Köpenhamn
(TT)
Att säkra Köpenhamn mot extrema skyfall kommer att kosta miljardbelopp. Det framgår av kommunens slutliga utkast till en skyfallsplan.
Hushållen får räkna med att kostnaden för vattenavledning stiger med mellan 240 och 370 kronor om året. Totalt kommer det att kosta 3,8 miljarder under de närmaste 20 åren att säkra staden mot extrema regn, skriver nyhetsbrevet Nytt från Öresund.
Pengarna tas från den vattenavledningsavgift som betalas för varje kubikmeter som konsumeras.
Stockholm
(TT)
Den riktiga sommarvärmen ville aldrig infinna sig i år. Dagarna med högsommarvärme – med en temperatur på minst 25 grader – var ovanligt få, men regnskurarna desto fler.
Det har varit ett stort och långvarigt högtryck över Sydeuropa, det har pressat in lågtryck och regnområden över oss i Skandinavien och det har lett till lägre temperaturer och mer regn, säger Martin Hedberg, meteorolog på vädersajten klart.se.
Siffror från SMHI som Dagens Nyheter tagit del av visar att de dagar när temperaturen låg över 25 grader var få mellan 1 juni och 19 augusti i år. Stockholm hade 6 högsommardagar jämfört med 28 samma period förra året. Göteborg hade 5 jämfört med 19, medan Malmö däremot hade 9 mot 7 året innan.
Sommaren har också varit ovanligt regnig. Hinshult i östra Småland fick till exempel 163 millimeter regn på ett dygn, och för Stockholm var juni den blötaste som registrerats sedan nederbörden började mätas 1786.
Men tittar man på medeltemperatur och -nederbörd har juli varit ovanligt vanligt i år enligt Martin Hedberg, och någon dålig sommar vill han inte prata om.
Mitt intryck är att många tycker att det har varit en jättebra sommar, det har inte varit för varmt, man har inte behövt vattna, elpriset är lågt för att vattenmagasinen är fulla, inga skogsbränder, inga problem med grundvatten eller algblomning, det går att göra en lång lista på saker som är bra.
Karin Hållsten/TT
Av Martin Hedberg
Jag tror nästan förväntar sig att det skall vara ”dåligt” väder denna sommar. Men har det verkligen varit så dåligt väder? När jag pratar med folk omkring mig så säger de flesta i och för sig att de är besvikna på att det inte varit mer av högsommar och de fäller kommentarer som ”den här otroligt regniga sommaren”. Men sedan visar det sig att en inte oväsentlig del av dessa intryck kommer från löpsedlar.
Vi matas med ”information” om hur det är runt omkring oss. Och när det gäller väder så är det ”korrekt” att tycka att det skall vara varmt på sommaren, inte blåsa och inte regna. Och finns det bara antydan till att det är så så blir det ofta ”Kanonväder”. Om det däremot kallare, regnigare eller till och med precis genomsnittligt väder, då är det ”uselt väder”.
Men är det inte fullt normalt att vädret växlar kring någon form av medelvärde?
Som ett litet bevis på samhällets kollektivt uppskruvade väderförväntningar så vill jag visa juli månads samlade temperatur och nederbörd från SMHI.
Som ni ser så var det sammantaget i juli mycket nära det genomsnittliga medelvärdet, dvs vad man rimligen kan och bör förvänta sig. Någon halv grad kallare än normalt i Lappland, någon halv grad varmare i övriga landet. Lite mindre nederbörd i Västerbotten, lite mer i Dalarna. Med reservation för lokala avvikelser som det alltid blir när moln tidvis skuggar solen och det regnar.
På det hela taget en förhållandevis normal juli.
Men var det så snacket gick? Nej. Resebranschen har skurit guld med fickkniv för att vi bara ”måste” ha sol och värme och det har klagats på det usla sommarvädret 2012.
Nu säger någon, helt korrekt, att sommaren även består av juni och augusti. Visst. I juni var det 1-2 grader kallare än snittet och på vissa platser blötare än genomsnittet. (Jag återkommer med aug när den sammanfattas) Men det går inte att komma ifrån att juli, som är vår stora semestermånad, har varit ganska normal.
Nu måste man ju inte gilla vädret i juli 2012, trots att det var överraskande normalt (genomsnittligt). Men vädret var i alla fall väldigt nära det man borde förvänta sig, sett till hur det brukar vara.
