Tag - skog

Ek i Jämtland

Mitt i allt elände med alltifrån översvämningar och bränder till kärnvapenhot tänkte jag att det var dags att satsa lite på tillväxten. En väldigt speciell och jordnära tillväxt.

Jag har idag planterat åtta ekar och en hassel. I Jämtland. Jämtland är kanske mer känt för sina älgar och skidbackar än för ekar. Men det finns förutsättningar. De är inte många, men nu skall de bli fler.

Men inte nog med att de skall klara kall vinter och svala sommarnätter, de skall förhindras att bli älgmat också.

En liten anekdot: I våras observerade jag att förutsättningarna för hallon och sälg var bättre i norrläge bakom ett hus under ett plåttak, än några meter vid sidan om huset och utan tak, i sydost. Detta trots att växterna under taket inte bara får mindre solljus utan även mindre vatten. Det gjorde att jag drar slutsatsen att det inte är sol, vatten och höga temperaturen som är det kritiska för dessa växter, utan frånvaron av de låga temperaturerna!

Så, när jag nu har tagit med mig åtta små ekplantor (planterade på sex platser) och en hassel från Nacka och det gäller att skapa riktigt bra förutsättningar för dessa inflyttade sörlänningar. Men de har växt upp och trivts i norrläge utanför Stockholm. Så söderläge och sol i Jämtland är ändå bra mycket bättre.

Jag placerar dem på lite olika platser, lågt, högt, öppet och med en trädridå i ryggen. Jag noterar hur olika jordförhållandena är på de olika Platserna. Lite lerig jord med en del sten, men också partier med sandigare jord.

Mest slående är hur olika jorden doftar. Jag kan inte beskriva det (folk som har vinprovning som hobby eller yrke är nog bra på det). Men jorden och platserna, trots att det är mindre än hundra meter mellan dem, har olika karaktär.

Av störar så gjorde jag stolpar. Runt dessa skall det bli nät för att förhindra älg och rådjur att äta upp mina små plantor. Men nätet jag har är bara 120 cm brett (högt), det är lätt för älgen att stoppa ner huvudet i inhägnaden. Så jag skall bygga ett litet tak som hindrar älgen. Men det har en finess, det kommer också att hindra utstrålningen av värmeenergi! De kommer också att förhindra stor snölast och det kommer i sin tur att göra att plantorna får se vårsolen några dagar tidigare än annars.

Jag får återkomma med monteringen av nätet och konstruktionen av taket. Jag skall testa två varianter. Bägge är konkava, dvs ”tvärt om” mot vad vanliga tak är. De skall alltså bli lätt v-formade. Detta för att regnvattnet skall komma ner mot plantan. Jag tror i och för sig att det räcker med fukten i marken runtomkring, men varför inte låta det droppa rätt? Det är därför jag har fyra stolpar och inte tre som annars hade räckt.

En variant tänker jag mig göra av svart markduk, men det är tveksamt om den pallar med snölasten. Den andra av plank, vilket tar lite längre tid att bygga. Taket blir inte så stort att det skymmer solljuset för plantorna. De kommer tvärtom att få mer värme dagtid, i synnerhet om jag sätter en ”vägg” på norrsidan. Men framför allt så hindrar/begränsar det alltså utstrålningen nattetid.

/Martin

Skogen vi nyttjade

Det här är ett inlägg som jag skriver till följd av argument jag hört genom åren om den svenska skogens förmåga att binda koldioxid. Argumentet är att skogen, genom att dess volymer (massa) ökar, bidrar till att binda koldioxid. Detta är givetvis bra.

Men…

När det gäller upptag av koldioxid med hjälp av biomassa så måste man vara lite försiktigt. Det är bra att skogen gör oss tjänsten att binda koldioxid. Men när vi eldar upp biomassan eller den förmultnar (träden blir trots allt gamla till slut), så frigörs ju samma mängd koldioxid.

Skog

Skogen

Så om jag använder skogens förmåga att binda koldioxid som ett argument för att kompensera mina fossila utsläpp så gör jag en logisk kullerbytta. Mitt bidrag till utsläpp ökar ju därmed om/när vi eldar biobränsle (eller biomassan förmultnar).

