla städer som växt fram de senaste hundra åren? Jo, man har tagit hänsyn till det. Men man kan få lite olika svar på hur globala temperaturen har förändrats beroende på hur man låter respektive väderstation och väderboj representera olika ytor (NASA):

”NASA’s analyses incorporate surface temperature measurements from 6,300 weather stations, ship- and buoy-based observations of sea surface temperatures, and temperature measurements from Antarctic research stations. These raw measurements are analyzed using an algorithm that considers the varied spacing of temperature stations around the globe and urban heating effects that could skew the conclusions if left unaccounted for. The result of these calculations is an estimate of the global average temperature difference from a baseline period of 1951 to 1980.

NOAA scientists used much of the same raw temperature data, but a different baseline period, and different methods to analyze Earth’s polar regions and global temperatures.”

15 av 16 rekordår har alla inträffat sedan 2001. De två senaste åren har bägge varit mer än en grad varmare än förindustriell nivå (1850-1900). Senaste gången vi slog ett köldrekord var år 1911.

Målet är att begränsa uppvärmningen till 2°C, med sikte på 1,5°C…

Att lyckas med det utan att destabilisera såväl marknader som nationer eller utan att införa storskalig ”geo-engineering”, vilket i sig är en global roulette, det förefaller allt mindre troligt.

Man skall inte ge upp, men det som krävs för att undvika stora geopolitiska konsekvenser är en mycket seriösare och mer genomgående strategi än mänskligheten hittills använt. Vi behöver vakna, på riktigt. Och vi behöver förbereda oss på konsekvenserna av att klimatet förändras.

En av de mer otrevliga systemegenskaperna som klimatet har är ”tipping points”, dvs sluttande plan som gör att man hamnar i en situation där systemförändringar blir självförstärkande. Hamnar man där så kan man inte bromsa systemförändringen.

Och som forskaren Stepehen Schneider sade:

”Tipping points, we know for sure they are there. But we don’t know for sure where.”

En annan besvärlig sak med tipping points är att det är först efteråt som man förstår när det var man passerade ”point of no return”.

Vi skall alltså inte vara så naiva att vi tror att en process stoppas eller ”planar ut” samtidigt som vi börjar bearbeta den, utan snarare att effekterna av det vi gör syns först decennier senare.

1988 började NASA officiellt kommunicera den globala uppvärmningen. Det året var ett rekordvarmt år. Men 1988 finns inte längre med bland top-20 av de varmaste åren.

Och mycket tyder på att 2016 kommer att bli lika varmt som, eller varmare än, 2015.

/Martin

Rekordvarm juli och det fortsätter…

Juli temperatur

Det kändes inte så i Sverige, men Juli var troligen den varmaste månaden någonsin. Med ”någonsin” menar jag de senaste 125.000 åren, dvs sedan slutet av den förra interglacial perioden.

Juli temperaturerBåde NASA och JMA, den Japanska Nationella vädertjänsten, har publicerat data som visar att juli 2015 är den varmaste uppmätta juli som registrerats. Mätdata sträcker sig tillbaka till slutet av 1800-talet. Innan dess så får vi förlita oss till paleoklimatologiska data, dvs indirekta mätningar av temperaturen.

Men eftersom juli är den varmaste månaden på året (ja, inkluderande bägge hemisfärerna) och vi ligger på all-time-high vad gäller temperaturen på årsbasis så är årets juli med stor sannolikhet den varmaste månaden sedan slutet av förra värmeperioden.

Vostok Ice core

Bild. Temperatur, koldioxid och aerosoler (partiklar) i luften från nutid (år 1950) och 400.000 år tillbaka i tiden. Källa Wikipedia.

Och eftersom januari, mars, maj och juni var sina respektive varmaste månader sedan mätningarna började 1891, och februari och april kom på 3:e plats, så kommer med stor sannolikhet 2015 att bli det varmaste året.

Detta förstärks av att vi nu har en kraftig El Nino som dessutom fortfarande växer i omfattning och inte väntas avta förrän under 2016.

Juli temperaturBild. Temperaturavvikelser under juli månad 2015. Notera den lite svalare luften över Sverige, samt den kraftiga uppvärmningen av västra Stilla havet, ett fenomen kallat El Niño eller ENSO (El Niño – Southern Oscillation).

Så de som argumenterat och gjort ett stort nummer at för att globala uppvärmningen skulle ha tagit en paus för tänka om. I ett kort perspektiv så accelererar uppvärmningen just nu.

Många kommer att önska sig en lagom svensk sommar. Framför allt skall vi inte gnälla på den sommar vi haft utan kanske snarare vara fascinerade över att just vi låg i närheten av en av de få svala områdena på jorden.

/Martin