Category - Uncategorized

Värsta torkan i USA på 56 år

Washington

(TT-AFP)

USA och särskilt Mellanvästern lider under sin värsta torka sedan 1956, visar ett index som väger samman temperatur och nederbörd.

Palmer Drought-indexet visar att 55 procent av landet är utsatt för torka. 1956 var 58 procent drabbat, rapporterade den meteorologiska myndigheten Noaa, som uppger att det var den 14:e varmaste och 10:e torraste juni i statistiken.

1 100 lantbrukare i Nebraska måste sluta att konstbevattna, på order av delstatens naturvårdsmyndighet, sedan vattendragen nått alarmerande låg nivå.

Fler skyfall att vänta i Japan

Tokyo

(TT-AFP)

Den japanska regnkatastrofen krävde ytterligare dödsoffer på måndagen. I skyfallens kölvatten pågår det krävande uppröjningsarbetet – samtidigt som mer regn är att vänta.

Häftiga skyfall föll under måndagen över det redan översvämningsdrabbade sydvästra Japan, något som försvårar det omfattande saneringsarbete som inletts, i samma veva som människor började återvända hem. Hundratusentals människor har evakuerats efter att ovanligt stora mängder regn fallit under den gångna veckan.

Nederbörd 6-12 juli, 2012. Bild från NASA Earth Observatory

Dödssiffran steg

Medan dödssiffran steg till 28 på måndagseftermiddagen pågick sökandet efter det 30-tal människor som fortfarande saknas.

I helgen kallades soldater in för att flyga in nödproviant och frakta patienter och äldre bybor till sjukhus.

Ännu är omkring 2 600 hushåll utan ström på ön Kyushu, den sydligaste av de fyra stora japanska öarna, samtidigt som myndigheterna fortsätter att skicka hjälpsändningar till de bybor som blivit isolerade till följd av katastrofen.

Fler skyfall att vänta

Minst 2 800 hem står under vatten eller har förstörts helt, rapporterar den statliga japanska tv-kanalen NHK. Tv-bilder visar hur befolkningen tillsammans med lokalanställda hjälps åt med det mödosamma arbetet att forsla undan lermassor och rensa upp, och hur floder av lera och skräp störtar förbi de översvämmade husen.

Den säsongsbundna regnfronten är nu på väg bort. Men väderförhållandena är fortfarande osäkra och enligt Japans meteorologiska institut kan fler skyfall vara att vänta, skriver den japanska dagstidningen Yomiuri Shimbun.

I det hårdast drabbade området Aso – som ligger vid foten av en vulkan – och där minst 18 människor dött till följd av regnet och lerskreden, föll 82 centimeter regn vid ett och samma tillfälle.

Regn och sol ger gott om kantareller

Stockholm (TT)

Det finns ovanligt gott om svamp i skogarna nu. En hel del regn i kombination med soligare dagar har gynnat kantarellerna. Det var bara att knalla ut i skogen så var det gult precis överallt, säger Andreas Gravheden som plockade 40 liter kantareller häromdagen. Jag plockade och plockade och när jag lyfte blicken var det hela tiden nya gula fält, det var nästan så att jag ledsnade på att plocka, säger han.

Från Mälardalen och söderut finns all anledning att ge sig ut och leta efter kantareller. Det ser riktigt bra ut, framförallt kan man hitta sommarkantarell. Den ser lite annorlunda ut och är blekare på ovansidan men smakar precis som gul kantarell, säger svampexperten Pelle Holmberg.

Den som tröttnar på kantarellerna kan plocka soppar. Finluden stensopp, som också kallas Sommar-karljohan, Strävsopp, Aspsopp och Tegelröd björksopp. Det som är unikt med den vanliga gula kantarellen nu när det har regnat så mycket är att den går att hitta uppe på hällmarker bland tallar, mossa och lav, det var nog tio år sedan jag såg det sist, säger Pelle Holmberg.

Det som kan bli problematiskt är de ställen där det regnat så mycket att marken blivit för blöt. Att stå under vatten är verkligen inte bra för svamparna. Det blir syrebrist när det är vatten i stället för luft i hålrummen som finns i jorden och svamparna ruttnar helt enkelt.

