Typhoon, Hurricane, Tropical cyclone… fruktat barn har många namn. Det som sammanför fenomenen är att de alla är fysiken, de är alla så kallade tropiska cykloner. Det som skiljer är att samma fenomen har olika namn i olika regioner.
Lägg därtill att Meranti har epitetet super typhoon. Anledningen är att den är mycket kraftig. Hur kraftig? Den kraftigaste cyklonen vi skådat hittills under 2016. Den har ett lägsta lufttryck i centrum som är under 890 hPa och vindarna sveper över havet med över 83 m/s, eller 300 km/h.
Meranti är en elitcyklon helt i paritet med Tip (1979) och Haiyan (2013) som var de dittills kraftigaste cykloner som observerats.
Meranti gick från en kategori 1-cyklon till en 5:a på bara 36 timmar. Den fortsatte vara i sin kraftigaste form ännu då den passerade söder om Taiwan. Förutom piskande vindar så rev den upp stormflod, det regnade intensivt och det uppstod jordskred.
Taiwans kuperade terräng kan till viss del erbjuda skydd, men medför även att vatten kanaliseras i dalgångar och floder i vars närhet det uppstår översvämningar och andra problem.
Merati är nu på väg mot det kinesiska fastlandet och provinserna Guangdong och Fujinan. Den kommer att försvagas något och ”bara” vara en kategori-4 cyklon då den gör ”landfall” (finns det något bra ord på svenska för det?). Kinesiska myndigheter har förberett samhället bland annat genom att stänga ner tågtransporter, uppmana fartyg att söka säkra hamnar och införa en allmän hög beredskap. Inte sedan 1969 har detta område drabbats av en cyklon i närheten av samma styrka som Merati.
Som jag skrev om i förra inlägget så var jag i Skåne under tisdagen för att föreläsa för några av Vasakronans kunder i Lund och Malmö.
Jag gjorde det tillsammans med Vasakronans hållbarhetschef Anna Denell som introducerade och avslutade frukostseminariet i Lund.
Syftet med föreläsningen var att engagera medarbetare och kunder, skapa medvetenhet och få medarbetare och kunder att göra mer aktiva val för att leva och verka hållbart. Det gäller både privat, i yrkeslivet och i sin relation med Vasakronan.
Mellan Lund och Malmö får vi skjuts av Vasakronans regionchef Anders Kjellin. Han kör en hybridbil, Audi A3 e-tron, och vi har en bra anledning att resonera kring fördelar och fördomar kring olika transportmedel, i synnerhet elbilar och hybridbilar.
”Det är inte komplicerat att ladda och jag är inte ängslig för att få bränslebrist” intygar Anders. Det blir också som en liten tävling med sig själv att köra mjukt och genomtänkt för att systemet inte skall koppla över till bensindrift.
Men det uppstår också en del effekter som man säkert kommer att råda bot på i framtiden, tex att serviceintervallen av bensinmotorn är kopplade till hur långt bilen har gått, inte hur mycket man kört bensinmotorn.
Anders och hans familj har kört ca 20% med fossildrift och 80 på el. Förutom minskade utsläpp så medför eldriften lägre driftkostnader, drygt en krona per mil.
I Malmö håller vi lunchseminariet på SF Bio på Storgatan. Anders introducerar mig och Anna avslutar med att berätta om Vasakronans arbete för att minska ekologiska avtryck, utsläpp av växthusgaser och för att skapa förutsättningar för deras hyresgäster att göra bra miljöval där de har stor påverkan själva.
Eller så borde jag skriva titeln: Jag ville ha pyttipanna, men fick köttbullar”. Alternativt ”Jag undrar om jag och John tog in här”.
Jag är just ankommen till Lund för att tala för Vasakronans kunder i morgon till frukost och lunch. Här och i Malmö. Jag skulle ha bott på ett visst hotell som ligger nära platsen för frukostseminariet. Men där var fullbokat varför jag var tvungen att ta in på ett annat hotell. Lite längre att gå i morgon, men å andra sidan närmare stationen, dvs nu i kväll.
