Av Martin Hedberg
Som tidigare noterats och som DN skriver idag så är årets avsmältning av isen i Arktis, dvs isen kring Nordpolen, rekordartad. Redan nu i slutet av augusti så är istäcket mindre än vad den var när den var som minst rekordåret 2007.
Grafik från NASA/NSIDS som visar utbredning av den arktiska isen sedan 1979.
Den arktiska isen är viktig ur många synpunkter. Vanligast är väl dess symbolvärde i kombination med isbjörnar, men förutom att representera en konkret mätpunkt så är isen i allra högsta grad involverad i klimatsystemet.
När isen smälter så exponeras allt mer mörk havsyta. Den mörka havsytan absorberar betydligt mer solenergi än vad isens ljusa yta gör.
Detta, en ytas förmåga att reflektera solljus, kallas för ”albedo”. Albedot är ett tal mellan 0 och 1 där 1 representerar att all energi reflekteras likt en spegel. 0 innebär att inget reflekteras, dvs allt absorberas.
Ju mindre istäcke, desto mer av solljuset absorberas. ”Absorberas” betyder solljuset omvandlas till värme. När till följd av detta blir varmare så smälter mer av isarna vilket i sin tur gör att…
Detta kallas för ”positiv återkoppling”. Positiv i bemärkelsen ”förstärkande”. Det är långt ifrån bra. Det är en riktigt dålig spiral.
Vi hade det en grad kallare i Sverige denna sommar. Samtidigt var det omkring 5-10 grader varmare över stora delar av Grönland.
Den arktiska isen har i sig blivit allt mörkare de senaste åren. Bilden nedan visar hur Grönlandsisens albedo förändrats mellan åren 2000 och idag.
Grafik från Meltfactor som visar grönlandsisens albedo sedan år 2000.
Att isen i sig blir mörkare skulle delvis kunna förklaras med sot och andra luftföroreningar, men beror till största delen av att isen smälter och att det sommartid bildas sjöar av smältvatten och ”rutten” is. Dessa absorberar alltså mer solljus än vad ”frisk” is gör.
I DN:s artikel i dag presenteras ett antagande om att ett allt mer isfritt Arktis, paradoxalt nog, kan vara en av anledningarna till varför vi upplevt en kallare och regnigare sommar än normalt här i Skandinavien och Storbritannien.
Det öppna vattnet i Arktis kan påverka generella luftströmmar så att strömningen blir mer från norr-syd och syd-nord än det vanligare väst-till-öst.
Kollar man kommentarerna på DN:s artikel så finner man att en stor del av dem rör denna hypotes, dvs om det gråa vädret, och hur forskarvärlden ”skyller vad som helst på klimatförändringarna”. Andra raljerar över att klimatet alltid förändras, att vi är bättre på att anpassa oss än vad kackerlackor är eller att det bara handlar om att skrämmas, att det inte händer oss, att skördarna blev bra i år… osv.
Men de hårda fakta, att Arktis is håller på att töa bort och vilka konsekvenser det kan komma att få för oss, det är tydligen mindre intressant. Alla som är tysta och inte blir upprörda eller oroade av det som händer, blundar. Ett indirekt förnekande.
Personligen så tycker jag att ignorans och förnekande av fakta är minst lika skrämmande som det faktum att isarna smälter.
Skillnaden är att jag kan förstå varför isarna smälter, men jag förstår inte riktigt varför mänskligheten, som i många andra sammanhang är bra på att förutse risker, beräkna sannolikheter och vidta åtgärder*, inte tidigare har gjort i närheten av vad som krävs för att mildra konsekvenserna av klimat- och ekosystemproblem. Jorå, vi har gjort något, men vi, mänskligheten, har inte gjort vad som krävs, trots att vi haft tillräcklig kunskap under flera decennier.
(*tex har vi en försvarsmakt, vi har pensionssystem mm. Om de är funktionsdugliga kan man diskutera, men vi försöker i alla fall. Och vi låter det det kosta om det krävs. Allt för att undvika större kostnader, problem och lidande i framtiden.)
I morgon är det måndag och vi lullar på som vanligt. Det är som att plocka snäckor på stranden i första skedet av en tsunami.
/Martin
