De äldsta mätningarna

Beskrivningar och iakttagelser av vädret finns sedan mer än tvåtusen år tillbaka i tiden. Men under 1500- och 1600-talen gjordes uppfinningar som möjliggjorde att man kunde börja mäta de meteorologiska elementen.

Det italienska geniet Leonardo da Vinci utvecklade en fuktighetsmätare och gjorde också ett förslag till en enkel anordning att mäta vinden. En annan italienare Evangelista Torricelli konstruerade 1643 en kvicksilverbarometer för mätning av lufttrycket. Hans lärare, fysikern och astronomen Galileo Galilei, hade redan 1592 fabricerat en vätsketermometer som sedan utvecklades vidare under 1600-talet.

Med de uppfunna instrumenten började man då också göra en del försöksmätningar runt om i Europa. Regelbundna mätningar kom sedan igång på 1700-talet och på initiativ av Royal Society i London inleddes också ett internationellt samarbete för ett meteorologiskt observationsnät.

I Sverige var det de astronomiska observatorierna i Uppsala, Lund och Stockholm som började med mätningarna. I Stockholm invigdes observatoriet på Observatoriekullen 1753 och här finns en obruten temperaturserie från 1756, en av världens längsta.

En av de främsta initiativtagarna för de meteorologiska observationsserierna var Anders Celsius. Han hade då fastställt en 100-gradig temperaturskala mellan vattnets  kokpunkt och fryspunkt. För att undvika plus- och minustecken valde Celsius, tror man, att sätta noll vid kokpunkten och hundra vid fryspunkten. Minusgrader blev då 101, 102, 103 osv. Efter hans död ändrades skalan till dagens utseende.

Under 1500-talet började man också på många håll i Europa föra väderjournaler i rent vetenskapligt syfte. Mest känt för oss är Tycho Brahes observationer från Ven.

/John

Related posts

One Thought to “De äldsta mätningarna”

  1. Gunnar Wallin

    Intressant, detta hur man gjorde förr! Idag förlitar sig meteorloger på förmodligen världens snabbaste datorer och avancerade modeller för att kunna ge hyfsade prognoser några dagar framåt.

    Förr, när man var mer väderberoende än idag, förlitade man sig på allsköns tecken, allt från lågflygande svalor till värkande knän. Hur är det med de gamla vädertecknen? Att vädret på Anders-dagen den sista november, skulle kunna säga något om julvädret nästan en månad senare, verkar ju inte troligt.

    Men kortsiktigare förutsägelser skulle kanske kunna stämma? En röd solnedgång varsnar om kraftig vind i morgon. Kan det ligga nån sanning i det? Finns det några sanningar i Bondepraktikans och andra gamla ramsors spådomar?

    John säger: Hej Gunnar.
    Jag skriver en blogg om bondepraktikan och dess spådomar om någon vecka.
    /John

Kommentera