Hela eftermiddagen har jag spetsat in mig på att få beställa in en pyttipanna med en god ale. Ungefär som jag och John (Pohlman) gjorde då vi reste land och rike runt 2003 och 2004 för att föreläsa om väder- och klimatförändringar. Men pytten var slut idag så det fick bli köttbullar istället.
Jag och John hade en policy om att vi skulle betala varannan måltid. Det gällde oavsett om det var Gatukök eller Grand vi åt på. När det var riktig meny så tog alltid John god tid på sig att läsa den. Det var märkligt för jag visste ju vad han skulle välja: Fisk. Alltid.
Den bästa middagen intog vi i närheten av Göteborg. Inte nog med att den var god, det var mycket också. Har för mig att det var i Mölndal och vi kom till hotellet rätt så sent, vi var lite oroliga att restaurangen skulle ha stängt. Men de hade av en händelse sparat fisksoppa åt oss, den var sagolikt god och vi kunde äta tills grytan var tom.
Idag är jag i Skåne men jag har inte koll på vad John gör just för stunden. Jag borde har ringt och kollat, han (du) är ju ofta här och det hade varit trevligt att dela en middag. Förra gången var på en (fisk)restaurang i Stockholm.
Hur som helst så skall jag alltså tala för Vasakronan tillsammans med hållbarhetchef Anna Denell i morgon. Har ni vägarna förbi Mobilvägen 10 i Lund (kl 0800-0930), eller Malmö (SF Bio) kl 1130, så slå en signal eller droppa ett mail så skall jag försöka se till att ni kan komma in.
Jag är på väg till en föreläsning på Uppsala Universitet med Kevin Anderson. Han kommer att tala om klimat ur ett insiktsfullt perspektiv.
Intresset här i föreläsningssalen är stort och förväntansfullt.
Sammanfattningen lyder:
The Paris Agreement was heralded by many as a triumph of international diplomacy, delivering an unprecedented covenant amongst world leaders to take action to hold “the increase in …temperature to well below 2°C … and to pursue efforts to limit the temperature increase to 1.5°C. But whilst the euphoric elite of climate change whooped with joy and clinked champagne glasses with high-carbon celebrities, movie stars and politicians – there was increasing unease amongst climate change’s foot soldiers and scientists that beyond the important headlines the Agreement had sown the seeds of its own demise. With a focus on energy, this presentation will outline the successes and failures of the Paris process –offering not only an alternative take on the Agreement, but also sketching out a suite of opportunities that could yet deliver a sustainable and prosperous future. It will conclude by arguing that the real challenge now facing contemporary society, is to acknowledge that our abject failure to mitigate emissions has transformed climate change into an issue of profound and rapid ‘system change’. Only when we are sufficiently humble to concede this, will we be equipped to begin shaping our post-carbon paradigm.
Det här är synnerligen väsentliga insikter sompolitiker, företagsledare, strateger och andra beslutsfattare och rådgivare behöver ta till sig.
Idag kl 13 kommer jag att göra en livesändning över Facebook kring helgvädret. Du kan redan nu posta dina specifika frågor, antingen här på bloggen martinhedberg.se eller på bloggens Facebooksida.
Kommer sommarvärmen att stå sig? Hur länge skall det regna? Skall ni äta ute, funderar du på hur mycket kläder man skall packa med barnen som skall på camping eller undrar hur mycket vind man kan vänta sig i skärgården?
En poäng med livesändningar är att man även kan kommunicera direkt, samtidigt som sändningen pågår. Jag skall försöka hinna med att svara på några såna frågor också, men jag tar helt ett knippe frågor i förväg. Dels så kan jag behöva kolla upp specifika saker, dels skall jag hinna med att läsa frågorna samtidigt som jag sänder.
För att få en notifiering om när sändningen går igång så bör du följa/gilla bloggens Facebooksida.
PS. Min personliga fb-sida och bloggens fb-sida är inte samma sak. Du får gärna följa bägge, men det är över den senare (länken ovan) som jag gör livesändningar. DS.
Idag börjar Nordiska Meteorologimötet, en tredagars konferens i Stockholm för alla insnöade på tema väder och klimat. Det är lite av en höjdpunkt för oss väder- och klimatnördar.