/Martin
Av Anders Persson
Sommaren 1980 gjorde jag en undersökning av stormfrekvensen i de svenska farvattnen, i synnerhet i de västra och södra. Enligt min rapport var risken för 21 m/s eller mer (det som förr i tiden kallades ”halv storm”) längs Västkusten en viss dag 2% under sommaren, men ökade hastigt i slutet av augusti (runt den 25 augusti) för att i slutet av september stiga till 8-9% dvs lika stor som under någon februaridag.
Figur 1: Schematisk bild av risken för ”halv storm”, dvs mer än 20 m/s under ett dygn på Skagerack, Kattegatt eller Öresund tagna var för sig. De i texten givna sannolikheterna avser hela kuststräckan från Strömstad till Falsterbo och blir därför ungefär dubbelt så höga. Att de inte blir ungefär tre gånger så höga beror på att vindarna i de tre farvattnen inte är oberoende av varandra, dvs okorrelerade.
1980 motiverades min rapport av att vi meteorologerna brukade ha svårt att koppla loss från sommarens ofta tröga storstilade atmosfäriska strömning till höstens betydligt snabbare. Lågtrycken som sommartid ofta rört sig bara en ”pennlängd” på 24 timmar tillryggalade nu samma sträcka på 12 timmar. Kuling- och stormvarningar kom ofta för sent eller gjordes för tama.” Samma år började det europeiska vädercentret (ECMWF) leverera sina oslagbara datoriserade väderprognoser och stormvarningarna blev förhoppningsvis säkrare.
I rapporten spekulerade jag att slutet av augusti markerade en övergång från de sporadiska så kallade ”Vb-lågtrycken” till de mer frekventa atlantiska lågtrycken. Vb-lågtryck bildas i gränsen mellan varm luft över Osteuropa och svalare över Central- och Västeuropa.
Den begynnande avkylningen i de högre latituderna på norra halvklotet har vid den tiden på året gått så långt att den nord-sydliga temperaturkontrasten över Nordatlanten och Nordamerika blivit tillräckligt skarp för att kunna generera lågtryck med tillräcklig kraft för att tränga fram emot Nordeuropa. Samtidigt har den öst-västliga temperaturskillnaden som genererar Vb-lågtryck över Europa börjat försvagas.
Det skulle vara spännande att se statistik för åren 1981-2010, dvs om genombrottet för de atlantiska lågtrycken nu kommit tidigare eller senare?
Under denna vecka väntas flera lågtryckssystem tränga fram över Skandinavien. Ingen förväntas med säkerhet ge upphov till vindar över 20 m/s. En liten risk föreligger dock nu på torsdag i Götalands farvatten, samt på söndag – måndag i de skånska och blekingska vattnen.
/Anders Persson
Av Anders Persson
När jag jobbade på brittiska Meteorological Office berättades det att Frank Sinatra en gång sagt att de tråkigast böcker han någonsin läst handlade om dynamisk meteorologi, dvs den del av meteorologin som handlar om hur luften rör sig. Jag vet inte om historien är sann, men han hade icke desto mindre helt rätt, ja mer än rätt; böckerna är inte bara tråkiga på grund av sin matematiska natur, det är inte så sällan meteorologer som verkar vara lite skrala i att tolka matematik som skrivit dem.
Inom utbildningen i dynamisk meteorologi råder över större delen av världen (inte bara i Sverige) en formalistisk syn på matematiken, dvs elever anses ha förstått ett fenomen om de kan härleda ekvationen för det. Finns det ingen ekvation som beskriver ett visste fenomen, t.ex. uppkomsten av v a r m a högtryck så sopas fenomenet under mattan (se bloggdiskussionen till “Högtryck och fint väder?”).
Nu är det så inom fysiken att det enklaste är just matematiken, det svåra är hur denna matematik förhåller sig till den fysikaliska verkligen. Just för att detta är så svårt är det bekvämare för utbildningsanstalterna att stanna på ett formalistiskt-matematiskt plan när de vill slussa igenom sina studenter och uppfylla diverse kvoter. Rättningen av examensprov skulle bli mer komplicerade om det gällde att avgöra om en fysikalisk förklaring var riktig eller ej. Däremot går det snabbt och enkelt att se om en matematisk härledning är korrekt. Följden blir en separation mellan teori och praktik.
