Tag - Extremväder

12 Comments

Av Martin Hedberg

Igår kunde vi på ekonomisidorna läsa om hur Stockholmsbörsen skakades av dystra siffror från USA. ”Köparna flyr från börsen”, ”…marknaden ser att en global avmattning…”, ”…double-dip…” (Di 2010-08-25)

”USA-frossa skakar marknaden” ”…Trycker ner Stockholmsbörsen, kronan, räntan” (SvD 2010-08-25)

Idag kan man läsa att: ”Kronan stärktes” och att ”Riskaptiten fick ytterligare fart efter jobbsiffror från USA” (Di 2010-08-26)

”Ledande börser i Europa steg, och även amerikanska börser höll sig ovanför plusstrecket” (e24 2010-08-26).

Hur skall ni ha det? Vad kommer trenden vara i morgon?

Man beskriver horisonten, men det räcker bara ett stenkast.

Jag funderar på hur det skull se ut om vi skulle analysera vädret med liknande metoder:
Torsdag kl 19.43: ”Temperaturen faller i Enköping. Moln och regn trolig orsak.”
Fredag kl 10.02: ”Solen lyser nu över Svealand och temperaturen återhämtar sig i Enköping.”

Och när man funderar på hur vädret skall utveckla sig i framtiden, dvs en så kallad prognos…
”I Junsele var det i måndags +14,5 grader, i tisdags 10,7 och i onsdags 7,5…. utvecklingen tyder på att det på måndag nästa vecka blir -10 grader.”

Fast nu visade det sig att det redan på torsdagen (idag 26 aug) var +10,3 grader i Junsele. ”Det får ledande meteorologer att göra bedömningen att vädret och temperaturgradienterna troligen kommer att stabiliseras kring 10-gradersstrecket.” I alla fall idag. I morgon gör vi en ny bedömning.

Förlåt mig alla ekonomiskribenter, men vi vanliga oekonomer har det inte lätt när vi skall följa och förstå trender, än mindre förstå vad som troligen sker i framtiden.

Men jag vet hur svårt det kan vara att göra bra prognoser. Det är svårt även för en meteorolog -och då baseras våra prognoser ändå på fysik och objektiva matematiska beräkningar. Ekonomi är både matematik, psykologi och förväntningar -det gör det hela ännu svårare och mindre förutsägbart.

Vad hänger jag då upp mig på? Jo alla överdramatiserande rubriker och påståenden med extremt kort hållbarhet, i synnerhet i relation till de stora värden som ligger i potten.

Jag retar mig även på begrepp som ”double dip”. Det används av såväl journalister som inflytelserika ekonomer (Tex Sveriges Radio 2010-08-19 eller Di ovan).

”Double dip” är en visualisering av att världsekonomin på y-axeln och tiden på x-axeln. Grafen skulle då se ut som ett W och illustrera att vi ”kan vara på väg in i en ny lågkonjunktur”. Vad är det för slags analys? Att prata om en bild av ett ekonomiskt index? Vilka tidsspan talar man om? Vore det inte mer intressant att resonera kring någon form av fundamentala ekonomiska termer, orsak, verkan och återkopplingar?

Temperaturen i Junsele gjorde en uppochnervänd double dip i veckan. Jag är lite bitter för att det inte blev några rubriker av det.

Hur ekonomin, vädret och för den delen även klimatet utvecklas i framtiden? Systemen är olinjära, återkopplade, öppna, självlärande och självreglerande. Dvs komplexa. Komplexa system är fascinerande och omöjliga att förutse med med den precision många förväntar sig och i relation till det som ofta står på spel.

/Martin

Bränder i Sydamerika

25 augusti 2010

1 Comment

Av Martin Hedberg

NASA:s satellit Aqua har konstaterat omfattande bränder i Sydamerika. På bilden nedan som NASA tog den 23 augusti finns det inte mindre än 148.946 bränder(!) Avståndet i bilden är 2500 kilometer från söder till norr.

Bränder i Sydamerika (NASA)

Bränderna är markerade med rött. Den samlade rökplymen ringlar sig söderut. Bergskedjan Anderna begränsar röken i väster. (Länk till högupplöst bild, 11 MB)

De flesta bränder återfinns i Bolivia där myndigheterna har deklarerat katastroftillstånd till följd av de omfattande bränderna. Röken har tvingat myndigheterna att stänga 28 av Bolivias 39 flygplatser.