Andreas Gravheden, som bor i Sällinge norr om Örebro, är ofta ute och plockar och han är nöjd med att han hann först till just det här svampstället. Det finns nämligen andra som också är ute efter kantarellerna. Det är väldigt mycket vildsvin i skogen, de bökar upp extremt mycket och går gärna på svampen. Det är nästan värre konkurrens från dem än från grannarna.

Karin Hållsten/TT

Fakta: 12 500 svamparter i Sverige
* Det finns cirka 100 000 svamparter beskrivna, varav omkring 12 500 i Sverige.
* Det finns cirka 100 000 svamparter beskrivna, varav omkring 12 500 i Sverige.
* 4 800 av de svenska arterna har fruktkroppar större än en millimeter och kallas för storsvampar.
* Fruktkroppen, som är det vi brukar mena när vi talar om svampar, utgör egentligen bara 1-2 procent av svampens totala vikt, resten är mycel i marken.
* Räknar man in den del av svampen som är underjordisk så finns det svampar som väger flera ton och hör till de största organismerna på jorden.

Källa: Nationalencyklopedin (TT)

Japaner på flykt undan regnoväder

Tokyo (TT-AFP)

Nära en halv miljon människor har uppmanats lämna sina hem i sydvästra Japan efter tre dagar av intensiva regnoväder, som tros ha krävt omkring 30 dödsoffer. Meteorologiska myndigheter varnade på lördagen för nya jordskred och översvämningar på den sydliga ön Kyushu efter att stora regnmängder uppmätts i området. I staden Aso, vid foten av en vulkan i prefekturen Kumamoto, hade det regnat 75 centimeter på tre dygn.

Merparten av de 400 000 evakuerade, omkring 260 000 människor, hör hemma på öns norra del, där floderna svämmat över sina bräddar. De kommer att inhysas i skolor och allmänna byggnader.

Bara i Fukuoka-prefekturen uppmanades enligt nyhetsbyrån Kyodo 190 000 personer i 65 000 hushåll att lämna sina hem sedan floderna svämmat över på flera ställen och över 180 jordskred inträffat.

Flera broar och hundratals hus har spolats bort av vattenmassorna. Tv-bilder tagna längs floden Yamakuni visade bland annat hur vattnet stigit till taket på en drive in-restaurang.

På lördagen hade 20 dödsoffer bekräftats och nio personer saknades.

Nästan köldrekord i norra Sverige

Så här i värmerekordens tidevarv så tänkte jag att det var bäst att vara lite lyhörd för kylan. För inte kan det vara så att det bara är varmt? Någonstans borde det väl vara kallt? Om inte annat för att balansera värmen?

Och så är det. SMHI rapporterar att temperaturen natten till den 10 juli sjönk till -2,8° i Naimakka. Det är inte det kallaste värdet i Sverige i juli, men det är det kallaste på flera år.  Den 3 juli 1992 hade tex Grundforsen i Dalarna -3,0°.

Köldrekordet för juli sattes i slutet av 1800-talet i Vemdalen med -5 grader. Mer att läsa finns på SMHI.

/Martin

PS. Kyla närmast marken en julinatt i samband med en inversion i Naimakka kompenserar på intet sätt värmen i USA. Även om Lappland är stort och nätterna långa, så är det inte större än USA. Inte heller är en sommarnatt i Lappland längre än veckorna i USA.

Men nu har vi i alla fall en blogg om ett nästan köldrekord. Och det inträffade trots att det blivit varmare -i medeltal och över hela planeten. DS

Vattnet fortsätter stiga i Småland

Hultsfred (TT)

Regnet föll igen över de översvämningsdrabbade områdena i Småland på måndagskvällen. Men enligt SMHI inte i så stora mängder att läget kunde förvärras.

De höga flödena i vattendragen oroade mest. Vattnet stiger fortfarande, sade räddningsledare Bernt Westerström som på måndagen stod med vatten till kanten av stövelskaftet och dirigerade arbetet med att bygga skyddsvallar utanför Mariannelund.