För att förklara vad jag menar (också för icke-meteorologer) tar jag följande (helt påhittade) samtal mellan två teoretiker en tidig förmiddag:
– Har du lagt märke till den prognostiserade temperaturens temporala utveckling?
– Ja dess andra derivata verkar vara anomalt negativ
– Och dT/dt har en terrasspunkt exakt vid t=13.0!
– Inflektionspunkten ser dock ut att infalla vid t=18.7
– Andra derivatan verkar sedan inte antaga särdeles höga positiva värden…
De båda råkar så höra Stina, jourhavande meteorolog, besvara ett telefonsamtal:
–Jo temperaturen stiger raskt och det blir varmast vid 13-tiden, sedan kommer det gradvis in kallare luft och temperaturen faller snabbt, i synnerhet i början på kvällen. Men dimma som bildas hindrar att det blir hemskt kallt…
Teoretikerna tittar på varandra och säger (utan att vara medvetna om att det Stina sagt är identiskt med deras resonemang):
-Stina är en duktig prognosmeteorolog. Synd bara att hon inte har sinne och intresse för matematik…
Det har förmodligen Stina, eftersom hon ju faktiskt kan dra helt riktiga slutsatser ur matematiken (vilket undgick dessa teoretiker). Men Stinas förmåga är tyvärr inte vanlig inom den dynamiska meteorologin där man inte så sällan träffar på förklaringar, t.ex av corioliseffekten, som helt strider mot matematiken och verkligheten. Det är synd ty dynamisk meteorologi är, tvärtemot den uppfattning Frankie Boy bibringades, en av de mest fascinerande delarna av meteorologin, ja kanske hela fysiken.
/Anders
Av Anders Persson
Högtryck är inget mer än en extra massa luft ovanför oss; det betyder inte nödvändigtvis vackert väder, under den mörka årstiden kan den lika ofta vara kopplad till mulet som till grått som klart och soligt. Det andra som kännetecknar högtryck är att luften (på norra halvklotet) snurrar medurs runt det.
Det hävdas ofta att högtrycken också kännetecknas av sjunkande luftmassor och därför utströmmande luft. Omvänt påstås lågtryck kännetecknas av stigande luft och inströmmande luft. Detta gäller dock enbart i marknära skikt; i övre troposfären är det tvärtom: inströmmande luft i högtryck och utströmmande i lågtryck!
Vad sedan vädret i ett högtryck angår så beror det av en mängd omständigheter, främst var de varma och kalla luftmassorna befinner sig. I dagens läge strömmar relativt varm luft på det aktuella högtryckets västsida upp från Medelhavsområdet över Nordsjön till Norska havet medan kall luft strömmar ner på dess östsida.
Figur 1: Prognoskarta från ECMWF gällande söndag 12 augusti kl 02. Lufttrycket är lika högt över Nordsjön som Östersjön, med temperaturen på 1,5 km höjd skiljer sig 5-8 grader.
När man ”läser av” isobarkartor är det dessutom viktigt att komma ihåg att luften inte strömmar exakt efter isobarlinjerna. Dels sker det för alla trycksystem en dragning från högt lufttryck till lågt på grund av friktionen mot marken. Men dessutom spelar trycksystems rörelse in. Isobarer som sträcker sig från nordväst mot sydost kan kopplas ihop med en transport av luft från nordväst till sydost bara om isobarerna inte ändrar sig speciellt mycket. Men faller eller stiger lufttrycket ändrar sig isobarbilden snabbt och luftens vägar blir då mer komplicerade.
Isobarerna kan man kalla för strömlinjer, dvs de anger i varje ort vindens huvudsakliga riktning (om vi bortser från friktionen). Men ofta är vi intresserade av varifrån luften kommer och då duger inte strömlinjer utan då måste vi ta utgångspunkt från luftens strömbanor eller ”trajektorier”. På nedanstående högst schematiska figur har jag med blått skissat de ungefärliga strömbanorna för luft under olika atmosfärsbetingelser.
Figur 2: Schematiska skisser för luftens strömbanor (blå pilar) vid olika trycksituationer (svarta linjer är isobarer, dvs linjer för lika lufttryck).
Överst till vänster: NV-SO isobarer som rör sig österut ger ofta vindbanor som är mer VNV-liga och ofta lite mildare, medan samma isobarbild vid drift västerut ger mer NNV-liga strömbanor och lite kyligare.