Även i Brasilien, Paraguay och Argentina rasar bränder.

Augusti är årets torraste månad i Bolivia och skogsbränder förekommer som en naturlig del i de omfattande skogsområdena. Men de flesta av årets bränder är troligen anlagda för att frigöra markområden. Det ovanligt torra vädret har medfört att många av dessa bränder har spritt sig utom kontroll till omfattande skogsbränder.

/Martin

Julivädret i Sverige

18 augusti 2010

3 Comments

Av John Pohlman

Den ihållande värmeböljan under de första tre veckorna i sydöstra Sverige satte en del spår i rekordtabellerna. Månadens medeltemperatur blev allmänt 3-4 grader över det normala i södra och östra Götaland samt östra Svealand.

Man behöver dock inte gå tillbaka längre än till 2006 för att hitta en varmare julimånad i södra Sverige. Även 1994 var på många håll varmare än årets juli. Men sedan får man gå nästan hundra år tillbaka för att hitta en liknande varm högsommarmånad som årets.

Värmen kulminerade den 10-11 med värmerekord på flera platser, bland annat på väderstationer med långa mätserier. Lund hade sin varmaste dag sedan mätningarna började 1756 med 34,3 grader.

Andra observationsplatser med startår i mitten på 1800-talet som tangerade eller fick nya rekord var Visby med 33,7 grader, Jönköping 33,4, Örebro 33,3 och Gotska Sandön 33,6. De tidigare rekorden var från 1941. Maxtemperaturer på över 34 grader noterades förutom i Lund även i Målilla, Hästveda och i min egen termometerbur på Kivik.

I norra Sverige slog inte värmeböljan igenom och månadstemperaturen blev bara 1-2 grader varmare än normalt. Här hade man sin varmaste julimånad 2003 med 3-4 grader över det normala i mellersta och nordligaste Norrland. I södra Norrland är rekordåret 1994.

Andra hälften av månaden blev mycket blöt. Stora regnmängder kom antingen i samband med kraftiga skurar och åskväder eller också omfattande regnområden. På flera håll föll 50-70 mm och lokalt upp till 100 mm. I dess spår följde översvämningar och ett av ovädren orsakade strömavbrott för hela Gotland.

/John

En varm, torr och blöt period

16 augusti 2010

2 Comments

Av Martin Hedberg

Globala medeltemperaturen för land i juli 2010 var den varmaste som uppmätts sedan mätningarna startade 1880. Den var drygt en grad högre än genomsnittet för juli månader under 1900-talet (15,3 grader istället för 14,3). Det mest utpräglade överskottet av värme återfanns i Europa, västra Ryssland och östra Asien.

Bilden visar temperaturskillnader mellan juli 2010 och juli 1971-2000 (NOAA)

Om man väger samman land och havstemperaturer så var juli månad den näst varmaste månaden (juli 1998 var varmare). Tittar man på en längre period, januari-juli, så sattes rekordet i år. Januari-juli 2010 var den hittills varmaste perioden som uppmätts. Den är 0,68 grader varmare än genomsnittet för 1900-talet. (Obs, i vissa andra sammanhang refererar man till temperaturen i början av 1900-talet, då blir skillnaden ännu större)

Som vi skrivit om tidigare så har Ryssland erfarit extrem värme, torka och bränder. Tidigare värmerekord för Moskva löd på 36,8 grader. Den 26 juli i år slogs det då det blev 37,2 grader. Det rekordet slogs igen den 30 juli då det blev 39,0 grader.

Bilden visar skillnaden i temperatur då man jämför temperaturen 20-27 juli 2010 med samma period 2000-2008. (NASA)

La Nina började utvecklas under juli. I samband med det sjönk havstemperaturerna över centrala och östra Stilla havet. La Nina kommer troligen att förstärkas under kommande år.

Mer finns att läsa på NASA.

Vi har i ett bloggsvar tidigare diskuterat om detta kan tillskrivas människans påverkan på klimatet (antropogen klimatpåverkan) och svaret är Ja.