De extrema regnen i nordöstra Småland gjorde att vattnet i Silverån, ett biflöde till Emån, steg två meter över det normala. Målilla fick under loppet av ett dygn 113 millimeter regn.

SMHI:s klass 3-varning för extremt höga vattenflöden i Jönköping och Kalmar län låg kvar på måndagskvällen, men flödena i Silverån och Brusaån såg ut att kulminera.

SMHI försöker nu göra en uppskattning av hur flödet ska bli i Emån, huvudfåran dit allt vatten så småningom kommer, för att räddningstjänsterna ska veta vilka åtgärder de behöver sätta in.

Vill det sig riktig väl behöver de inte göra något alls, men det är för tidigt att veta, säger jourhavande hydrolog Bent Göransson.

I Hultsfred brast en av skyddsvallarna och vatten strömmade in i en snickeriverkstad. Ett hundratal fastigheter har fått in vatten i källaren. Personal från hemvärnet kallades in för att hjälpa till att bygga nya vallar.

Räddningstjänsten varnade också för mycket vatten på vägarna och uppmanade människor att respektera avspärrningarna. Anki Johansson med dotter Michaela bor i en villa vid Brusaån i Ingatorp, öster om Mariannelund. Det senaste dygnet har vattnet i ån stigit och huset blivit allt mer sjönära.

Räddningstjänsten säger att det ser lugnt ut än så länge, så det får vi lita på, säger Anki Johansson.

I Lönneberga bullrade generatorer som drev länspumpar i det som brukar vara villaträdgårdar vid Silverån, men nu mest liknade små insjöar. Räddningspersonal har jobbat där sedan i lördags natt. Många har bara sovit tre timmar, säger Magnus Larsson från räddningstjänsten i Silverdalen. En av broarna över Silverån syntes knappt och flödet hade gjort ån cirka 75 meter bred.

Även Tierp i Uppland drabbades av översvämningar efter hårt regn, rapporterade Sveriges Radio Uppland.

I Dalarna var det också blött, Mockfjärd fick runt 100 millimeter regn under ett dygn. I Jönköping var vattennivåerna under måndagen fortfarande höga, men Tommy Rovholm, inre befäl vid räddningstjänsten, bedömde att läget var under kontroll.

Beatrice Nordensson/TT Bo Harmby/TT Anastasia Konstadinidis/TT Britt Ledberg/TT

”Fjärileffektens” fäder

Av Anders Persson

Det var i juni 2004 när jag besökte University of Maryland, som jag stötte ihop med matematikprofessorn James A. Yorke. Denne hade med en medarbetare 1975 publicerat en artikel om egenskaper hos icke-linjära matematiska system i American Mathematical Monthly. Artikelns titel var ”Period Three Implies Chaos” där för första gången ordet ”kaos” nämndes i detta sammanhang.

James A. Yorke

År 2004 hade vi ingen diskussion om detta, det mesta hade redan sagts, men vi hade däremot ett längre samtal om relationen mellan matematik och fysik. Jag tror att vi var överens om att ”kaosteorin”, hur nyttig den än är för fysiken, i sig själv bör räknas till matematiken. Yorke visade inga som helst tecken på att han förväntade sig något Nobelpris i fysik.

Den som lär ha myntat begreppet “Fjärilseffekt” var den kanadensisk-amerikanske meteorologen Phil Meriless. Legenden berättar att Edward Lorenz 1972 skulle hålla ett seminarium om sin upptäckt (drygt tio år tidigare) att mycket små osäkerheter i analysen av ett väderläge kan ge upphov till stora prognosfel. Men Lorenz hade svårt finna en slående titel. Meriless, som var med i organisationskommittén, föreslog då: Does the flap of a butterfly’s wings in Brazil set off a tornado in Texas? Och resten är historia, som det heter.

