Vad var det jag sa om långtidsprognoser?

(Texten är uppdaterad) Så här i mitten av januari kan det vara intressant att reflektera lite över tidigare prognoser över hur vintern skulle bli. Kvällstidningar och andra media hade ju en del braskande löpsedlar under hösten inför den stundande vintern.

Vid ett tillfälle i oktober utfärdade Accuweather en långtidsprognos som fick media att gå i spinn över den onormalt kalla vinter som väntade.

Sedan kom november och december med allehanda värmerekord.

Fast nu i januari är det kallt. Och just nu riktigt kallt med -10° till -20°C även Götaland. (Jag har iof också skrivit om att det krävs mer än så för att ”kompensera” för den varma inledningen av vintern).

ab_vintern2015-15

Skärmdump av Aftonbladets artikel den 18 oktober 2015

Aftonbladet hade den 18 oktober 2015 en artikel med rubriken: ”Meteorolog: Vintern blir svinkall i år”. Men varken jag eller SMHI hade sagt det. Kollegan Eric Leister på Accuweather sade: ”…extreme cold…” och en rubriksättare på Aftonbladet översatte detta till något som låter som en personlig reflektion i form av ”vintern blir svinkall…”.

Löpsedlarnas budskap hänger fortfarande i luften: Kan man verkligen säga att vintern blev svinkall? Det måste vara kallt ett bra tag till för att hela vintern skall betraktas som kallare än normalt. Eller så får man nyansera det hela genom att konstatera att vintern både har blivit onormalt varm och onormalt kall.

Aftonbladets artikel var rätt okay, men rubrik, bild och löpsedel var det inte.

"Winter highlights" från Accuweathers långtidsprognos i oktober 2015.

”Winter highlights” från Accuweathers långtidsprognos i oktober 2015.

Accuweathers prognos har varit rätt bra hittills. Bland annat sade man att:

”The greatest threat for damaging wind storms in the United Kingdom, Ireland and northwest Europe appears to be through December as storms approaching from the Atlantic will push into western Europe.

As the winter progresses, this storm track will press farther south and limit the threat for any damaging wind events, resulting in periods of tranquil weather from England into northern France and western Germany.

According to AccuWeather Senior Meteorologist Alan Reppert, ”The United Kingdom and Ireland look to avoid the worst storm impacts as most of the storm systems track to the south across France and northern Spain.

Extreme cold is also expected to be limited for northwest Europe as the core of the cold air builds over Scandinavia and then is unleashed southward with only brief periods of below-normal temperatures reaching northwest Europe.”

Jag kan också konstatera att mitt citat i ingressen förefaller ha varit en bra normalisering av Aftonbladets lite för sammanfattande rubrik. Jag sade:

”Det skulle kunna vara så att det blir en mild vinter i början och sedan kallt under en viss period”

Vilket idag känns som en rätt så korrekt summering.

Temperaturavvikelse i december 2015 respektive 1-14 januari 2016 relativt perioden 1961-90. Källa: SMHI.

Temperaturavvikelse i december 2015 respektive 1-14 januari 2016 relativt perioden 1961-90. Källa: SMHI.

Vad jag framför allt vill säga är att såväl prognoser som verkligheten sällan går att sammanfatta i en enda rubrik. Det behövs rätt så många ord för att beskriva såväl nutid som framtid.

Och det är inte så att alla bilder per automatik säger mer än tusen ord. De bilder som media ofta tycks välja förefaller snarast artikulera några enstaka ord, men i versaler och med utropstecken.

/Martin

PS. I anslutning till ovanstående händelse i oktober-15 skrev jag en bloggartikel. Där finns mina omedelbara reflektioner över såväl Aftonbladet som Metro och Yr som även de skrev om långtidsprognosen. DS.

Varför knarrar snön?

Det knarrande ljudet av snö är väldigt karaktäristiskt. Det känns kallt. Det är också ett tecken på att det är lite kallare.

När temperaturen ligger är omkring -10 eller lägre så knarrar den. Men det är snöns temperatur som är avgörande.

Att kall snö knarrar när man pressar samman den har flera orsaker:

  • Iskristaller bryts sönder
  • Kristallerna gnids mot varandra
  • Luft pressas ut ur små håligheter som bildas.

