Vi har alla läst om problem med inställda tåg och flyg, mm. Förmodligen har även ni läser drabbats av problem med trafik, elavbrott, oplogade gator och trottoarer och annat i spåren av den mest normala vintern vi haft på tio år.
Till våren kommer man att summera kostnaderna för alla extraordinära snöskottningar, röjning av istappar och snö från taken mm. Det kommer säkerligen (har nog redan) att spränga kommuners och fastighetsbolags budgetar för snöhantering.
Nej, nu skall jag inte fråga om det var bättre, mer snö eller mindre gnäll förr. Min fråga gäller anpassning: Det här är kanske något man får ta? Det är lätt att gnälla på Banverket, men ärligt talat: Om det snöar, mycket hur snabb är du själv på att skotta din garageuppfart? Om det frusit vatten i dörrlåset till bilen, hur snabb är du att låsa upp dörren (fjärrlåset fungerar inte för batteriet är tog slut i kylan)?
En vis man sade en gång: ”Optimering sker på bekostnad av flexibilitet.”
Vårt samhälle är mycket mer trimmat, optimerat och effektivt än vad samhället var för 25, 50 och 150 år sedan. Vi kan göra mycket mer idag och har mycket större förväntningar på vad samhället skall göra för oss.
Men när det kommer lite grus snö i maskineriet… då stannar det!
När jag var liten så byggde min pappa en liten radiomottagare åt mig. Den klarade sig helt utan batterier: Mottagaren var på mellanvåg och effekten räckte för att driva ett par små hörlurar. Kruxet var att det bara var P1 i mono (som jag i och för sig uppskattar mer idag), men ingen musik. Men den fungerade. Alltid.
Igår tappade jag min mp3-spelare i blötsnön. Den slutade omedelbart att fungera! Så mycket för massor av radiokanaler i stereo, hundratals timmar med podcastsändingar och tusentals favoritlåtar.
Jag vill gärna gå framåt. Men vad är framåt när Optimering sker på bekostnad av flexibilitet?
Vi kanske har för mycket fokus på optimering? Och priset för detta ser vi t.ex. när det snöar lite mer än vad samhället tagit höjd för.
Det är problem i med vägar, flyg och järnväg idag. Men vi kanske inte skall vara ute på vägarna idag -eftersom det snöar som det gör?
Jo jag vet: ”Vi måste”. Men det är det som är grejen: Vi har gjort oss så beroende av att allt bara måste stämma och vara så… optimerat.
Det här är priset vi får betala.
Känner du inte frustration, trots att tidningarna skriver ”KAOS…”?
-Jag antar att du då är lite mer flexibel än genomsnittet. Kanske inte helt optimerad, men förmodligen lyckligare.
/Martin
Folket kanske borde lugna ner sig lite, pusta ut och leka lite i snön i stället =)
Jag har fyra minuters gångväg till jobbet, och äger ingen bil. Bor i lägenhet, så jag slipper skotta snö.
Det här vädret tycker jag är bara kul. Ska gå ut strax, till affären. Bara att klä sig ordentligt och ta det som det är.
😀
Ja en liten diodradio!
Den tillverkades i sin enklaste form av en brädbit, ett gammalt rakblad, en liten stump blyertspenna som man tog ut stiftet ur, en säkerhetsnål, en koppartrådsbit, en liten kondensator, några mindre spikar och en kristallhörlur. Fungerade alldeles utmärkt. Men idag sänder vi inte på mellanvåg längre.
Det var inte bättre förr men det fanns mer tid för pyssel och händighet. Och var inte ens barndomsvintrar både kallare och längre?
Om man jämför med förra vintern då många av våra maskiner stod still hela vintern och kostade pengar så är det här en ganska bra vinter. Jämnt med snö ungefär en gång i veckan är riktigt bra.
Håller med ”Berra”!
Folk måste även lära sig släppa alla ”MÅSTEN”.
Vilket är bäst?
Ta det lugnt på vägarna och komma några minuter sent till jobbet?
Eller envisas med idiotiska omkörningar som resulterar i mitträckesolyckor med oftast flera bilar inblandade?
Jag har tre möjliga vägar till jobbet…
På vägen hem idag var 2 av dem avspärrade pga.
olyckor.
Tänk på att det är vinter och framför allt…ACCEPTERA DET!
Det är väl ingenting att gnälla om, lite snö, lite kyla.