Phil Meriless

Meriless var min chef när jag 2001 jobbade på Naval Research Laboratory i Monterey. Min uppgift var att, lite i polemik med ”kaosteorin”, introducera metoder att i efterhand, när en prognos misslyckats, spåra upp dessa “fjärilar” genom att titta uppströms i atmosfären. Det skulle hjälpa meteorologerna att förbättra prognossystemet. Talet om ”fjärilar” hade lett mina amerikanska kollegor att tro att felen var mikroskopiskt små. Men jag visade, utifrån erfarenheter från ECMWF, att de hade letat på fel ställen och därför inte hittat något. De flesta av analysfelen var klart synliga och kunde ofta snarare karakteriseras som ”albatrosser”, ibland ”elefanter”.

Edward Lorenz träffade jag vid flera tillfällen då han besökte ECMWF. Det visade sig att han, trots sin teoretiska ”belastning”, var en meteorologiskt sett mycket praktisk man som hade god blick och handlag med väderkartor, något som få teoretiker har. Under kriget hade han tjänstgjort i Stilla Havet och också undervisat i kartanalys. När jag gav honom en aktuell karta med observationer, behövde han inte mer än en timme för att göra en helt professionell analys.

Han kunde också göra en helt professionell överlämning genom att påpeka att kallfronten over Mexikanska Golfen visade tecken på en ”sekundär utveckling”, dvs en ny lågtrycksutveckling. Jag har sedan dess alltid delat ut kopior av den här analysen för att visa teoretikerna att man blir inte en sämre vetenskapsman för att man är insatt i praktisk verksamhet, och till prognosmeteorloger för att stärka deras självförtroende; de kan också räkna in ”stora” namn i sina led.

Vad sedan gäller själva ”Fjärilseffekten” så angriper vi meteorologer den på två olika fronter: dels söker eliminera den genom bättre modeller, fler och bättre observationer, och bättre metoder att extrahera information ur dem till allt noggrannare analyser. Men samtidigt gör vi tvärtom: i den sk. ”ensembletekniken” stoppar vi in möjliga fel i både observationer, analyser och modeller för att ”se vad som händer”. Om prognoserna i stort sett är desamma vet att vi kan lita på dem trots prognossystemets brister, om de skiljer sig åt vet vi vilka olika möjliga utvecklingar som är tänkbara med olika grader av sannolikhet, men också, icke att förglömma, vad som troligen INTE kommer att hända!

/Anders Persson

Hur ”självlärande ekvationer” kan korrigera prognoserna

Av Anders Persson

Efter del 4 i min serie om hur bra väderprognoserna är så fick jag en fråga om det fanns några slags ”återkopplingssystem” för att ta till vara erfarenheter.

Jo, sådant finns på många vädertjänster, jag har själv utvecklat ett för SMHI och mitt arbete på Meteorological Office i Exeter 2008-2010 hade detta som huvudändamål. Principer bygger på ”självlärande ekvationer”, dvs ett matematiskt system som lär sig av erfarenheter och dag för dag uppdaterar sina korrektioneri skenet av nya erfarenheter.

Man måste dock tala om för system vilken typ av korrektionerna den ska leta efter. Det enklaste är att säga åt systemet att den ska leta efter ”biasar” dvs skillnader mellan prognos och observationer som är desamma oberoende av  prognosens värde. Det är mycket likt det som meteorologen gör, kollar om datorprognosen i genomsnitt är för varm eller kall, och sedan noterar hur detta kan ändra sig med årstiden.

Lite svårare är att upptäcka systematiska fel som beror på prognosen själv, t.ex. att det inte finns några större systematiska fel när det är milt, men på tok för höga värden när det är kallt. Men det kan systemet med de ”självlärande ekvationerna”. Nedan är ett exempel på hur ECMWFs temperaturprognos för en fyrstation utanför Luleå rättats. Lägg märke till att ändringen är större när det är kallt än ganska milt.

Figurtext: Så kallad ”Kalmanfiltrering” av datoriserad 1-dygns prognos (streckad linje). Utifrån sina dagliga ”erfarenheter” av prognosens träffsäkerhet, dvs överensstämmelse med observationer (röda kulor)  kan dessa ”självlärande ekvationer” korrigera prognosen med viss framgång (heldragen linje).