Det finns mig veterligen ingen skarp gräns för när snön knarrar, men det behöver (nog) vara kallare än 7-8 minusgrader och det blir markant mer knarr när det sjunker ner mot -12°.

En nyckelfaktor här torde vara frånvaro av vatten i flytande form. Om det finns, eller skapas för att trycket ökar när man pressar samman snön, vatten i flytande form så fungerar det som smörjmedel och knarrandet uteblir. (ja det kan finnas vatten i flytande form, trots att det är minusgrader).

Snökristallerna torde även vara sprödare ju kallare det är. Det gör att ljudet när de bryts sönder blir mer markant när det är kallt. Det krävs större kraft för att bryta dem och kraften omvandlas till ljud.

Strukturen på snön bör också spela en stor roll. Nysnö med tydliga kristallstrukturer knarrar mer än gammal snö där snökristallerna har smält samman eller deformerats.

Personligen tror jag att merparten av ljudet skapas när strukturer i snön bryts sönder. Det hugger till och släpper. Samma ljud kan man skapa genom att pressa ihop tex potatismjöl.

Ljudet måste även transporteras. Det ut genom snön, dels i luften till våra öron. Även här gynnas transporten av ljudet av att det är kallt och snön hård. Mjuk snö (och flytande vatten i snön) absorberar ljudet, medan kall snö transporterar ljudet bättre. Man hör också mer av knarret om det inte är så djupt snölager (snön runt foten absorberar ljud) och man hör mer om man går på något som kan skapa resonans, tex en trätrappa jämfört med hård mark.

Ljudet av knarrande snö är för mig en tydlig signal om en någorlunda kall vinterdag, sol, svaga vindar och isnålar i luften.

[soundcloud url=”https://api.soundcloud.com/tracks/241902377″ params=”auto_play=false&hide_related=false&show_comments=true&show_user=true&show_reposts=false&visual=true” width=”100%” height=”450″ iframe=”true” /]

/Martin

 

Nu blir det kallt -i söder

Jorå, kalluften är på väg ner över landet. Det är en högtrycksrygg som lägrar sig och den medför både solsken och kalluft.

Det mest anmärkningsvärda kanske är att det blir rejält kallt i Götaland och Svealand. Nej inte rekordkallt, men kallt i relation till vad man vant sig vid de senaste åren. Det finns till och med de som resonerar i termer av att man inte behöver ha vinterdäck i de sydligaste landskapen. Ett stort misstag denna vinter!

Kylan når sin kulmen på fredag och lördag med temperaturer som är nere och snuddar på -20 grader på en del platser i Götaland och Svealand.

Det här är ju inte några konstiga temperaturer i mitten av januari, det är ju trots allt vinter. Men vanan av dem finns inte riktigt.

Samtidigt så kommer det inte att vara fullt lika kallt i norr: Ett område med moln och lite snö drar in över Norrbotten och det gör att det blir 5-7 minusgrader i Luleå samtidigt som det alltså kan vara -20 i Stockholm. 🙂

Men/och Södra Norrland, Svealand och Götaland får alltså inte bara kalluft utan även en hel del sol (nåja, så länge den nu håller sig över horisonten).

Det här med vädret, såväl detaljer för en just din ort, som lite mer översiktligt, listor över kallast, varmast och blåsigast och inte minst ensembleprognoser för utvalda orter, det finner du på vår nya sajt vadercentralen.se.

/Martin

Det är kallt, kan det kompensera december?

Det är ordentligt kallt i hela landet och topp (botten) noteringen av köld hittills i år innehals av Naimakka med -42,6 grader.

Men hur står sig det i jämförelse med den milda hösten och vinter fram till idag? Kan det vara så att det nu har ”jämnat ut” sig?

-Inte en chans! Jag har sammanställt en animering som visar temperaturavvikelserna, dag för dag, mellan 1 december 2015 och 6 januari 2016 (igår). Det är kallt idag, men det måste vara kallt länge för att kompensera värmen under fjolåret.

Och hur blir det kommande dagar? Ta en titt på lokala prognoser eller ensembleprognoser för utvalda orter på vår sajt vadercentralen.se.

I synnerhet ensembleprognoserna från ECMWF är illustrativa och visar femtio lika sannolika väderutvecklingar. Den röda linjen är medianen (den mittersta prognosen). När det efter ett par dagar blir stor spridning på prognoserna så illustrerar det en tilltagande prognososäkerhet, men det går fortfarande att dra slutsatser om kommande väder.

