Fortsatt blåsigt, elpris och lävågor

Av Martin Hedberg

Vädret i Sverige präglas just nu av att det driver förbi lågtryck över norra Skandinavien samtidigt som det ligger ett rätt så omfattande högtryck över Centraleuropa.

Det gör att vi får väst- och nordvästliga vindar. Det snöar och regnar på många platser i samband med att luften hävs över fjällen innan den strömmar vidare österut. Dvs Norge får en hel del nederbörd, västra Norrland en del, medan det är klart väder på många platser i övrigt.

Det är ganska stora tryckskillnader mellan norr och söder vilket gör att det är och fortsätter att vara rätt blåsigt. Det här tär en hel del på snötäcket, då vattnet avdunstar direkt från snö till vattenånga.

Det stämmer bra överens med de långtidsprognoser som talar om att Norge kommer att få mer vatten i sina vattenmagasin, medan Sverige bara får ett mindre tillskott till de våra redan låga nivåer. Frågan är hur mycket av snön som kommer att komma vattenkraften till del och hur detta kommer att påverka elpriset kommande månad.

I samband med att det blåser över Skandinaviska bergskedjan så bildas det en speciell typ av moln, lenticularis eller linsmoln. De kallas även lävågsmoln. De bildas när det bildas stående vågor i luften nedströms en bergskedja.

Alla som bor i våra västra landskap, säg tio-tjugo mil från fjällen ser dem ofta. Men nu kan de synas även femtio-sextio mil från fjällen.

Det är fascinerande moln. Som namnet antyder så ser de ut som linser eller tallrikar. Ibland är det bara en lins, ibland är de som staplade på varandra i en hög. De uppträder ibland som flera staplar på rad efter varandra.

Molnen är stationära, de står still på stället, trots att det blåser kraftigt igenom dem. De bildas som resultat av att luften kondenserar i toppen av en stående våg. Molndropparna avdunstar sedan när de går ur molnet och sjunker.

Alla som segelflyger vet att när det finns lenticularis så kan man hålla sig uppe i flera timmar, även sedan solen gått ner. I vanliga fall flyger man på termik, cumulus, och de uppvindarna upphör när solen går ner.

Stationära lävågor kan jämföras med de vågor som bildas i en bäck eller fors nedströms ett hinder, tex en större sten. I varje topp kondenserar vattenångan, i varje dalgång avdunstar den.

Det krävs också att det är lagom fuktighet. Om det är för hög luftfuktighet så bildas det kompakta moln. Om det är för torr luftfuktighet så bildas inga moln alls. Men i bägge fallen kan det finnas lävågor, bara att man inte ser de moln som bildas i vågrörelsen av att luften sätts i gungning nedströms ett hinder.

/Martin