Varje dag måste jag till jobbet, där är dom lika frustrerade över vädrets makter och blir i panik när det någon gong blir lite mer än normalt.
Har tre mil att köra bil till jobbet, när det har varit som extremast väder har jag stannat hemma och ringt till arbetsgivaren.
Glad ändå.
jag tycker att folk har rätt att bry sig och klaga. Om man inte klagar på vädret så kan man klaga på dom som klagar på vädret. Köp en snöslunga. Enormt kul snöförflyttning.
Ja jag har då hellre en riktig vinter än jädrans snöslask i flera månader! Sen får man ju motion när man skottar 🙂 Allt ska vara så perfekt i sverige, vi borde vara mer flexibla som sydeuropeérna 😉 ha ha… kanske inte jämt, ok.
….sen har vi ju inga andra katastrofer att oroa oss för som tex. jordbävningar, så det är klart, för oss kanske det är en katastrof med lite snö..
Jag måste vara en ovanligt dålig bilförare.
Igår kväll körde jag på en motorväg i Skåne i en knapp timme, det snöade ymnigt, sikten var skaplig men inte mer, bitvis kraftig blåst från sidan med snö som inte gjorde det hela lättare precis.
Jag körde så klart i innerfilen, då jag höll ca. 90 km/tim, vilket för mig var fullt tillräckligt. Nu förde jag inte någon statistik, men uppskattade det ändå till bortåt hundra bilar som körde om mig.
Flera av dom höll en hastighet som säkert var över de 110 km/tim som är det tillåtna, många av bilarna segade sig förbi men köra om mig skulle alla göra trots alla väderoddsen mot sig.
Flera bilar stod vid vägkanten, låg i diket eller höll på att bli bärgade, är inte detta en varning nog att dra ner hastigheten en smula.
Fast så många bilister kan nog inte ha fel när jag tänker efter, det är nog mig det är fel på.
Är väl en fråga om anpassning. Går ju inte att kämpa emot naturkrafterna. Tänker osökt, även om jämförelsen kanske är långsökt, på kampen om att först nå Sydpolen. Amundsen var väl förberedd och anpassade sig till naturkrafterna, medan Scott i sann brittisk heroisk tradition kämpade mot naturkrafterna vilket fick en ödesdiger utgång.
Så i slutändan gäller det att med filosofiskt lugn gilla läget.
Själv så klarar jag vintern, det är inga stora problem. Bil, innerstad, planera i god tid osv. Men lilla mamma som är 86 år gråter i telefonen därför att hon ”sitter i fängelse”. Hon kan inte gå ut så länge det är halt, och det är halt på vintern. Hennes man handlar mat runt hörnet, jag hjälper dom med andra inköp. Men dom kommer inte ut. Och hur kul tycker du att det skulle vara om det var du själv?
För hennes, och andra människors med rörelseproblem, skull hoppas jag att vintern tar slut snart.
Men det är ju bara för underbart med vintern som den ska. Vi bor trots allt i Sverige, skulle det varit sånt här väder i Grekland så förstår jag om det är kaos.
Det finns en massa hjälpmedel för åldringar så att dom inte behöver halka, tycker du ska ordna det åt din mamma. Även vi med full rörelseförmåga skulle behöva broddar ibland.
Nä, det är ju just så här det ska vara på vintern… För trots allt, vi bor ju inte så långt ifrån Nordpolen. 150 mil norr om huvudstaden möter man inte så jättemycket folk…
Ingen blir väl irriterad om saker fungerar dåligt när det är extraordinära förhållanden. Problemet är att Banverket och SJ inte får sakerna att fungera de andra årstiderna heller. T.ex. p.g.a. löv på spåren etc.
Förra inlägget om Sydpolen kanske var lite långsökt, då bloggen tog upp sårbarheten i det moderna samhället, därför ett tillägg:
Vi har ju byggt upp ett samhälle där allehanda teknikaliteter ska underlätta vårt leverne. I själva verket har alla dessa teknikaliteter skapat ett beroende, som gör att vi blir handfallna om saker och ting inte fungerar.
Ständigt uppkopplade och nåbara framlever vi våra liv. Vad händer om batteriet i mobilen tar slut, datorn strejkar och gud förbjude, kontakterna på facebook raderas ut? Blir vi då osynliga, kanske rentav inte finns till – finns ju inte någon som kan bekräfta våra levernen.
För en tid icke existerande varelser förpassade att cirkla som havererade satelliter i den ändlösa cyberrymden.