I ”debatten” hörs ofta att:

  • Vi kan kompensera våra utsläpp av fossilt kol eftersom våra svenska skogar växer och tar upp koldioxid.
  • Jag kör på biobränsle så det bidrar inte till nettoutsläpp.

Men bägge dessa argument kan inte användas samtidigt utan man måste välja en linje:

  1. Antingen slår man sig för brösten över att vi låter skogen ta upp koldioxiden. Men då får man inte förbränna biomassan efter det. Vi måste dessutom även förhindra den från att förmultna eller på annat sätt släppa lös sina kolatomer till atmosfären! Annars frigörs ju det fossila kolet vi så stolt låtit skogen binda.
  2. Eller så använder vi biomassa som bränsle. Men då kan vi inte argumentera för att biomassan kompenserar våra fossila utsläpp.

Vi måste välja retorisk linje.

/Martin

Förädla veden och sälj den i Stockholm

ATL 5 maj 2015

Dricker morgonkaffet och läser i ATL att svensk skogsproduktion tappar fart. (nr 33, 5 maj, 2015). Problem? Ja, men en del av det går att lösa genom förädling och marknadsföring. Spill inte bort fina råvaror till stora kunder, sälj det dyrt till de som verkligen uppskattar produkten!

Löpet/artikeln i ATL handlar om att priserna på massaved är så låga att man passerat den brytpunkt där man får betala för att göra en förstagallring. Från att ha legat på ca 350 kronor/m3fub (kubikmeter fast ved under bark), så är priserna nu nere på 250 kronor.

ATL 5 maj 2015Med en densitet på 0,8 så blir det ett pris på ungefär 300 kr per 1000 kg ved. Eller omräknat till kilopris: 0,30 kr/kg. Det skall poängteras att detta är bruttopriset när pinnarna står ute i skogen. Är man skogsägare och vill få detta pris så måste man även betala för att få någon att hugga och transportera in veden till industrin som är köpare. (Och det är nettoavkastningen av detta som artikeln handlar om: Det blir ett nollsummespel eller till och med en utgift.)

När kaffet är slut och jag läst färdigt papperstidningarna så övergår jag till digitala media. Ser då en inbjudan om Grillmässan som går av stapeln i Kungsträdgården i Stockholm nu i helgen. Ett av inläggen på Facebooksidan är från någon som säljer ”Chunks”. Jag gör en sökning och finner att det handlar om träklossar och spån som används för rökning av fisk och kött.

Chunks björk

Förädlad skog. Skärmdump från Grillhouse.se.

Det handlar om finfördelad ved som man förpackat i påsar och satt en snygg etikett på. Du kan få allt från al och björkved till ek, körsbär eller valnöt mm. De säljs som spån, ved, chips och plattor. Priset? 70-90 kronor per kilo för de dyraste produkterna (chips och spån).

Chunks Al

Förädlad skog. Skärmdump från Americanstuff.se.

Så antingen väljer man att sälja sina träråvaror till massaindustrin för 30 öre/kg, eller så tar man sig omaket att torka och finfördela veden för att därefter sälja den för 90 kr/kg. Och det behöver inte vara valnöt, det går även bra med björk och al.

Visst, man behöver även packa den i påsar, administrera en hemsida, marknadsföra och distribuera veden på ett nytt sätt. Men om man får 300 gånger så mycket betalt, 90 kronor per kilo istället för 30 öre, så kanske det är värt mödan?

Man behöver ju framför allt inte sälja all sin ved på det här sättet. Man kan ju nöja sig med att göra chips av ett par buskar, gallrade på en eftermiddag, och ändå få in mer än man får när man anlitar en entreprenör för att gallra ett par hektar skog. 🙂

Visst, jämförelsen haltar på ett par punkter, framför allt så behöver man gallra sin skog för att den kvarvarande skogen skall utvecklas på ett bra sätt. Men min poäng kvarstår: Genom att förädla ”skräp” och leta produkter och kunder utanför de traditionella näringarna så kan man både skapa glädje, mening och god avkastning.

/Martin