Det är lika bra jag säger det på en gång: Jag sticker ut hakan, jag gör en prognos och följer upp den med verkliga observationer. Eftersom jag publicerar prognosen nu så har jag ingen möjlighet att i efterhand välja ”rätt” situation. Jag gör ungefär som jag gjort tidigare år ungefär vid den här tiden.
Den här gången väljer jag temperaturen på Frösön/Östersund.
Jag väljer en tidpunkt när jag vet att det kommer ett markant skifte i vädret: Det blir liksom lite mer intressant då än när vädret är lika från en dag till en annan. Som ni ser så förväntar jag mig att temperaturen skall stiga raskt kommande dagar, plana ut och sedan falla tillbaka något under nyårsdagen.
Jag skall redan nu också poängtera att det inte är Jag som gjort prognosen. Det är det Europeiska vädercentret ECMWF (European Centre for Medium-Range Weather Forecasts) som har gjort prognoserna. Jag har däremot valt situation och skapat grafiken. Jag har utgått från modellkörningen kl 00 utc den 28 dec 2014.
Prognoserna är en samling av många (ca 50) prognoser, en ensemble. Prognoserna visar alla på lite olika utveckling av temperaturen. Det jag illustrerat är dels medelvärdet var 12:e timme (den orange linjen), dels ett spann som fångar 9 av 10 av prognoserna (det lila/blå/gröna fältet).
Jag har använt modelldata/prognoser för var 12:e timme och helt enkelt dragit en rät linje mellan dessa. Jag vill poängtera att den verkliga temperaturen inte rör sig linjärt mellan 12-timmarsstegen. Man kan tex förvänta sig att den lägsta temperaturen inträffar någon timme efter soluppgång, något som varken fångas av modelldata kl 01 eller 13. Jag har trots detta gjort en linjär interpolation, detta för att göra grafiken lite tydligare. Vid uppföljningen bör man därför fästa mer vikt vid temperaturerna kl 01 och 13 än på mellanliggande tidssteg.
Jag kommer att följa upp prognosen genom att fylla i den faktiska temperaturen på Frösö flygplats (svarta cirklar) var tredje timme. Om ensembleprognoserna håller så skall 9 av 10 punkter ligga innanför fältet.
I detta exempel förväntar jag dock mig att minst 8 av 10 gör det. Anledningen till något lägre krav/förväntningar är främst förenklingen att interpolera temperaturerna mellan kl 01 och kl 13 med en rät linje.
Som synes så börjar vi i uppförsbacke med två datapunkter utanför prognosen redan från start. 😉
Nu är ju dessutom väder så mycket mer än Temperaturen på en ort. Man kan göra motsvarande för vindar, nederbörd och molnighet. Men jag väljer temperatur för att den är lätt att verifiera och för att de flesta berörs av den på ett eller annat sätt.
/Martin
PS. Själv är jag lite bekymrad över att värmepumpen i stugan inte levererar den värme som den skall. Men det är fantastiskt bra dels att kunna övervaka temperaturen i stugan med sensorer och telefon/internet, dels att man har trevliga grannar som man kan be åka över och se över värme/vattensystemet. 🙂 DS.
Hej Martin undra om Wsi är fulla.efter jul läste i aftonbladet att det spår en kall vinter för Januari till mars.Men du harbju sagt att denna vinter blir mild o att vintern skulle utebli i södrasverige. det finns.ju inga indikationer på att andra halvan av vintern ska bli kall.utan bara mild atlantluft.. Så jag hoppas på en riktig tidig vår förnsödrasverige o att den börjar redan den 6 januari
CFSV2 kör stenhårt på en kall februari och kall mars, så indikatorer existerar utöver WSI:s prognos.
Det jag har svårt att greppa är hur sannolikt det verkligen är att vintern skulle bli svinkall om vi inte fått håll på portalvortexen än? Är december och januari mild brukar det ju alltid innebära adjö till alla hopp om en kall vinter.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20079064.ab
Jaha..
Det är ju fantastiskt! Hoppas på mycket natursnö också så man får träna sig stark med snöskyffeln och får många timmar med längdskidor i spåren. Äntligen lite riktig hederlig svensk vinter. Och eftersom vi är inne i solmaximum så kan vi ju gissa hur det ser ut om några år, när vi går ner till solminimum igen. Ännu kallare och ännu snörikare under lååång tid. Härligt. 🙂
Hoppas verkligen att lilla istiden anländer snart så även sörlänningar får rulla en snögubbe och åka pulka i Brösarps backar.
(PS. naturligtvis blir aldrig verkligheten som dikten)
Förhoppningsvis så stämmer detta som aftonblaskan nämner men oftast blir det helt tvärtom. Vädret som vi har nu är härligt och hoppas det håller i sig.
Ja du Martin om pumpen din inte är som du förväntat dig så byt ut den mot en mitsubishi FH35 så lär du inte ha några problem, den levererar hela tiden ner mot -30 och lite till, det gör i varje fall mina två pumpar. Varmt o skönt har jag i mina 136 km2 stora stuga och pumparna drar nästa inge el att tala om
Lite smygreklam där. 🙂 Jag har en Bosch och den fungerade bra. Kruxet nu var nog handhavandefel, när goda grannen skulle ställa upp värmen så gick den istället i viloläge efter han gått. 😮
Om nu Martin skulle ha en Bosch ehp 6.5 aa så har han en luftvärmepump med en bättre värmefaktor (COP) ända ner till -25°C enligt Scanoffice egna tester som inkluderar avfrostningar. Dessutom högre uteffekt ner till ca -18°C.
http://www.scanoffice.fi/sites/default/files/liitetiedostot/vtt-s-01061-14_bosch.pdf
http://www.scanoffice.fi/sites/default/files/liitetiedostot/vtt-s-01359-13.pdf
Vid -30°C så ger FH35 högre uteffekt, men hur värmer du 136 kvadratkilometer med 2,4kW vid den temperaturen? 🙂 Det räcker inte ens till 136m².
