Tag - Extremväder

Orkaner, jordbävningar…

Winston, södra halvklotets kraftigaste cyklon

22 februari 2016

Den tropiska cyklonen Winston kom upp i ihållande vindar på 83 m/s. Det gör den till den kraftigaste cyklonen som observerats på södra halvklotet. Tidigare rekord hölls av cyklonen Zoe (2002) och Monica (2006) med 80 m/s. Det skall sägas att byvinden (givetvis) är ännu kraftigare.

Lufttrycket i Winston var som lägst kl 06 UTC den 20 februari med 915 hPa. Det är lågt, men inte rekordlågt utan placerar Winston på plats 29. Det lägsta noterade lufttrycket noterades i samband med Zoe år 2002.

Det finns en tydlig koppling mellan hur djupt lågtrycket i centrum är och hur kraftiga vindarna blir kring en tropisk cyklon. Ju lägre desto kraftigare. Men det är inte ett entydigt förhållande som synes av statistiken ovan. Att Winston fick kraftigast vindar trots att man var en bit från det lägsta trycket berodde på att Winston var ganska kompakt till ytan. Det är skillnaden i lufttryck som driver vindarna och ju större tryckförändring per längdenhet, desto kraftigare vindar.

Winston var i närheten av att bli den kraftigaste någonsin, men det obehagliga rekordet hålls fortfarande av tyfonen Haiyan som den 8 november 2013 drog in över Filippinerna och tog minst 6300 människors liv.

Winston drog in som en kategori-5 orkan över Fiji under fredag kväll och lördag och skapade stor förödelse. Myndigheter och befolkning var givetvis beredda, men drar det inte en kategori-5 cyklon så blir konsekvenserna stora hur väl förberedd man än är.

I skrivande stund vet vi att minst 21 människor mist livet och att konsekvenserna på byggnader och infrastruktur är mycket omfattande. Majoriteten av offren befann sig längs Fiji’s västra kust och dödades till följd av att de träffats av lösa föremål som flög omkring i vinden respektive människor som dragits ut till havs efter översvämningar och stormfloder.

/Martin

Tropisk, subtropisk eller extratropisk cyklon?

16 januari 2016

Martin Hedberg

Uncategorized

När man resonerar om orkaner så dyker det ibland upp lite olika sorters orkaner, eller cykloner som är ett mer generiskt korrekt namn. Klassificeringen är till för att förtydliga skillnader mellan olika stormar, men kan lika gärna skapa förvirring om man inte känner till dem. Här nedan reder vi ut begreppen.

En cyklon är luft som, på norra halvklotet, roterar moturs. I dess centrum finns ett lågtryck. Anticykloner är högtryck och kring dem roterar luften (ofta betydligt långsammare) medurs. (På södra halvklotet gäller motsatt rotation.)

”Orkan” är egentligen vindstyrkor som överstiger 33 m/s, men ordet används även för att beskriva en cyklon eller ett oväder med kraftiga vindar.

Sedan var det de där extra begreppen för att definiera cyklonerna. Det finns fundamentala skillnader på det som drar in över Miami och det som drar in över Malmö. Men också likheter och transformationer från det ena till det andra.

Det finns tre varianter och på vissa platser och i vissa situationer kan de övergå från en variant till en annan:

Extratropical cyklon utanför amerikanska ostkusten den 26 mars, 2015. Vindstyrkor över 45 m/s. (Wikipedia)

Klassisk kall och varmfront kring ett lågtryck på mellanbreddgraderna. När kallfronten hinner ikapp varmfronten bildas en ockluderad front. (Wikipedia)

Isobarer, kall och varmfront samt nederbörd kring ett lågtryck på mellanbreddgraderna. När kallfronten hinner ikapp varmfronten bildas en ockluderad front. (Wikipedia)

1. De cykloner vi har hos oss, så kallade mellanbreddscykloner (engelska: Extratropical cyclone) är kopplade till lågtryck som bildas längs en frontzon. Exempelvis Gudrun, eller andra mindre lågtryck som var och varannan dag drar in över Skandinavien. Som det engelska namnet antyder så bildas de utanför tropikerna.