Övriga bilder i figur 2 vill, i korthet, påminna om att bara vid stillastående trycksystem sammanfaller strömbanor och strömlinjer (isobarer). I annat fall är relationen mer komplicerad med strömbanor som ibland är mer krökta än strömlinjerna, ibland mindre. Västgående lågtryck är sällsynta och har uteslutits av utrymmesskäl.
Den intresserade läsaren kan kanske själv räkna ut hur strömbanorna ser ut 😉
/Anders
Av Martin Hedberg
Högtrycket med centrum över Storbritannien blir nu alltmer dominant och präglar vädret även här i Sverige. Det ger inte sol från klarblå himmel hela tiden, men i alla fall en rejäl stabilisering av vädret. Det kommer att kunna uppstå lättare regnskurar, men överlag så väntar vi uppehållsväder med bara små (0-5 mm) regnmängder sammantaget från helgen och ett par dagar framöver.
Idag fredag kommer det att dröja kvar en del kraftigare regnskurar i södra Sverige, främst över Gotland, men även i inlandet, tex Gästrikland, Västergötland, Småland och Skåne. Men i övrigt får vi mest uppehåll och/men varierande molnighet.
Till helgen blir vädret lite mer enhetligt i Sverige, man kan sammanfatta det i: Svaga vindar, växlande molnighet och 15 till 20 grader, svalare i fjällen och nattetid.
/Martin
Av Martin Hedberg
Ska vi ta lite väder som kontrast till klimatet?
Just nu är det ostadigt väder med moln och regn på många platser. Men under torsdag och fredag sker en viss stabilisering av vädret. Till helgen kommer ett högtryck att stabilisera vädret ytterligare.
Lågtrycket som gav rikligt med regn över södra Sverige för ett par dagar sedan har dragit vidare österut. Där, övergränsområdet mellan Finland och Ryssland, har det genererat ännu mer regn.
Över Storbritannien har det utvecklats ett högtryck.
Sverige ligger mitt emellan och vårt väder präglas av bägge systemen, regn och sol. Vi har även nordliga vindar som drar ner lite svalare luft över Skandinavien.
Kommande dagar får det brittiska högtryck allt mer inflytande över vårt väder.
Tidigare prognoser har talat om ostadigt väder efter helgen, men nu ser det lite ljusare ut, bokstavligen. Det är något som många önskat sig, såväl sommarlovslediga barn som jordbrukare.
/Martin
Av Martin Hedberg
Det ligger en front i SV-NO:lig riktning över landet. Den ger mulet och regn av och till från nordvästra Dalarna till Ångermanland och Västerbotten.
I övrigt är det mest uppehållsväder och en hel del sol, men det kan komma att uppstå lokala regnskurar både under lördagen och söndagen.
Under måndagen drar ett nytt och lite mer omfattande regnområde in över Götaland och Svealand.
/Martin
Av Martin Hedberg
Efter gårdagens kraftiga skyfall över Västkusten så är det nu de östra landskapens tur (otur? 😉 ) att ta del av lågtryck och fronter. Men det blir troligen inte lika kraftigt som gårdagens regn och åskoväder över västra Götaland. Men med en reservation: Öland och Gotland ligger lite utsatta och kan möjligen lokalt få nederbördsmängder omkring 50 mm.
Det kommer även att vara busväder i Stockholms skärgård mellan söndag kväll och måndag morgon. Kraftigt regn, åska och en måttlig till frisk vind som vrider och varierar under natten. Många skulle säkert säga att de har varit med om värre saker till sjöss än så, men det underlättar om man är förberedd. Ett tips kan ju vara att anstränga sig lite extra för att hitta en bra natthamn.
En frontzon ligger i nord-sydlig riktning längs med Östersjön. På den fronten kommer det att i kväll (söndag) bildas ett lågtryck över Polen/södra Östersjön. Lågtrycket rör sig sedan norrut. Det släpper då ifrån sig en hel del regn i östra Götaland, östra Svealand och efterhand även i södra och mellersta Norrland. (Det färdas upp över Bottenhavet och svänger något vänster innan norra Kvarken).
På det hela taget kan jag konstatera att vi nu har kommit in i en lite mer ostadig period jämfört med tex förra veckan. Det blir sol, moln och en del regn. Och eftermiddagstemperaturer som pendlar mellan 17 och 25 grader. Lite som tidigare i somras.
/Martin