Så vad göra? Vi får helt enkelt vända på steken: Minimering i stället för optimering. Handskrivna brev istället för e-post, mänskliga kontakter i stället för sociala medier, cykel och kollektivtrafik i stället för bil.
Se där, ajöss alla sårbarhetsanalyser. Vi klarar oss nog ändå. I våra små privata enklaver. Men det är klart, går ju alltid att ha sina egna funderingar. Utvecklingen går ju inte att hejda, eller…
Född 32 så var krigsvintrarna hemska. Men det fanns arbetskraft att skotta. Var är den nu? Jag är också fånge med en dålig fot. Det var allltid folk till att skotta tak.
Dom uppfann inte vintern igår. Det tycks inte vara nån beredskap alls. Folk måste ju engagera sig i att skotta framför porten. Min taxi till sjukhuset får köra upp på parkeringen och där får jag gå till den med kryckor. En taxiförare tog fram en spade och skottade snövallen framför porten så jag kunde gå rakt in. Men jag klagar inte. Detta tar inte slut förrän i mars så mina taxiresor för 360 kronor i veckan får jag leva med.
Kom att tänka på en kommentar från Norrland ang gnället om snön här i söder. Har bott utanför lycksele (Gäddträsk) i 10 år.
3 decimeter snö är inga problem att köra bil i (pudersnö!) men om det är som här i söder då oftast med en luftfuktighet på 95-97% och hårda vindar som skapar vallar. Det blir som att köra i lös betong. I Norrland glömmer lätt 1983 då det kom ca 1 decimeter blötsnö och det blev kaos, men minnet är som bekant kort:
Ha En Bra Dag i Hela Landet!
Bosse
Hej igen!
I blötsnö upplever jag att ju snabbare man kör, desto stabilare går det! Är det andra som känner så? Jag brukar hålla c:a 110-120 på landsväg och c:a 155-165 på motorväg. Men man får sakta ner i god tid när man ska svänga av!!
Härliga vinter!/ Rogert
Martin säger: Hur är det med stabiliteten om du skall väja för hinder, göra undanmanöver eller bromsa? Blir det också stabilare om man kör fort?
Man skall givetvis INTE köra fortare. (Dessutom är det olagligt).
Det som händer med högre hastigheter är att rörelsemängden, p, ökar. Rörelsemängden är lika med massan gånger hastigheten, p=m*v.
Med stor rörelsemängd så upplevs färden som stabil eftersom yttre krafter som gropar, vägspår mm får relativt sett mindre inverkan. Tyvärr gäller detsamma för hjulens glidfriktion både om du vill bromsa eller svänga: Den stora röresemängden gör att det blir svårt att ändra kurs. Önskvärt i vissa fall, mindre önskvärt i andra. (Men fysiken tar inte hänsyn till gott eller ont.)
Rörelsemängden kan också ökas genom att ha ett tyngre fordon. Då följer även däckens grepp (glidfriktion) med. Bra att ha om man vill bromsa. En baksida med tyngre fordon är att de tenderar till att dra mer bränsle, det krävs mer energi för att få dem i rörelse.
Tillbaka till problemen med ökade hastigheter: Din reaktionstid må vara densamma, men reaktionssträckan förlängs, dvs den sträcka du hinner färdas från det att du upptäcker ett hinder till dess du börjar bromsa.
Och som om inte det räckte så förlängs även själva bromssträckan: Den mängd energi som skall bromsas ner är proportionell mot hastigheten i kvadrat (E=0,5*m*v2). Ökar du hastigheten till det dubbla så blir bromssträckan fyra gånger så lång. (Även andra faktorer som luftmotstånd, skillnad mellan hjulens bromsförmåga vid låsning respektive rullning mm spelar in.)
Högre hastigheter gör att det blir svårare att ändra bilens rörelse och riktning. Är det bra eller dåligt?
Det kan kännas både tryggt (och roligt?) att öka stabiliteten genom att öka hastigheten. Men det är en bedräglig och falsk trygghet.
/Martin
PS. Jag har provat 😉 DS.
Hej svejs
En del människor klagar nog bara för att dom har nog inget annat å göra!!! En vinter utan snö är ju som att skita utan å torka sig!!!!
Ut å skotta mé er!!
Skotta är hälsa, hälsa ofta!
Allt var bättre för, ju förr dess bättre!
Var rädda om er i snödrivorna, hälsas från ett ”kallt” Florida