Skämt åsido, det finns många modeller som ger högre uteffekt än en FH35 och det är inte en dålig luftvärmepump, men det är inte den enda eller ens den bästa.
Tack Martin!
Nu har jag lärt mig lite mera om VÄDER.
Trötter verkar vara något av en expert på det mesta, även värmepumpar. 2,4 kW kan räcka alldeles utmärkt i ett väl isolerat hus med fyrglasfönster. Jag klarar mig med mindre än så på 155 kvm.
Nej, det var Scanoffice som stod för expertisen, såg du inte det? Värmepumpar är bara en hobby för min del. Så du har alltså en Mitsubishi? 😉
Du klarar dig alltså med mindre än 2400W vid -30°C ute för att värma 155m² till minst 20°C inne?
Sveriges nordligaste passivhus i Kiruna blev förresten klart i höstas.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=5948119
7,5 miljoner kronor och 50kWh/m².
Den gode Martin, Sveriges mest progressive meteorolog, har trots allt svårt att kasta loss från den ingrodda ”determinismen” i den meteorologiska samfälligheten, dvs den övertro på datorprognoserna som bla får en del vädersajter att ge nederbördsprognoser med decimaler av millimetrarna!
När jag jobbade på Meteorological Office i Storbritannien gjorde vi en test på hur bra prognosen för Heathrow skulle vara om man antog 100% perfekt prognos för det ganska närbelägna Gatwick, dvs använde Gatwicks observationer som prognoser för Heathrow. Det visade sig bl.a. att temperaturprognosen skulle vara ”fel” med nästan en hel grad.
Så när Martins kurva i skiftet mellan måndag och tisdag anger just en grads osäkerhet åt vardera hållet skulle det innebära en ”perfekt” prognos för just den tidpunkten.
Ett tips till ”den modige Martin”: var lite mindre ”modig” nästa gång du gör de här verkligt spännande meteorologiska promenaderna på slak lina ytan skyddsnät ; -)
Hej Anders.
Jag valde mellan att ta den ”rena” datormodellen och att modifiera den efter mina egna subjektiva erfarenheter. Det skulle tex vara en justering för typiska dygnsvariationer i december/januari, en justering med hänsyn till hur den operationella modellen beter sig i relation till medelvärdet samt kontrollkörningen, osäkerheter mellan prognospunkterna samt ett litet påslag för lokala variationer och vetskapen om hur mycket/litet man faktiskt kan veta om vädret i förväg.
Jag skall villigt erkänna att jag skulle kunna ha en viss fördel av att göra prognoser just för Frösön eftersom jag har bott och arbetat där. Just detta gör också att jag också känner rätt stor press på att leverera bra resultat just för Frösön. 🙂
Jag valde dock att köra ”direct model output”. Detta för att kunna särskilja vad ensemblerna i sig kan leverera.
I ett senare skede kanske jag får tillfälle att visa vad vi meteorologer kan bidra med utöver vad modellerna kan. 🙂 Nu ville jag renodla försöket med modellerna.
Men jag håller med om att de (ensemblerna) är lite väl exakta för vissa tidssteg. I synnerhet som avståndet mellan gridpunkterna i modellen inte förmår upplösa de väsentliga skillnaderna i geografin kring Frösön. Höjdskillnader, närheten till Storsjön och variationer i vindriktning gör stor skillnad just här, framför allt under hösten. Men jag antog att modellen antar att Storsjön är frusen just nu. I det fallet skapar i alla fall inte den några större skillnader mellan verklighet (dvs om sjön är frusen) och modellens upplösning just nu.
Lite info till er alla som tror att isarna vid polerna smälter bort.
http://ocean.dmi.dk/arctic/old_icecover.uk.php
Inte alls konstigt, isen smälter – sötvatten rinner ut i havet. Sötvatten fryser snabbare än saltvatten och vips! Du får en större yta.
Volymen däremot.
Att människor missar det finstilta är inte ovanligt, i det här fallet missar Goran det som står skrivet med FET stil.
Please notice, that the sea ice extent in this plot is calculated with the coastal zones masked out. To see the absolute extent, go to this page.
http://ocean.dmi.dk/arctic/icecover.uk.php
Där ser man även 1979-2000 som givetvis är bättre att jämföra mot än rekordåren under 2000-talet.
Det där är då utbredning och area, sedan finns något som heter volym och flerårsis. Uppskattar du DMI så rekommenderar jag att du läser på polarportal istället.
http://polarportal.dk/en/havisen-i-arktis/nbsp/viden-om-havisen-i-arktis/
Läs allt men titta framförallt på denna graf och flerårsis.
http://polarportal.dk/typo3temp/pics/1232943707.png
Det är ett litet skutt uppåt för den fleråriga isen på slutet men det är ungefär lika signifikant som skuttet -00 om man följde vad som hände förra vintern och framförallt om man tittar på vad som händer nu då is exporteras ut ur Arktis mitt i vintern. Här en video jag länkade till nyligen som visar export ut genom Fram under året.
http://martinhedberg.se/kallare-i-julhelgen/#comment-44221
Följande video angående volymen för 1979-2014 är kanske roligare om man inte uppskattar textmassa?
https://www.youtube.com/watch?v=nuKVk1gMJDg
Det var någon som tyckte det tjatades för mycket om AGW tidigare, själv tycker jag det är hårresande att det fortfarande tjatas om huruvida verkligheten finns eller inte.