Det som är extra spännande med detta system är hur lite data den behöver. Det enda som lagras i minnet är den senaste, ännu ej verifierade prognosen. När den matchats mot en observation och ekvationerna något modifierat sig, spolas både observation och prognos ur minnet. Detta skiljer systemet från äldre system där man använde arkiverade observationer och prognoser från de sista 3-5 åren för att skapa matematiska relationer mellan dem som kunde användas som korrektioner. Problemet med dessa system var att relationerna 3-5 år tillbaka i tiden inte alltid var ”up to date” på grund av ständigt pågående modellförbättringar.

För dem som vill veta mer kolla en pdf av en presentation som jag var med och tog fram på ECMWF. Texten kan här och där vara lite teknisk, men hoppa över de rutorna och koncentrera dig på diagrammen av prognoser före och efter korrektionen samt den schematiska bildsviten av hur ett ”Kalmanfilter” fungerar.

/Anders

Del 4: Hur bra är väderprognoserna?

Av Anders Persson

I en av mina kommentarer till den tredje delen av denna artikelserie gav jag bakgrunden till den destruktiva rivalitet som utvecklats mellan prognosmeteorologer och datormeteorologer. Detta gäller inte bara i Sverige utan runt om i världen.

Orsaken är att alltsedan datorprognoserna började utvecklas för sisådär 50 år sedan har det hetat att ”om 5-8 år behöver vi inga meteorologer”. Detta var dock bara taktiksnack. Datorkillarna visste att statsmakterna inte lyssnade på löften om bättre prognoser men däremot var lyhörda för möjligheterna av billigare prognoser. Därför kom utbildningen av meteorologer aldrig att befatta sig i nämnvärt med hur de skulle samspela med numeriska prognoser (dataprognoser eller NWP). Varför kosta på en utbildning som skulle vara onödig om 5-8 år?

Bildtext: 1905 började SMHI utfärda kulingvarningar som sista institut i nordvästra Europa, från 1924 utvärderade man också deras kvalitet – men komplikationer tillstötte på 1950-talet…

Men också en annan faktor hämmade utbildningen, och här är både datormeteorologer och prognosmeteorologer ansvariga: man ogillade djupt inblandning av statistiker eller statistiskt kunniga meteorologer, dvs folk som verkligen kunde besvara frågan i rubriken ovan ”Hur bra är väderprognoserna?” Ty i den mån de meteorologiska instituten runt om i världen bedrev prognosverifikation, dvs statistisk utvärdering av väderprognoserna, visade dessa resultat irriterande ofta inte hur bra prognoserna var ”egentligen”, dvs enligt vad meteorologerna själva ansåg. Meteorologins historia är därför full av dråpliga eller tragikomiska episoder hur meteorologerna söker ducka frågan ”Hur bra är väderprognoserna?”.

Anders Ångström hette en legendarisk meteorolog i början av förra seklet (son och sonson till den berömde fysikerna och själv generaldirektör 1949-54). 1924 när ”rundradion” började radiera väderprognoser satte Ångström på sunda vetenskapliga principer i stånd ett verifikationssystem av prognoserna för land- och sjödistrikt. Kvaliteten av de senare mättes i vad mån utfärdade kulingvarningar (dvs vind mer än 14 m/s) korrelerade med inträffade kulingar. Siffrorna utvärderades i slutet av året och meddelades i den årliga rapporten till K:Majt – där de förfarande finns att beskåda.

I takt med den tekniska och vetenskapliga utvecklingen inom meteorologin blev dessa prognoser sakta men säkert bättre. Men i slutet av 1950-talet bröts trenden och korrelationerna började gå neråt. Vad hade hänt? Jo, Sjöfartsverket hade börjat rationalisera och dra in utsjöfyrarna, dvs fyrarna långt från land. Detta hade konsekvenser för verifikationssystemet i synnerhet för kusten mellan Gävle och Sundsvall; när det rådde västlig kuling till havs rapporterade de kvarvarande fyrarna i lä av kusten sällan över 14 m/s.

Ett problem hade uppstått, och hur löstes det? Jo, meteorologerna fick bestämda muntliga instruktioner att vara försiktiga, återhållsamma med att varna för västlig kuling mellan Gävle och Sundsvall! Vi lär aldrig få veta hur många sjömäns och fiskares liv som sattes i fara genom denna politik, men den hjälpte upp statistiken.