Det som ger dem energi är temperaturkontraster mellan luftmassor, kallmassa och varmmassa samt jetvinden. Mellanbreddscykloner har en kallfront och en varmfront som roterar runt lågtrycket.

Energin som skapar cyklonen kommer främst av skillnader i densitet mellan den kalla luften med hög densitet och den varma, lättare, luften. Genom att den kalla luften glider in under den varma luften så omvandlas lägesenergi till rörelseenergi, dvs vindar. Luften i centrum av cyklonen är kall.

Mellanbreddscykloner kan bildas, och leva, både över land och över hav. Nederbörden är kopplad till varm- respektive kallfronten.

Subtropisk storm i närhetens av Azorerna oktober 2005 (Wikipedia)

2. Mellanbreddscyklonen kan även tillföras energi från underliggande vatten som vattnet är varmt nog. Den kan därmed övergå till att bli subtropisk cyklon (lågtryck, storm eller orkan). Som en tumregel använder man att vattnet skall vara varmare än 21°C.

Energi tillförs i form av att vattenånga avdunstar från havet och kondenserar inne i cyklonen. Detta innebär att cyklonen får energi i form av ”latent värme” som övergår i rörelseenergi.

Cyklonens kärna övergår successivt från att vara kall till att vara varm, men högre upp i atmosfären kvarstår ett kallt lågtryck. Den kan ha ett öga som i så fall är stort och inte symmetriskt.

Nederbörden kommer från konvektiva band som ligger långt ifrån cyklonens centrum (storleksordning 100-200 km). Molnens struktur kring cyklonen är inte symmetrisk. Maximum av både nederbörd och vindar uppträder relativt långt från cyklonens centrum. De täcker ofta en yta som är större än den tropiska cyklonen.

Struktur på en tropisk cyklon (Wikipedia).

3. Om den subtropiska cyklonen under flera dagar färdas färdas över varmt vatten så kan den övergå till en tropisk cyklon.

Den har då utvecklat en tydlig sluten cirkulation kring centrum, ett ”öga, och de kraftigaste vindarna och nederbörden återfinns nära cyklonens centrum. Molnen bildar en tydlig ”disk” eller skiva.

Kärnan av cyklonen har nu blivit varm och den får all sin energi i form av latent värme från underliggande varma vatten (som tumregel >27°C).

Det finns inga fronter, dvs det är en enhetlig luftmassa avseende temperatur och fuktighet. Om/när den tropiska cyklonen rör sig in över land eller kallare vatten så upphör tillförseln av latent värme varvid cyklonen dör ut.

Här ovan har jag beskrivit hur en cyklon kan utvecklas från extratropisk cyklon till subtropisk och slutligen tropisk cyklon. Våra egna lågtryck, mellanbreddscykloner, är och blir sällan något annat än mellanbreddscykloner. De kan dock vara besvärliga nog, men oftast är de molnområden med regn, snö och måttliga vindar.

En av de mer namnkunniga tropiska cyklonerna, Hurricane Katrina 28 Augusti 2005. NASA och Wikipedia.

Vill man veta mer om detaljerna i beskrivningen av olika cykloner och deras eventuella fasövergångar så kan jag rekommendera sidan Cyclone Phase Analysis. En hjälpsida till den sidan finns här.

De två ytterligheterna är:

Mellanbreddscykloner som förutsätter skillnader i luftmassors temperatur och fuktighet. De bildas längs med frontzonen som skiljer kall luft i norr från varmare luft i söder. De gynnas av en specifik vindskjuvning. Jetvinden på höjder kring 10 km skapar förutsättningar för lågtryck att fördjupas.

Tropiska cykloner gynnas av en enhetlig luftmassa över ett varmt hav. De drivs genom att omvandla latent värme då vattenånga från havet kondenserar högre upp i luften. Det får inte vara för kraftig vindskjuvning, dvs att skillnader i vindhastighet och/eller vindriktning när den bildas då dessa sliter sönder cyklonen.