Värmen i Ryssland kan kopplas till den kraftiga nederbörden i Pakistan. De hänger bland annat samman via hur jetvindarna rör sig. Men brukar det inte alltid regna mycket i Pakistan vid vissa årstider? BBC tar ett exempel från Khanpur, där den normala nederbörden för hela augusti är 17,4 mm. Men under de första tolv dagarna i augusti i år kom det 255 mm!

Pakistan 14 augusti, 2009

Pakistan 15 augusti 2010

Bilderna är sammansatta av visuellt och infraröda bilder. De visar bar mark (brunt), växtlighet (grönt), vatten (blått) och moln (turkos). Floden Indus är kraftigt översvämmad och vatten täcker mycket större områden än tidigare. Detta då fördämningar inte stått emot de kraftiga vattenflödet. (NASA).

Hur blir väder och klimat sedan?

Kommer det mer eller mindre snö i vinter? Blir det bränder i Ryssland, hur går det med spannmålsskörden och hur mycket regn kommer det i Pakistan nästa år?

Hur vädret blir i vinter eller nästa sommar på olika platser, det kan man inte veta ännu. Men eftersom klimatet förändras så kommer även vädret, sammanvägt, att vara annorlunda än det vi vant oss vid. Se denna sommar som en försmak på framtidens väder. Det måste inte bli varmt varje sommar i Ryssland, men på det hela taget, globalt, så blir det varmare. VAR värmeböljan kommer att vara, det kommer att visa sig.

Samma sak gäller med torka och nederbörd: Det hydrologiska kretsloppet är kraftigare nu än för trettio år sedan. Och det kommer att vara ännu kraftigare nästa år och året på det. Planeten Jorden ackumulerar fortfarande energi: Vi strålar ut mindre energi per tidsenhet än vi tar emot. Det märks och uppenbarligen är det jobbigt att anpassa sig.

Hittills har det blivit ca 0,7 grader varmare. Vi har redan intecknat ytterligare omkring 1,5 grader. (Ramanathan and Feng, 2008) Detta alltså med nuvarande nivå av växthusgaser, men om man tar bort de aerosoler (partiklar) som vi släpper ut och som har en avkylande effekt. (Smogen försvinner ur luften några veckor/månader efter att man slutar förbränna fossilt kol och biobränslen, vilket sker främst i Asien).

Målsättningen var att begränsa uppvärmningen till 2 grader. Två graders uppvärmning är ingen söndagspromenad. Sedan kan man diskutera Peak oil och hur mycket fossilt kol vi egentligen har kvar. Men det kvarstår att vi redan har gjort rätt stora förändringar av klimat och därmed vädret (latent har vi alltså redan ”byggt in” 2,4 graders uppvärmning idag). Det kan därtill bli tre, fyra eller fem graders uppvärmning i slutet av 2000-talet. Det beror på vad vi människor gör och hur naturen reagerar och varierar.

Det är inte underligt att glaciärer smälter, havsnivån stiger, skogar brinner, brunnar sinar, floder svämmar över… Inte alltid och överallt samtidigt, men i genomsnitt. Det är det som är klimatförändringar. Forskare varnade för det för flera tiotals år sedan. Men samhället i övrigt hade inte tid eller intresse att lyssna hårt nog. Nu är vi här. Och vi stannar inte, vi fortsätter framåt.

Vad forskarvärlden också sade var att klimatet har momentum, tröghet, intertia. Det betyder att det förvisso är svårt att ändra, men även är svårt att få stopp på en förändring. Just nu förändras klimatet 10-100 gånger snabbare än då vi gick ur förra istiden. Inte nog med det, vi accelererar vi förändringarna.

Vi måste lära oss att hantera det. Förutom att hantera katastrofer så handlar det om att hantera osäkerheter. Genom framväxten av våra samhällen så har vi indirekt förutsatt att vissa saker inte förändras så pass mycket att det spelar någon större roll. Klimatet tex. Nu har vi fått en försmak på vad som kan ske. Mer och annorlunda blir det.

/Martin

Luftombyte i sikte

12 augusti 2010

2 Comments

Av Martin Hedberg

Vädret fortsätter att vara omväxlande här i Skandinavien. Lågtryck, moln och regn blandas med klarblå himmel och sol.

Vi kan få ett litet högtryck i början av nästa vecka. Det skulle, förutom att stabilisera vädret här i Sverige ha en viss destabiliserande effekt av vädret för våra grannar i öster.

