Av Martin Hedberg:
Kontrasterna är stora. På en del platser är det mycket blött i markerna, på andra har det inte regnat på veckor.
Det senare ställer till med problem. Dels för jordbrukare som ser sina grödor torka, dels har det skapat en situation med mycket stor brandrisk.
Det är torrt i sydligaste Norrland, stora delar av Svealand och större delen av Götaland.
Det är extremt torrt i östra Uppland, östra Södermanland, Öland, Gotland, inre och östra Småland, Blekinge och Skåne samt på en del platser i Västergötland. I och med det är brandrisken stor eller mycket stor i dessa områden.
Antändningsrisk 2010-07-10. Från MSB och SMHI.
Det kommer förvisso att passera några mindre regnområden, men trots detta (de är för små) kommer brandrisken att öka i Götaland och Svealand kommande dagar.
MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och SMHI utfärdar dagligen brandriskkartor för innevarande dag och nästa dag. Man skiljer på Antändningsrisk/Markfuktighet och Spridningsrisk/Brandbeteende.
Spridningsrisk 2010-07-11. Från MSB och SMHI.
Orsaken till att det tar eld i skog och mark står att finna både genom naturliga händelser som blixtnedslag och genom mänskligt agerande som slarv (tex ej släckta fimpar, grillning mm) eller uppsåt. Många bränder torde även ha uppstått då skogsmaskiner antänder marker. Det kan ske tex genom direkt kontakt med varma delar av motor eller avgassystem eller genom gnistbildning mellan metall och sten då man kör maskinerna.
En förutsättning för att det skall kunna fortsätta brinna (dvs att elden sprider sig efter antändning) är dels att det finns brännbart material, dels är torrt.
När det väl tagit fyr i skog och mark så kan elden i sig skapa ännu gynnsammare förutsättningar för branden. Det blir termik då den varma luften stiger. Det suger in ny syrerik luft från angränsande områden.
Vi människor påverkar inte bara sannolikheten för bränder genom vårt direkta agerande (slarv och försummelse med eld). Hur själva skogen ser ut spelar stor roll för brandförloppet. Bränder i skog och mark är en naturlig del av livet (och döden) i naturen. När vi anstränger oss för att hålla bränderna borta (och ha en bra tillväxt i skogen) så bygger vi samtidigt upp större potential för bränder. När det väl brinner så blir det mer omfattande.
Det är lite på samma sätt som med översvämningar: Vi gillar inte översvämningar och bygger därför system med vallar, kanaler och dammar. På så sätt kan vi nyttja marker som tidigare översvämmades. Men myntets baksida är att när det blir en tillräckligt stor översvämning -som våra system inte kan hantera, då blir konsekvenserna desto större.
Även förändringar av klimatet påverkar sannolikheterna för bränder i skog och mark. Torka, blixtnedslag, samt ansamlingar av död ved (skogen vi växte upp med är inte anpassad för de nya klimaten) ändrar förutsättningarna för bränder.
Summan av allt detta är priset vi betalar för vårt agerande de senaste hundra* åren. I det ligger ingen värdering i om det är bra eller inte. Det är bara ett krasst konstaterande.
Det finns däremot en filosofisk aspekt av konstaterandet: -Vad av detta visste våra beslutsfattare (föräldrar, politiker, näringsliv, konsumenter, forskare… dvs vi själva) om? Hur mycket förstod de/vi, men tänkte: ”Asch, det där med framtiden, det får vi (dom) ta hand om senare”.
Och hur hanterar vi samma frågor nu? Hur värderar vi framtiden i relation till nutiden? Mitt tips är att vi värderar nutiden mycket högre än framtiden. Därtill finns en spridd uppfattning i stil med ”Vad spelar det för roll vad lilla jag gör?” En uppfattning som det liggger en del sanning i, men som också gör en avgörande moralisk skillnad. Vi drar alla våra små strån till stacken.
Ur den synvinkeln är det bekvämt för de som kanske bär skuld att man inte kan skilja en naturlig skogsbrand från en antropogen (av människan orsakad) annat än själva antändningsorsaken. På samma sätt är det med sannolikheten för värmeböljor, stormar, översvämningar och biologiska förluster. Det som skulle kunnat ske utan oss är tätt sammanvävt med det som sker orsakat av oss. Dessutom har vi alla dragit våra små strån till stacken, vi är alla en del av orsaken till problemen. Vi har förändrat sannolikheterna men man kan inte särskilja ensklida fall.
(Men det finns minst tre tydliga skeenden som inte hade hänt om det inte var för människans agerande. Avsmältningen av glaciärer, En stigande havsnivå och förändringen av luftens kemiska sammansättning. Dock kan man inte heller här peka ut någon enskild individ eller aktör som bär skuld.)
Sannolikheten är stor att vi denna sommar skall drabbas av skogsbränder och att dessa kommer att bli omfattande/svåra att släcka. Och sker det inte i år så blir sannolikheten ännu större nästa år.
Det är bara åren efter en skogsbrand som risken för skogsbrand är riktigt liten.
Tyckte ni att det var en billig poäng? Det är det inte. Det gäller nämligen inte för stormar, översvämningar, värmeböljor, glaciäravsmältning, förlust av biologisk mångfald mm. I dessa fall ökar nämligen sannolikheten för att de skall inträffa igen i samband med att fenomenet redan har inträffat.
/Martin
* Eller tio år, eller femhundra år.