I vissa fall så kan en tropisk cyklon transformeras till en extratropical cyklon. Det är inte det vanliga sättet som de avslutar sin struktur på, men det händer ett par gånger varje år. Mer om detta finns på UCAR:s hemsida där man även tar upp ”Superstorm Sandy” som i oktober 2012 ödelade stora delar Haiti innan den drog norrut, smälte samman med en vinterstorm och orsakade stora skador på New York.

En översiktlig definition av olika termer finns på National Hurricane Centers hemsida.

/Martin

Ovanligt tidig orkan vid namn Alex

15 januari 2016

Martin Hedberg

Uncategorized

2 Comments

Normalt sett så pågår orkansäsongen på Atlanten mellan 1 juni och 30 november. Men redan nu i januari har den första orkanen bildats. Eller är det en eftersläntrare från förra säsongen? (Normalt sett så har Atlanten sin lägsta temperatur i mars.)

Orkanen Alex rörde drog in över Azorerna som en kategori 1-orkan med vindstyrkor på 35-40 m/s. I skrivande stund är de ihållande vindarna drygt 30 m/s.

Ensembler över Alex rörelse kommande dagar. Källa Wunderground

Alex är ovanlig. Tidigare januari-orkaner har bara noterats 1938 (Hurricane One) och 1954-55 (Alice). Nuvarande orkan Alex är den kraftigaste januariorkanen som observerats.

Alex är en tydlig indikator för allmänhet och professionella, tex försäkringsindustrin, att naturen ibland gör avsteg från de tumregler vi människor sätter upp. Eller rättare sagt: Våra tumregler för hur naturen brukar och bör utvecklas är just bara tumregler, inget annat. Det brukar inte förekomma orkaner i januari, men det kan göra det.

Alex har bildats över havsvatten som håller temperaturen 20-22°C. Det är i och för sig någon grad varmare än det brukar vara, men en bra bit från de 27° som vi annars brukar ha som tumregel för att orkaner skall kunna bildas. Orkaner brukar inte bildas när det är kallare än 27 grader i havet. Men det kan göra det.

Jag såg spekulationer i svensk media om att årets El Niño, ett havs-atmosfärsfenomen på Still havet som påverkar vädret över hela jorden, skulle kunna ligga bakom Alex uppkomst. Men El Niño brukar generellt sett dämpa frekvensen av orkaner på Atlanten (däremot blir det fler på Stilla havet) genom att den ökar vindskjuvningen på Atlanten.

En lite mer rakt-på-sak-förklaring till att Alex kunde bildas är att det är ovanligt kallt högre upp i atmosfären ovanför Alex. Det som driver orkanerna är nämligen kontrasten mellan varm och fuktig luft närmast marken/havet och torr kall luft på högre höjd. Ovanligt kall luft, på ”rätt” ställe kan uppenbarligen också generera orkaner.

Men kallt och torrt på höjd över Atlanten har det rimligtvis varit förut. Skillnaden ligger i havstemperaturen. Och slumpen. För orkaner kan bildas över Atlanten i januari. Men vi förändrar sannolikheten för att det skall ske.

Alex kommer att röra sig norrut och transportera förhållandevis varm luft till nordligare breddgrader. Grönland kommer kommande dagar att få temperaturer som är ca 20 grader högre än normalt till följd av detta.

/Martin

Helga blir ett riktigt oväder

3 december 2015

Martin Hedberg

Uncategorized

11 Comments

Det var mindre än en vecka sedan stormen Gorm passerade och redan laddar nästa namngivna oväder upp på Nordsjön.

Strax, under fredag förmiddag, drar stormen/orkanen ”Helga” in över södra Sverige. Det är den danska vädertjänsten som givit orkanen sitt namn. Vi anammar samman namn här i Sverige.

Som det ser ut just nu så kommer det att bli ett oväder att minnas i klass med ”Septemberorkanen” 1969 (22 sept -69) samt orkanen Gudrun (8-9 januari 2005) som de flesta fortfarande har i färskt minne.

Septermberorkanen 1969 fälldes 25 miljoner kubikmeter skog. Gudrun tog 75 miljoner. Gorm 2,5. Däremellan har vi haft ett antal stormar/orkanen som även de skördat sina liv, sitt timmer, hus och en mängd försäkringsutbetalningar och arbete för återuppbyggnad.