Det kan innebära att högtrycket som totalt dominerat vädret i stora delar av Ryssland börjar brytas ner på tisdag nästa vecka (17 aug). Det skulle ge dem ett efterlängtat luftombyte. Man kan få riktig svalka på omkring 25 grader och ett par mm regn.

Det gör inte att det slutar brinna på en gång, det kommer att brinna länge till och därtill pyra i marker och torvmossar. Men den ökade dödligheten till följd av värmeslag, astma och uttorkning borde avta markant.

Vi följer utvecklingen.

/Martin

Inte lika varmt i Moskva

11 augusti 2010

Av Martin Hedberg

Först skrev jag ”Svalka i Moskva”, men det kändes fel och ironin bet inte riktigt. Men temperaturen har sjunkit och under tisdagen vred vinden så att man, i alla fall tillfälligtvis, blev av med den besvärande röken från bränderna.

Idag onsdag väntas det bli omkring 34 grader i Moskva. Från i morgon och en vecka framåt dagstemperaturer på mellan 30 och 33.

Även nätterna blir det lite lägre temperaturer: från att ha varit 20-25 grader som svalast, så är temperaturen kommande vecka ner på 15-20 grader några timmar om natten. Det gör stor skillnad.

Men inomhus blir det troligen inte så svalt: De senaste veckornas värme har satt sig i huskropparna och det tar tid för dem att svalna.

Så, fortfarande Ryssvärme, men inte lika hett som tidigare. Men bränderna fortsätter, även om röken just nu inte driver in över Moskva.

Och efter bränderna kommer… en bild av förödelse. Många tusen hektar skog, åkermark och byar som brunnit ner eller förstörts. Samt många människor som fått sätta livet till.

Men nu, några dagars 30-gradig svalka.

/Martin

Att anpassa sig…

31 juli 2010

15 Comments

Av Martin Hedberg

Igår fredag sjönk temperaturen i Moskva till +31 grader mitt på dagen. Idag blir det 32. I morgon söndag 34. Det är fortfarande varmt, men inte lika varmt som det varit tidigare i veckan.

Det kan till och med komma lite regn. 60% sannolikhet för 3 mm i morgon söndag! (Källa: Hydrometeorological Centre of Russia). Inte för att det gör någon skillnad i realiteten, men ändå ett hopp. (Som jämförelse: Den gångna veckan har det kommit 50-100 mm på många platser i Sverige.)

Bränder i Ryssland (Moskva) 28 juli, 2010. Det klart vita är moln, det gråa är brandrök från bränder i skogar och torvmarker. (NASA).

Det är varmt och torrt. Man har fått missväxt, skogsbränder och torvbränder (de senare är mycket svåra att släcka, det kan ligga och pyra i dagar för att senare blossa upp igen.) Många hem har brunnit ner. Människor har drunknat när de sökt svalka. Folk lider av värme, luftföroreningar, materiella skador och stort obehag av att vara utsatta och maktlösa inför det som sker.

Man är van vid sträng kyla om vintern och perioder med värme om sommaren. Men detta är något utöver vad man har erfarenhet från tidigare. Potentialen för långvarig värme finns där. Man har trots allt utpräglat kontinentalt klimat med stora avstånd till hav som kan bringa svalka.

Från och med måndag stiger temperaturen igen. Varma nätter (21-24 grader) och dagstemperaturer på 34-38 grader. Svaga vindar och inget regn. Luften är disig av rök från bränder.

Bränder i östra Ryssland, norr om Kamchatka den 30 juli, 2010. Det klart vita är moln, det gråa är brandrök från bränder i skogar och torvmarker. (NASA Earthobservatory).

Bränder i östra Ryssland 30 juli, 2010. (NASA)

Det som sker är inte förvånande, men mycket skrämmande. Man kan dela in det i (minst) tre delar. Det som sker i med väder/klimat, de konsekvenser det får på ekosystemen och de konsekvenser som dessa två får på människor och samhälle, dvs hur vi reagerar.

Jag kan en del om det första, väder och klimat. Jag läser allt jag kan om det det andra, ekosystemen. Och hur människan kommer att reagera? Vi får väl se, hittills har det tyvärr varken varit förnuftigt eller rationellt sett till all den kunskap som trots allt funnits under lång tid.