Jag är på plats och kommer förhoppningsvis även att kunna ge en direktrapport över Facebook Live. Om du har några specifika frågeställningar så går det bra att ställa dem antingen i kommentarsfältet här på bloggen eller på facebooksidan facebook.com/martinhedberg.se. Följ mig där och häng med på alla uppdateringar och sändningar om väder, klimat och personer i hetluften.
Bilden ovan är den tekniska utrustningen jag har med mig för att dokumentera och kunna sända live.
Lite av det som står på agendan på mötet kommande tre dagar (detaljerat program finns här):
Forecasting – Development of Numerical Weather Prediction models and Nordic
Operational cooperation
– Verification methods and comparison of results
– Probability Forecasts incl. Ensemble Forecasts
– New Methods in Aviation Forecasting
– Communication of Forecasts and Meteorological Information Meteorological and Climate Services
– Meteorological and Climate Information for different Sectors
– Development of Climate Services for Adaptation
– Climate Services for Planning, Steering and Resource Management New Observation Sources and Systems – Ground based Remote Sensing Systems and New Data Sources
– Development of Satellite based Remote Sensing Systems Arctic Climate Change Research – Observations of Arctic Climate Change
– Modeling of Arctic Climate Change
-Open data access in the EU and the Nordic Countries A panel discussion with introductory presentations: government institutions and users.
Det var idag. I skrivande stund återstår knappt en halvtimme av sista dagen man kan konsumera utan att äta av kapitalet. Eftersom vi har fläskat på så mycket fram till nu så är det, borde det vara, jordgolv och barkbröd från och med i morgon.
Men så lär det inte bli. Vi kör på i samma takt. Kommande generationer kan ändå inte straffa gångna dagars festande. Eller? De kanske kommer på något, man vet aldrig vilka framsteg som görs när nöden är som störst. Att ge igen på tidigare generationer kanske kan komma att vara en prioriterad verksamhet om ett par år när det är uppenbart för de stora massorna vad vi försummar just nu. Framtiden.
Det här med Earth Overshoot Day… Jag fattar poängen, men skulle kunna tänka mig att modifiera begreppet lite. Varför inte ha en ”Earth Overshoot Hours” varje vecka? Att Jordens årliga produktionskapacitet blev förbrukad den 8 augusti (och att vi återstoden av året äter av kapitalet) kan ju även översättas en veckobetraktelse.
8 augusti relativt på årsbasis motsvarar 4 dygn och 6 timmar på veckobasis. Dvs att bara de som är tidigt uppe på fredag får käka frukost. Efter kl 06 på fredag morgon så tär vi på Jordens kapital fram till och med söndag. Vill man ha fredagsmys, lördagspilsner och söndagsstek så får man med andra ord äta, resa och konsumera lite mindre under måndag till torsdag!
Men det ligger inte riktigt för oss att ta till oss varken metaforer eller att göra insikter av vetenskapliga slutsatser. Nä, vi eldar på som vanligt. Det har ju gått bra hittills (?) och vanans makt är stor.
Men nu börjar något att hända. Folk börjar komma till insikt. Inte så mycket om att utsikterna inte är så goda, nej det är snarare insikten om att överkonsumtion, skogsskövling, rovfiske, smog, föroreningar och fossilt kol kanske inte var så roligt? Nej, en rimlig och rättvis fördelning av resurser, hållbara affärsmodeller, ekosystemtjänster, en större portion samvete och känslan av meningsfullhet.
Generationen som är födda på 90-talet och senare börjar nu märkas allt mer i samhället, politik och näringsliv. De som har fått miljö- och klimatvetenskap (och en del miljögifter) med modersmjölken. Kan det vara något att glädjas över? Inte miljögifterna, men insikterna och drivkraften om att vilja förändra samhället till något bättre istället för att fortsätta erodera framtidsutsikterna.
Nu gäller det bara att hålla igen lite under början av veckan så kanske man kan se fram emot helgen på riktigt.
Videon Unbroken ground nedan visar på en rad goda exempel på hur man kan skapa mat på ett betydligt mer hållbart sätt än vad som till stor del sker idag. Det handlar såväl om produktion av spannmål som kött och fisk. Den är producerad tillsammans med företaget Patagonia och dess grundare Yvon Chouinard.