Vad skall vi tippa att Helga fäller? 5-10 miljoner kubikmeter? Hur många strömlösa? 50-100 tusen hushåll?

Var blir det värst? Jag skulle säga vid 11-tiden utmed kusten från Göteborg till Fjällbacka.

Helga kommer att beröra mer än halva Sveriges befolkning. Det blir Västra Götaland som får de kraftigaste vindarna och därmed troligen även de största konsekvenserna. SMHI har gått ut med en klass-2 varning för vindar på 25-30 m/s, men jag tror inte att det kommer att stanna där. Vare sig med vindstyrkorna eller gradering av varning.

Även denna storm kommer att ha ett relativt snabbt förlopp. Det handlar om tiden från fredag morgon, med ett maxima på förmiddagen, till fredag eftermiddag som det värsta vindarna kommer att härja. Lågtrycket som genererar vindarna rör sig på en bana Strömsund-Karlstad-Gävle. Det är söder om lågtrycket som det kommer att blåsa som mest.

Gorm passerade under natten, men Helga härjar dagtid när folk vanligen är ute och rör sig. Det ställer därmed till med mer skada och problem.

Jag vill därför uppmana folk i Västra Götaland att stanna inne under fredagen. Gå inte till jobbet eller skolan om du har möjligheten. Det kommer rimligen att vara stora störningar i trafiken, strömavbrott och svårt att göra så mycket mer än att vänta på att det skall sluta blåsa i alla fall. Det är nog roligare och säkrare att göra det hemma än i bil/buss/tåg/till fots mellan två destinationer.

/Martin

Tropiska Cyklonen Chapala

31 oktober 2015

Martin Hedberg

Uncategorized

2 Comments

En tropisk cyklon i Arabiska sjön är en ovanlighet. Men vattnet är ovanligt varmt och just ny har den tropiska cyklonen Chapala intensifierats till en kategori 4 orkan. Den rör sig åt nordväst.

Tropiska Cyklonen Chapala. Credit: NASA.

Under lördagen förväntas den öka till en kategori 5-orkan för att sedan försvagas något innan den gör ”landfall”, dvs dra in över land. Den kommer att dra in på gränsen mellan Yemen och Oman under måndagen.

När den kommer in över land så kommer den att medföra stora problem. Inte bara med de höga vindhastigheterna och att luften fylls av sand. Det kommer att regna ordentligt, och det i ett område som i stort sett saknar erfarenhet av regn.

Jovisst kan det regna, men det kommer vara, ungefär 50-200 mm totalt under ett helt år.

Nu beräknas det det komma 250-600 mm inom något dygn. Det skulle vara besvärligt även på platser där man är van vid kraftigt regn. Och nu blir det på en plats som saknar såväl erfarenhet av kraftigt regn som infrastruktur att ta hand om konsekvenserna.

/Martin

Obehagliga rekord av orkanen Patricia

23 oktober 2015

Martin Hedberg

Uncategorized

4 Comments

Idag fredag lunch så blev den tropiska cyklonen/orkanen Patricia historisk genom att bli den kraftigaste orkanen som någonsin uppmätts i nordöstra Stilla Havet. Patricia har dessutom utvecklats mycket snabbt. Inom loppet av 36 timmar gick det från att vara ett litet tropiskt lågtryck till en kategori 5-orkan. I skrivande stund är de ihållande vindstyrkorna 90 m/s eller ca 325 km/h. I samband med vindbyar blåser det ännu mer.

Även lufttrycket är rekordlågt. Aldrig tidigare har ett så lågt tryck som 880 hPa uppmätts i östra delen av Stilla Havet. Tidigare rekorden var Wilma 2005 med 882 hPa och Gilbert 1988 med 888 hPa. Lägst någonsin var Tyfonen Tip 1979 med 870 hPa i västra Stilla Havet.

Tropiska cyklonen Patricia. Credit: WeatherUnderground.