Jag började själv på SMHI under denna epok och minns hur vi meteorologer, som både ville rädda människoliv och förbättra SMHI:s statistik uppfann diverse kluriga vägar runt ”förbudet”. Det vanligaste var att prognosera västlig hård bris (mindre än 14 m/s) med tillägget ”tidvis ökande” eller ”lokalt kuling” eftersom dessa formuleringar inte krävde en formell kulingvarning.

Under denna tid hade verifikationerna av landvädret fortsatt utan att väcka uppmärksamhet. Detta var egendomligt ty när man började titta närmare på den under 1970-talet upptäcktes att enligt dessa siffror, pliktskyligt redovisade för K:Majt varje år hade SMHI:s landväderprognoser inte förbättrats ett dugg sedan 1924, möjligen blivit något sämre! Man löste detta problem på rent administrativ väg genom att helt sonika upphöra med verifikationen 1977!

Det var synd, ty hade man tagit vetenskapligt på problemet och gått till botten med frågan varför bevisligen bättre prognoser inte visar sig i statistiken hade man kanske löst det problem som förföljt moderna datamaskinsmeteorologer in i våra dagar: trots att deras datamaskinsmodeller bevisligen förbättrats visar statistiken bara blygsamma förbättringar eller inga alls. Men det får bli nästa kapitel.

/Anders

PS. I Lars-Göran Nilssons och Anders Nylunds nyligen publicerade bok om sjörapporten finns i kapitlet om Kuggören ett avsnitt med rubriken: ”Tidvis ökande… När meteorologerna lärde sig att trolla bort kulingar.” (Boken heter ”Sjörapporten : om väder, fyrar och skeppsbrott längs våra kuster”. Se sidan 215-216). DS.

Värmebölja i USA, bra väder i Sverige

Nu kommer allt fler rapporter om väderrelaterade katastroftillstånd i USA. Dels har man svåra skogsbränder, dels har man en omfattande värmebölja.

USA:s nationella vädertjänst NWS skriver på sin hemsida att:

”In addition to the skyrocketing temperatures, areas across the eastern U.S. will also experience air quality impacts as the heatwave continues. Several areas are already alerting residents who are sensitive to pollutants, such as children, the elderly and people with respiratory or cardiac issues. Prolonged exposure to the elements is also cautioned for people engaged in strenuous outdoor activities…”

Nedanstående grafik visar förväntade temperaturer under dagen idag fredag den 29 juni. 100 grader Fahrenheit, det röda på kartan, motsvarar 38 grader Celsius.

Samtidigt på en annan plats på jorden, nämligen här hemma i Sverige, frågar sig många ”när kommer sommaren?” och rubriksättarna på kvällstidningarna bara längtar efter att få berätta när ”värmen äntligen kommer”.

Låt er inte luras av färgerna på kartorna! Vi har olika färgskalor. Det vi markerar med orange (20 grader) på Sverigekartan nedan, det motsvaras av det gröna (68 Farenheit) på den amerikanska kartan här ovan.

Har vi verkligen så dåligt väder i Sverige? Okay, dagstemperaturerna når nätt och jämt över 20 grader och det har slagits regnrekord. Men skall vi tycka synd om oss själva?

Temperaturprognos för fredag 29 juni och lördag 30 juni kl 14.

Det behövs bara lite fantasi för att förstå att det kanske inte är vi som har den sämsta sommaren i år.

Det kanske till och med är så att vi har en riktigt bra sommar. I alla fall lär det finnas ett rätt många människor i USA som är avundsjuka på vårt svenska sommarväder som det ser ut just nu.

Till helgen blir det ett par grader varmare, omkring 25 i östra Svealand och Götaland, samt 15-20 grader i övriga landet. Det har regnat, vi har bra med grundvatten, skogarna är gröna och de brinner inte. Vattenmagasinen är fyllda och elpriset är lågt. Semestern kan börja.

Njut av den svenska sommaren.

/Martin