Evolutionen har läst oss hantera geografiskt små problem som onda avsikter, bränder, giftiga växter, farliga djur mm. Vi förstår att det finns förut, nu och framtid. Vi äter vitaminer, går till tandläkaren, storhandlar på rean, pensionssparar, rostskyddar bilen lägger undan julpyntet och snöskyffeln så vi kan använda det nästa vinter igen. Människan kan hantera svåra saker som att flyga i överljudsfart, transplantera hjärtan och skapa Internet. Det har förmodligen givit oss lite hybris, övermod. Jag tror att det finns en lömsk fara i att tro att vi skall kunna lösa alla problem, bara vi känner oss tillräckligt motiverade.

Det som sker nu är på en helt annan skala och sammanlänkade i komplexa system på helt andra sätt än de problem vi tidigare förutsatt oss att ”lösa” eller bemästra. Tillräckligt många människor har ännu inte tillräckligt med erfarenhet och kunskap av det som sker för att hantera det rationellt inom sina respektive områden. Än mindre gemensamt. Med tiden kommer fler att få mer erfarenhet och kunskap men vi kommer också att förlora handlingsutrymme.

Just nu, som alltid, lär vi människor oss, och anpassar vi oss till vår omgivning. Det sker i synnerhet när den förändras. Ryssland håller på att anpassa sig, tex inom jordbruket, skogsnäringen och i städer. Det vi ser är en anpassning höga sommartemperaturer och frånvaro av regn. Det gör ont.

/Martin

PS. Någon kanske trodde att globala förändringarna, tex den planetära energiobalansen, tog slut bara för att vi hade kyla och mycket snö i Europa i vintras? Men så var/är det inte. Det var en varm vinter -globalt sett. Nu har vi en varm sommar -globalt sett. Och planeten fortsätter att ackumulera energi. Vi strålar inte ut lika mycket i rymden som vi tar emot från solen. Konsekvenserna tar sig många olika uttryck. Det är inte förvånande. DS.

PS igen. Det som sker betyder inte att det alltid kommer att vara varma och torra somrar i Ryssland. Eller att skog och mark kommer att brinna varje sommar. Men sannolikheten för att det skall ske har förändrats. Det är det som kallas ”förändringar av klimatet”. DS.

Julivärme

29 juli 2010

Uncategorized

3 Comments

Av John Pohlman

Om juli 2010 skall få en topplacering i de meteorologiska rekordtabellerna efter månadens rejäla värmebölja får vi avvakta några veckor tills SMHI gjort sammanfattningen av högsommarmånaden.

Men låt oss titta på vad vi kan jämföra med under 1900-talets varmaste julimånader. Det är framför allt fyra år som utmärker sig för olika delar av landet, 1901, 1914, 1927 och 1994.

Andra år för lokala områden är 1925, 1941 och 1973 (källa SMHI faktablad nr 34 november 2007).

För västra Svealand och de inre delarna av södra och mellersta Norrland står år 1901 i särklass som förra århundradets varmaste julimånad. Karlstad noterade då landets högsta månadsmedeltemperatur på 21,9 grader. Den 10:e hade Östersund/Frösön sin allra varmaste julidag med 33,0 grader.

Går vi sedan fram till år 1914 hittar vi den varmaste juli på Gotland och större delen av östra Svealand. I Västerås blev medeltemperaturen 21,7 grader, i Uppsala 21,4 och i Visby 21,0.

Även för norra Norrlands del ligger julis toppvärme långt tillbaka i tiden nämligen år 1927. Jokkmokk hade då medeltemperaturen 18,5 grader och Karesuando hade den 9 sin allra varmaste julidag med 32,5 grader.

Men för nästan hela Götaland och Sörmlandskusten upp till Stockholm samt Gästrikland och Hälsingland ligger år 1994 i topp. Stockholm hade medeltemperaturen 21,5 grader, Göteborg 21,2 och Gävle 19,9.

Den 26-27 hade Kalmar 35,2 grader, Norrköping och Halmstad 33,9 och Göteborg 33,8.

Under 2000-talet har vi sedan haft två somrar med nya lokala julirekord, längst i norr år 2003 och längst i söder år 2006. Återkommer om dessa rekord i en följande blogg.

/John

”Ryssvärmen” är inget att önska sig

28 juli 2010