Amerikanska National Hurricane Center, NHC, gör prognosen att vindstyrkorna kommer att öka något till 92 m/s precis när Patricia kommer in över land över Mexikanska västkusten. Det gör den även till den kraftigaste orkanen som gjort ”landfall”. Detta inklusive Supertyfonen Haiyan som drog in över Filippinerna med vindar på 87 m/s den 2 november 2013. Fram till idag var Haiyan den kraftigaste tropiska cyklonen som någonsin observerats.

NOAA:s prognos på Patricias rörelse överlagrad på Google Earth. Svensk sommartid är 7 timmar före CDT som anges som tidsreferens. 1 PM Fri motsvarar således fredag kl 19, 7AM Sat är Lördag kl 14 svensk tid. (Konvertera tid via tex World Time Buddy.)

Vad innebär en tropisk cyklon (orkan) kategori 5. Kategorierna hänför sig till den så kallade ”Saffir-Simpson skalan” som går från 1 (svagast) till 5 (kraftigast). Kategori 5 innebär ihållande vindar, medelvindar, som överstiger 71 m/s, dvs mer än 250 km/h.

Det är hastigheter som få av oss har upplevt annat än då man sitter i flygplan. Några jämförelser: Tänk dig dubbla motorvägsfarten. Eller en fallskärmshoppare som faller fritt ”på mage” når ca 200 km/h. ”Dykstil” så blir det 250-300 km/h.

NOAA beskriver konsekvenserna av en kategori 5 orkan som:

”Catastrophic damage will occur: A high percentage of framed homes will be destroyed, with total roof failure and wall collapse. Fallen trees and power poles will isolate residential areas. Power outages will last for weeks to possibly months. Most of the area will be uninhabitable for weeks or months.”

Det var vid 71 m/s. Nu har vi alltså 90 m/s.

En sista jämförelse för att relatera det till våra svenska extremer: Gudrun (8-9 januari 2005) var nätt och jämt en kategori 1 orkan. Lägsta lufttryck var 960 hPa. Mätstationen på Hanö registrerade 33 m/s i medelvind. I övrigt nådde de kraftigaste medelvindarna 25-30 m/s. (425.000 hushåll blev utan ström och 75 miljoner kubikmeter skog fälldes, mer än någon annan storm i Sverige medfört.)

Orkaner bildas till havs och får sin energi från vattenånga som avdunstar från den varma havsytan. När vattenångan kondenserar inne i molnet frigörs energi och rotationen, vindarna, ökar, Om orkanen rör sig långsamt så kommer till slut havsytan att kylas av, bland annat till följd av att kallare djuphavsvatten kommer upp till ytan.

Avvikelser från normala temperaturer 22 oktober 2015. Credit http://www.elnino.noaa.gov

Avvikelser från normala temperaturer 22 oktober 2015. Credit: NOAA.

Patricia har bildats och utvecklats över rekordvarma vatten i Stilla havet. Detta är till stor del en följd av den mycket kraftiga El Niño som råder just nu. Det medför att varmt vatten ansamlas i de östra delarna av Stilla Havet. Patricia är den 9:e tropiska cyklonen som når minst nivå 4 under innevarande säsong.

Men temperaturen är hög inte bara på ytvattnet där Patricia rör sig utan även på större djup. Det har gjort att Patricia fortsätter att förstärkas. Det som till slut gör att vindarna avtar är när orkanen kommer in över kallare vatten eller drar in över land där tillförseln av energi upphör.

Tropiska cyklonen Patricias beräknade trajektorie (rörelse). Credit: WeatherUnderground.

Innan detta sker så kommer dock orkanen att hinna orsaka skador med stor förödelse. Patricia kommer troligen att dra in över det mexikanska fastlandet med full styrka, som en kategori 5-orkan. Det som kommer att drabba Mexiko är inte bara höga vindhastigheter utan även flodvågor i samband med att de kraftiga vindarna pressar upp havsvatten mot kusten samt intensivt regn. Stora områden kommer att få 200-400 mm regn och vissa platser så mycket som 600 mm. Detta kommer att skapa översvämningar och jordskred.