/Martin

Persienner och kyla

Hur skall man, i ett vanligt tvåglasfönster, ställa sina persienner för att de skall bidra till så god isolering som möjligt?

Det finns tre alternativ (fyra om vi även räknar med att man kan hissa upp persiennerna):

  1. Luta persiennerna inåt,
  2. Ha dem horisontellt,
  3. Luta dem utåt.

Vilket av dessa ger bäst isolering?

/Martin

Skridskor på Näkten

Äntligen la sig isen och det dessutom innan det kom en massa snö. Igår åkte vi skridskor på sjön Näkten i södra Jämtland. Det var omkring 10 minusgrader, solen stod inte högt över horisonten, men/och isen låg så gott som spegelblank.

/Martin

Klimatåret 2015

2015 kommer att gå till historien som ett klimatintensivt år med flera viktiga händelser. Det som ligger färskast i minnet är kanske COP21, klimatförhandlingarna i Paris. Men många andra, inte lika muntra, händelser har också präglat året.

Med det i bagaget undrar man hur 2016 kommer att gestalta sig.

Men först en tillbakablick. Det får bli det stora händelserna, men ha i minnet att det finns många andra dramatiska historier som inträffat under det gångna året.

COP21 in ParisParis, COP21. Den 12 december kunde Frankrike utrikesminister, Laurent Fabius, konstatera att man funnit en överenskommelse som var ”differentiated, fair, durable, dynamic, balanced and legally binding”. Den som vill studera detaljerna finner det 31-sidiga dokumentet här (pdf som öppnas i nytt fönster).

Avtalet beskrivs som en enorm framgång, men det är främst i perspektiv av tidigare uteblivna framgångar. Det är många länder som skall bli överens (konsensus gäller) och det är lätt får något land med särintressen att obstruera.

Själv känner jag att det var bra att man fick något på pränt och att man kunde uppleva att världen står samlad för att lösa våra gemensamma problem. Men…

Det är samtidigt märkligt att man beskriver det som en framgång när man inte ens nämner det som skapar merparten av problemen, fossilt kol. Jag undrar dessutom om man skall skratta eller gråta över att vi avtalar om något som vi inte direkt kan kontrollera (atmosfärens medeltemperatur), men att vi  undviker att nämna det vi faktiskt kan påverka (våra gemensamma utsläpp av växthusgaser, i grunden genom mängden fossilt kol vi bryter).

co2_data_mlo

Koncentration koldioxid. (NOAA)

CO2. Tiden med en koldioxidhalt under 400 ppm (miljontedelar) är förbi. Under senaste istiden var den 180 ppm. Förindustriell nivå (dvs normal nivå) var 280 ppm. För att undvika risker för tipping points, irreversibla klimatförändringar och katastrofer så bör vi hålla oss under 350 ppm. Nu är vi alltså uppe på 400 och det stiger med drygt 2 ppm/år. Och hastigheten ökar.


El Niño. Det kombinerade havs- och atmosfärsfenomenet som påverkar vädret över hela planeten är rekordkraftig. De förhärskande vindarna på Stilla havet är västliga (blåser österut) och varmt vatten samlas längs med ekvatorn i östra Stilla Havet. Det påverkar fisket, korallblekning, orkaner, nederbörd, torka och monsuner i större eller mindre grad över hela planeten.

År 2015 kommer att bli varmare än det tidigare rekordåret 2014. (NOAA)

År 2015 kommer att bli varmare än det tidigare rekordåret 2014. (NASA)

Mer än en grad (1°C) varmare än förindustriell nivå. Vi har just genomlevt det varmaste året i historien, ja troligen det varmaste sedan värmeperioden före förra istiden. Näst varmast var 2014.

Vad kommer då att ske under 2016? Personligen tror jag att vi kommer att se fler klimatrelaterade katastrofer, flyktingar och kanske ännu en sommar med rekordvärme över västvärlden, typ som det var i Europa 2003 och i Ryssland 2010.

Vi kommer att se fler skogsränder, översvämningar och stormar. Men också att solceller, vindkraft och annan förnybar energi och teknologi tar fart.

Investerare, fonder och placerare kommer att tala allt mer om Hållbara Investeringar, Ansvarsfulla Investeringar mm.