Vid första anblicken kan det förefalla svårt att skala upp produktionen för att mätta alla munnar, men å andra sidan så är det just såna tankar som stoppar kreativitet och framgång. Man måste försöka och en av de grundläggande insikterna är att man inte i första hand gör detta för att stilla sitt samvete. Nej, det handlar om att vi skall kunna äta mat även i framtiden.
Ekosystemtjänster betraktas av många som ”gröna idéer för engagerade”, men de är så mycket större än så, de är livsnödvändiga. Utan livskraftiga ekosystem, ingen hälsosam mat.
Nåväl, se videon och upplev kraften och potentialen i nytänkande och insikter.
När stackmolnen, Cumulus, börjar torna upp sig redan kl 7 på morgon, då kan man misstänka att det kommer att bli regnskurar. De bildas av stigande luft, konvektion, som skapas av solinstrålning och labilt skiftade luft.
Det som talar mot regn är dels om det är något storskaligt fenomen på gång, tex luftmasseombyte, eller om molnen breder ut sig så mycket att de släcker ut solinstrålningen och därmed det som driver konventionen.
Men det går fort just nu och man kan se från en minut till en annan hur molnen blir allt mörkare.
Igår testade jag elbilar, och cykel, på testkörningsanläggningen Trotsa Park i norr om Stockholm under eventet Electric & Hybrid Car Expo som pågår 13-14 maj, 2016.
Anders Hallström (bilden ovan) vid EcoNow står som värd i samarbete med Elbilsföreningen.
”Hittills har tillverkarna av el- och hybridbilar visat upp sig var och en. Jag vill skapa en yta där man som konsument kan se, testa och jämföra dem bredvid varandra”.
”Jag vill också visa att det finns flera aspekter att ta hänsyn till när man arrangerar event. Det är därför vi erbjuder fossilfri transport (buss med biobränsle) från centrala Stockholm och erbjuder vegetarisk mat”. (Food Trucken Vegan Schmegan).
”Den här expon kommer att vara återkommande och jag räknar med ett ännu större deltagande nästa år.”
Hyundai, Tesla, Mitsubishi, Nissan, Volkswagen är representerade vid detta tillfälle. Ett par bilproducenter hade fått förhinder, men var representerade genom biluthyrningsfirman Sixt, tex BMW och Mercedes.
Även cykeltillverkaren Crescent var på plats med såväl moderna elcyklar som ombyggd retro-hoj.
Testkör Tesla Model S P90D.
Tesla har vid det här laget både hunnit bli symbol för miljömedvetna och hållbara persontransporter samt blivit en vardagsbil för miljömedvetna, prestandaintresserade och någorlunda välbärgade individer och företag. Det är inte såå märkvärdigt stor skrytfaktor att ha kört en Tesla som det var för något år sedan. Men det är fortfarande en rolig bil att köra. (Vill man visa att man verkligen är medveten som skall man ha en Tesla Roadster i garaget).
Även om Teslas bilar representerade ett gigantiskt kliv inom bilindustrin så vilar man inte på gamla lagrar. Utvecklingen går framåt inte bara genom nya modeller utan även prestanda på de gamla.
Jag var givetvis tvungen att testa Teslas acceleration. Den är imponerande, men givetvis krävs det mer säljargument än så för att övertyga konsumeter. Och det finns mycket mer att tillgå. Dels en helt fossilfri drift i en bil som i förnuftigaste utförandet (400 hk istället för 700) klarar drygt 50 mil på en laddning.
Jag fick även tillfälle att testa Teslas autopilot. Den kan kopplas in vid hastigheter över 30 km/h. Den läser av och förhåller sig till vägmarkeringar och övrig trafik. Det är en lite absurd känsla att släppa ratt och pedaler och därefter uppleva hur bilen kör själv. Men/och det fungerar.
Alla har som bekant inte dryga miljonen över till bilkonsumtion. Det är mycket pengar även om man beaktar att bränslet och frånvaron av många slitdetaljer gör att driftkostnaderna blir betydligt lägre än för bensin- och dieseldrivna bilar. Men snart, nåväl, om något år, kommer Tesla Model3 som kommer att kosta som Volvo eller Volkswagen, men med elbilens alla fördelar.