Varje år förekommer ett relativt stort antal tropiska orkaner. Men bara ett fåtal av dem drar in över land. Patricia tillhör en exklusiv liten skara om endast femton orkaner som som nått den kraftigaste nivån, kategori 5, på nordöstra Stilla Havet sedan 1959. Endast två av dessa kategori-5 orkaner har dragit in över Mexiko, då dessutom i försvagad form (Rick 2009 försvagades till en tropisk storm vid landfall, samt Kenna 2002 som en kategori 4 orkan)

Lågtryck som fördjupas mycket snabbt är extremt svåra att beräkna utveckligen av. Trots detta så har modellerna som beräknat Patricias intensifiering och bana de senaste dagarna varit mycket korrekta. I dagsläget ser det ut som om Patricia kommer att göra landfall mellan städerna Puerto Vallarta och Manzanillo i Mexiko under sent på fredag lokal tid.

När tropiska cykloner kommer in över land så försvagas de i samband med att flödet av energi och fukt från det varma havet upphör. Men Patricia kommer att fortsätta skapa problem såväl med kraftiga vindar som intensivt regn över den Amerikanska kontinenten. Tex beräknas östra Texas få 2-300 mm regn under helgen.

Vi följer utvecklingen.

/Martin

Episk regnprognos stoppade mig från att besöka NHC

3 oktober 2015

Martin Hedberg

Klimat

6 Comments

Jag har som bekant varit i Miami på konferens och certifiering av Climate Reality Leadership Corps. Det har varit en mycket intressant utbildning med många givande personliga möten.

Konferensen är avslutad och torsdags skulle jag ha besökt Amerikanska nationella vädertjänsten som specifikt arbetar med orkaner, National Hurricane Center NHC, i Miami.

Jag har verkligen sett fram emot detta besök. Men som ni förstår av mina ordval så blir det inte av. NHC kan inte ta emot mig. Orsak? En ovanligt svårbedömd orkan, Joaquin, som alla måste fokusera på samt ett unikt kraftigt nederbördsområde som också det berör amerikanska ostkusten.

Tropiska orkanen Joaquin över Bahamas fotograferad av astronauten Scott Kelly från rymdstationen ISS. Uppe i vänster hörna syns det Florida upplyst av nattens alla lampor.

Orkanen Joaquin har dragit in över Bahamas som en kategori-4 orkan. Den svänger sedan norrut, men det är därefter som läget blir svårbedömt. Man använder olika vädermodeller för att beräkna dess bana och de ger alla olika svar, såväl för olika som samma initialiseringstidpunkter (tidpunkten för när man börjar modellberäkningen).

Det är det ovanligt varma vattnet, och att det är varmt på stora djup, utmed Golfströmmen som gör att den förstärks till en kategori-4 orkan. När den drar vidare norrut längs med amerikanska ostkusten så hotar den stora områden och värden. Den kommer förvisso att försvagas när den rör sig över kallare vatten, men den potentiellt finns i höjd med New York i början av nästa vecka så tyder mycket på att det fortfarande handlar om en kategori-1 orkan.

Men nu kommer twisten: Trots att Joaquin med stor sannolikhet inte drar in över östkusten kommer man att ha svåra problem med översvämningar kommande dagar. Detta till följd av en nära stationär kallfront som formligen dumpar regn över ostkusten. ”Precipitation off the charts” som NOAA’s Weather Prediction Center, motsvarigheten till SMHI, sade i en telefonkonferens i torsdags morse.

Samlad nederbörd 3-6 oktober. 1 inch motsvarar 25 mm. 16 inches är 400 mm. Credit: NWS.

Nu i helgen väntar episka nederbördsmängder. Stora delar av östra USA kommer att få 50-100 mm mellan 2:a och 7:e oktober. Vissa områden, tex delar av South Carolina, kommer att få omkring 400 mm under kommande fem dygn! Föreställ dig att det på tre dagar faller en halv (svensk) årsnederbörd.

Det definieras som 1000-års regn, dvs så kraftigt att sannolikheten för att det inträffar är så liten så att den bara inträffar vart tusende år. Detta är alltså nederbörd utan att ligga direkt under orkanen Joaquin.