Jag tror dock att det krävs mer än detta för att människan på allvar skall inse vart vi är på väg och va som krävs för att förhindra irreversibla katastrofer och obehagliga förändringar.

/Martin

Långtisdagen den 22 december

Nu blir det ljusare! Texten nedan är en kommentar som ”Trötter” skrev tidigare idag med en länk till en pedagogisk, men snabbpratad, video om hur vintersolstånd, dagars längd och annat matnyttigt astronomiskt hänger samman.

Trötter skrev:

Vi har passerat vintersolståndet (i morse) och är på väg mot mer solsken.
Kändes det tradigt idag? Strax dags att säga adjö till årets längsta dygn, långtisdagen den 22 December.

Håll till godo med videon från Minute Physics:

Det går undan så man får kanske titta på videon två eller tre gånger.

/Martin

PS. Det skall väl tilläggas att den längsta dagen (dygnet) i år råkade inträffa på en tisdag. Nästa år är det en annan veckodag (men samma datum, 21 eller 22 december beroende på var på jorden man är).

NASA visar nya värmerekord i november

I måndags presenterade NASA sin senaste månadsrapport över globala temperaturer. Det var ingen munter läsning. För andra månaden i rad noteras över en grad högre temperaturer än referensperioden 1951-1980.

Även enligt Europeiska Centret ECMWF blev det ett ännu en varm månad.

Löpande tolv-månaders medelvärde av globala medeltemperaturen globalt respektive över Europa jämfört med 1981-2010. De mörkare linjerna är respektive års medelvärde.

Löpande tolv-månaders medelvärde av globala medeltemperaturen globalt respektive över Europa jämfört med 1981-2010. De mörkare linjerna är respektive års medelvärde. Källa Copernicus.

 

Därtill kan man nu med 99.999% sannolikhet slå fast att 2015 kommer att bli ett ännu varmare år än rekordåret 2014.

Hallå alla tvivlare som för något år sedan skrek sig hesa över att temperaturen hade ”planat ut”, ”att det hade slutat bli varmare” och annat humbug. Var är ni nu? Ni kanske gömmer huvudet i den varma sanden och hoppas på en kall fläck någonstans, en snöboll till i senaten eller något annat halmstrå som till slut bara kommer att vara bleka löjliga minnen.

Jag gjorde en liten animering av NASA:s månadskartor mellan december 2014 och november 2015 som kan ses i videon nedan.


Förutom att det är rekordvarmt så vill jag poängtera två saker som syns på kartorna, dels den väl utvecklade El Nino över östra Stilla havet, dels den blå fläcken på norra Atlanten, söder om Grönland.

El Niño är den kraftigaste man uppmätt hittills. Den blå fläcken söder om Grönland är till stor del smältvatten från Grönlandsisen som rinner ut och lägger som som ett lager över det salta Atlantvattnet. Skall vi ta och fundera lite på hur det kan påverka golfströmmen…

Globala temperaturavvikelser i november 2015 jämfört med referensperioden 1951-80. Källa: NASA.

Globala temperaturavvikelser i november 2015 jämfört med referensperioden 1951-80. Källa: NASA.

Det här är inte bra.

Men förhandlingarna i Paris gick ju vägen. (lite ironi där). Jo det gick bra givet hur det hade kunnat gå, men det är inte så att vi har löst klimatproblemen eller kommer att kunna undvika översvämningar, skogsbränder, värmeböljor, försurning, havsnivhöjningar, missväxt och annat för att vi ”lyckades” på COP21 i Paris. Men det är en början på en lång resa som kommer att kantas av dispyter och katastrofer.

För Europa lite mer specifikt så blev det ett temperaturöverskott på ett par grader.

Temperaturavvikelse enligt ECMWF för november 2015 relativt perioden 1981-2010

Temperaturavvikelse enligt ECMWF för november 2015 relativt genomsnittet för november månad under perioden 1981-2010. Källa Copernicus.

Hur som helst så kan man roa sig med att vi som upplyst generation får vara med om en riktigt stor show på en planetär skala så omfattande att den kan observeras från yttre rymden. Jo, det syns faktiskt från rymden, i och med förändringar av den långvågiga värmestrålningen från jorden, att vi håller på att gå igenom omfattande klimatförändringar här på planeten.

God och glad grön jul på er alla.

/Martin