Och nu har ju även övriga bilmarknaden vaknat. Man kan verkligen fråga sig varför de inte gjort det tidigare. En del av svaret ligger i att vi konsumenter så gladeligen köpt deras gamla fossila teknologi. Men en del ligger också i att det krävs nya affärsmodeller när man säljer elbilar. Med en elbil kan man nämligen inte tjäna så mycket på slitdetaljer och service, helt enkelt för att det bara är en bråkdel så mycket saker som slits eller behöver servas i en elbil jämfört med en bensin- eller dieseldriven bil.
Jag körde även en Mitsubishi Outlander laddhybrid. Jag skall erkänna att jag var lite undrande till hur jag skulle uppleva eldriften. Jag hade ju alldeles nyss kört den av marknaden krönte konungen Teslas flaggskepp. Skulle en SUV från Mitsubishi ens kunna komma i närheten av samma upplevelse?
Och svaret var… Ja. Nej inte när det gäller accelerationen eller körsträckan. Men när det gäller den praktiska upplevelsen så fick jag samma behagliga lugn av körningen i Outlandern. 80 hästar eldrift kommer man långt med.
Men man behöver ett större batteri och man behöver förmodligen inte riktigt så stor bil. 50 kilometers räckvidd är för lite, men utvecklingen går framåt och tillverkarna står vid flera vägval. Antigen optimerar man bilen för 100% eldrift eller så gör man en kompromiss mellan två olika bränslekällor. Det kan i vissa fall vara en fördel, men som i alla system så kan man inte äta kakan och ha den kvar: Fördelen med att ha två system är också en nackdel, ett av systemen följer med som barlast.
Men utvecklingen går framåt och vi kommer att se många olika lösningar och en snabb utveckling kommande år.
Försäljningen av elcyklar går uppåt och jag är tillfreds med att man tagit sig förbi designstadiet där cyklarna såg ut som… (jag vet inte riktigt hur jag skall beskriva dem) tråkiga och med alldeles för upprätt cykelställning. Bara för att man kan få nära 100% hjälp av eldriften så betyder inte det att man vill sitta och cykla som om man satt vid ett skrivbord och skrev på skrivmaskin.
Crescents elcyklar. I förgrunden en stilren retrocykel som dock bara finns i ett exemplar.
Nej, nu har cyklarna en geometri som en vanlig mountainbike, cross eller racer. Motorn hjälper till (man kan justera hur mycket) upp till 25 km/h och cykeln har tillräckligt låg tyngdpunkt och vettig ramgeometri för att man skall kunna cykla dem som en vanlig cykel. Geometrin och sittställningen gör att man skapar mindre luftmotstånd att man kan ta i som vanligt.
Målgruppen har därmed breddats avsevärt. Men den största nyttan, både ur ett folkhälsoperspektiv och ett miljöperspektiv, är när man erövrar folk som annars tar bilen för småärenden på ett par kilometer upp till någon mil.
Själv föll jag för Crescents retrocykel med både motor och batteri inbyggda i bakre navet. Det är dock inget som serietillverkas utan den finns bara i ett exemplar. Jag kanske skall bygga mig en snygg elcykel som projekt?
När det gäller mobilitet så cyklar jag dock själv fortfarande på en vanlig cykel (cyklocross). Det är roligt, lätt och man får vardagsmotion. Men jag skulle vilja ha en hybrid mellan elcykel och elbil. Som en liggcykel med väderskydd och batteridrift som stöttning till pedalerna. Jorå, det finns och Anders Hallström lovar mig att skapa utrymme även för dem till nästa mässa.
Merati är nu på väg mot det kinesiska fastlandet och provinserna Guangdong och Fujinan. Den kommer att försvagas något och ”bara” vara en kategori-4 cyklon då den gör ”landfall” (finns det något bra ord på svenska för det?). Kinesiska myndigheter har förberett samhället bland annat genom att stänga ner tågtransporter, uppmana fartyg att söka säkra hamnar och införa en allmän hög beredskap. Inte sedan 1969 har detta område drabbats av en cyklon i närheten av samma styrka som Merati.