Det handlar om så kallade Predecessor rain events, PRE. (Länk till vetenskaplig artikel: ”Predecessor Rain Events ahead of Tropical Cyclones”.) Ett tropisk oväder, tex en orkan, pressar varm och fuktig luft framför sig. Den varma luften samverkar med en markfront och ett höjdtråg. Tillsammans skapas förutsättningarna för mycket kraftig nederbörd.

Den tropiska orkanen Joaquin rör sig långsamt över ett ovanligt varmt hav. Det skapar ett stort flöde av fuktig luft som strömmar in över land. Flödet varar ovanligt länge, är ovanligt varmt och ovanligt fuktigt. Men uppenbarligen inte så osannolikt.

När den fuktiga luften kommer in över land sugs den in i lågtrycket längs med fronten som redan råkar ligga där. Luften stiger, kyls av och kondenserar till vattendroppar. Kondensationen frigör värme så att luften fortsätter vara varmare än omgivande luft. Det gör att den fuktiga luften stiger ytterligare, får mer fart, suger in mer av den luft som kommer från det varma havet…. Resultatet: Östra USA får stora mängder nederbörd kommande dagar. Utöver detta så pressas luften upp över bergskedjan Appalacherna i östra USA. Det förstärker effekten och ännu mer regn kramas ur fronten.

Hur kunde det bli så att ett 1000-års event inträffade just nu? Jo, nu har vi ju laddat atmosfären med signifikanta mängder växthusgaser vilket har resulterat i ett förändrat klimat. Det pratas mest om förändrade medeltemperaturer, men ett annat signifikant resultat av klimatförändringar är ett förändrat hydrologiskt kretslopp. Nederbördsmängder som var extremt ovanliga för några tiotals år sedan är numera inte så osannolika. Det som på tex 70-talet var ett extremt 1000-års event är nu inte alls så osannolikt. (PS. Och värre blir det. DS)

Det är skönt att vara hemma i Sverige, men jag hade hellre stannat kvar och hängt med kollegorna på NHC för att se dem arbeta när det drar ihop sig till oväder. Det här är en unikt intressant och besvärlig situation. Men jag har full förståelse över att de inte har tid för besök.

/Martin

En orkan för första gången på tio år?

27 augusti 2015

Martin Hedberg

Uncategorized

1 Comment

Det var tio år sedan sist som en tropisk orkan, Katrina och Wilma år 2005, drog in över Florida. Myndigheter är oroliga att ett förrädiskt lugn av ”det händer inte här” delvis har fått fäste.

Men nu kan det vara slut på lugnet för den tropiska stormen ”Erika” håller på att röra sig mot först Bermuda, sedan Florida.

Innan Erika kommer fram till Bermuda så försvagas den till följd av vindskjuvning. Men därefter samlar orkanen ny kraft över det varma vattnet.

På söndag-måndag beräknas Erika komma in över Florida. Frågan är om det då är ett lågtryck, en storm eller en orkan samt vilken bana den kommer at ta.

/Martin

Stora skogsbränder i Alaska

27 juni 2015

Martin Hedberg

Uncategorized

5 Comments

Just nu rasar omfattande skogsbränder i Alaska. Totalt är det ca 400.000 hektar skog som brinner fördelade på ca 600 olika bränder. Hälften av dem är orsakade av mänsklig aktivitet, hälften till följd av blixtnedslag.

Och det sprider sig. Bara idag lördag så beräknar Alaska Departement of Natural Resources att ytterligare 120.000 hektar skog kommer att antändas.

För att sätta det lite i perspektiv till något vi själva haft runt knuten: Branden sommaren 2014 i Västmanland omfattade totalt 138.000 hektar skog. Nästan lika mycket ökade alltså bränderna i Alaska med bara på ett dygn.

Skogsbrand. Källa: Stefan Hinman/Mat-Su Borough

Stefan Hinman/Mat-Su Borough.

Skogsbränder är en naturlig del av skogens liv. Kruxet blir när de blir omfattande. Och det blir de bland annat eftersom vi håller tillbaka dem. Till slut har det byggts upp enorma resurser brännbart material och när det då väl brinner så blir det mycket omfattande.

Antalet stora skogsbränder i Alaska har ökat de senaste decennierna. Från 20 stora bränder per år på fram till 1990 till ca 40 från 1990-talet och framåt. (Större skogsbrand omfattar en yta överstigande mer än 400 hektar). Källa Washington Post.

Nu brinner det också till följd av att skogen slagits ut och dött. Detta till följd av klimatförändringar, så väl förändringar av temperaturer som vattentillgång. Klimatförändringar har även lett till ökad utsatthet av skadeinsekter vilket i sin tur skapat stora arealer med död, torr skog som lätt antänds.

Förutom att skogsbränder är förödande för skogsnäringen så har de en besvärlig återkoppling på klimatet. Vid bränderna frigörs koldioxid vilket ytterligare spär på halten i atmosfären. Vidare så bildas som bekant sot och andra partiklar. Dessa sprids över stora ytor och faller de ner på glaciärer och snö så förändrar de jordens albedo. Marken blir mörkare och mer solljus absorberas. Isarna smälter snabbare både till följd av sotet och ökningen av temperatur. Detta frigör i sin tur mer bar mark och ännu mer solljus absorberas.

Det vi bevittnar i Alaska är stort och mycket allvarligt.

/Martin

Film om tropiska cykloner på Svt Play

8 juni 2015

Martin Hedberg

Uncategorized

3 Comments

Jag ser filmen ”Ovädrens planet, del 1” på SVT Play. Intressant, okay pedagogik och snygg grafik. Men det finns även en del missvisande information i filmen:

1. De kraftigaste vindarna förekommer i samband med Tornados, inte tropiska cykloner. (Den kraftigast uppmätta vindstyrkan var 480 km/h i en tornado år 1999 i Oklahoma). Tropiska cykloner kommer på andra plats. Högst uppmätta vindhastighet i tropisk cyklon är 408 km/h (Olivia 1996). Däremot gör cyklonernas storlek att de innehåller mer total energi, det blåser helt enkelt över en större yta, dessutom betydligt längre tid.

2. Det sägs att ”ovädren” (Tropiska cykloner) kan dyka upp utan förklaring, på några timmar. I verkligheten har man koll på den flera dagar i förväg. Det man har problem med är detaljer i hur kraftiga orkanerna blir, inte om de blir. Det framkommer senare i programmet, men det är onödigt att hamra in en felaktighet som kan missförstås redan i början.

3. Luften i cyklonerna stiger högt upp i atmosfären, delvis in i stratosfären (under vissa specifika förhållanden som det skall visa sig senare i programmet). Men det är lite missvisande att säga att luften ”pumpas in i stratosfären”.

4. Av någon underlig anledning missar man att berätta att det som driver cyklonen (och ett vanligt stackmoln) är så kallad ”latent energi”, dvs att vattenånga kondenseras. Då frigörs värme och luften stiger kraftigare. Man kan höra det mellan raderna en bit in i programmet, men det kunde uttalas när man ändå talar om havstemperaturer, vindskjuvning och annat som är väsentligt. I synnerhet som det framkommer att luftfuktigheten tros bära på en nyckel till att förstå cyklonernas snabba intensifiering.

Även om jag låter lite kritisk här ovan så vill jag sammanfatta programmet som intressant och väl värt att se. Kommentarerna ovan skall snarast se som komplement till ett bra program. Men när jag ser det så kan ja inte låta bli att slås av dramatiseringen, man försöker få det till att låta som om forskarna ”gissar” och svävar i stor okunskap om cyklonerna. Vidare att detta leder till att folk får lida i onödan. Typ att osäkerheten i prognoserna gör att folk stannar hemma, trots varningar. Men vad kan man begära?

Jag vill påstå att de förutsägelser och scenarier om hur cyklonerna skall utvecklas och röra sig är fantastiskt bra. Det handlar inte om mekanik utan om dynamiska processer där man kan förutsäga stormar dagar innan det ens finns ett embryo till dem. Inte perfekt, men mycket bra.

/Martin